Allt om sharia
Därför är det intressantare att prata om sharia än om islam
av Caroline Thelning i Artikel Publicerat den 02/01/2026
Islam kan utövas som personlig tro. Sharia kan inte det. Sharia är ett norm- och rättssystem som gör anspråk på att reglera samhälle, familjeliv och individens handlingsutrymme – även utanför en islamisk stat. Det avgörande är därför inte vad människor tror, utan vilka regler som tillämpas, vem som har makten att tolka dem och hur dessa normer får verka i ett sekulärt samhälle som Sverige.
Frågan blir då: Vad är sharia, vilka rättskällor bygger systemet på, vem har rätt att tolka dem – och hur kan ett parallellt norm- och rättssystem utövas i Sverige trots att det saknar rättslig legitimitet?
Vad är sharia?
Sharia är ett institutionaliserat norm- och rättssystem som formades i Mellanöstern under 700–900-talen. Sharia fungerar i praktiken som ett rättssystem, där religiösa rättslärda tolkar rättskällor på ett sätt som kan jämföras med hur lagar tolkas i ett sekulärt rättssystem – men utan den demokratiska förankringen, utan rättsstatens principer. Sharia bygger på fyra huvudsakliga rättskällor:
Koranen – den religiösa grundtexten.
Sunna – normer för hur Muhammed anses ha levt och handlat, härledda ur haditherna.
Ijma – de rättslärdas samstämmiga uppfattning i en fråga.
Qiyas – analogisk slutledning, där tidigare regler tillämpas på nya situationer.
Historien bakom sharia
Under Muhammeds livstid fanns ingen formaliserad islamsk lag. Hans person fungerade som auktoritet i religiösa, politiska och juridiska frågor. När han dog uppstod ett rättsligt och religiöst vakuum. Behovet av ett system som kunde ersätta den ledaren och styra samhälle, familj och individ blev därmed akut.
Koranen var inte utformad som en lagbok.
Haditherna – berättelser om Muhammeds liv och handlingar – förmedlades muntligt.
Olika regioner levde enligt lokala sedvänjor och skilda tolkningar.
"Sunna" gav ulama tolkningsföreträde
Under 700–900-talen började religiöst lärda samla, sortera och värdera haditherna. Genom urval och tolkning formades sunna: föreställningen om hur Muhammed anses ha levt och handlat – och därmed vilka normer de som levde under islam förväntades följa, normer som i stor utsträckning fortfarande tillämpas i dag - även i Sverige.
Genom sunna ges de rättslärda (ulama) makt att:
avgöra vilka hadither som accepteras som rättslig grund
tolka hur Muhammed anses ha levt och handlat
fastställa bindande normer för samhälle och individer enligt deras tolkning
När sunna kombineras med Koranen, ijma och qiyas används den för att formulera rättsregler som styr familjeliv, könsroller, barnuppfostran och social ordning. Här framträder sharia som ett maktsystem – inte som teologi eller personlig tro, utan som ett samhällsstyrande rättssystem.
Rättsskolor
I denna process växte olika rättsskolor fram. De använder än i dag skilda principer för hur sharias rättskällor ska tolkas och tillämpas. Olika rättsskolor dominerar i olika delar av den islamiska världen.
Sharia är därför inte ett enhetligt regelsystem, utan ett rättssystem som alltid tillämpas genom en viss rättsskola. Det innebär att innehållet i sharia varierar beroende på vem som tolkar den – men att systemets anspråk på att styra samhället består.
Den som kontrollerar tolkningen kontrollerar också sharias normer för:
lag och rätt
familjeliv och äktenskap
könsroller
barnuppfostran
individens handlingsutrymme
Sharia som teokratisk ideologi
Islam under sharia är inte ett uttryck för personlig tro på samma sätt som kristendomen. Det är ett samhällsstyrande system – en teokratisk ideologi. Sharia är inte heller bunden till någon stat eller nation. Som ideologi kan den utövas utan val, utan stat och utan territoriell suveränitet.
Islam som samhällssystem genom sharia
Som ett heltäckande samhällssystem reglerar sharia bland annat:
• lagstiftning och rättsskipning
• utbildning och fostran
• medborgares fri- och rättigheter
• bank- och ekonomisystem
• familjeliv, äktenskap och skilsmässa
• könsroller och segregation mellan kvinnor och män
Även vardagen regleras i detalj:
• klädsel och hygienregler, ner till hur hår och hud ska täckas
• vad som får ätas och inte ätas
• hur människor får umgås
• hur individen förväntas se på sig själv och andra
• vem som ska underordna sig och vem som ges rätt att styra och kontrollera
Konkret exempel: sharia utövas i Sverige
Dokus granskning den 29 december 2025 visar hur sharia utövas öppet i Sverige. Göteborgs kommun upplåter lokaler till Frölunda moské där verksamheten tillåts:
Bedriva barnfostran enligt sharianormer, där föräldrar uppmanas att ”tvätta bort” värderingar barn möter i svensk skola och att söka stöd hos religiösa auktoriteter om de inte själva kan kontrollera barnens tro och tänkande.
Upprätthålla könssegregering, där kvinnor utestängs från gemensamma utrymmen eller placeras bakom draperier, ibland i förrådsliknande utrymmen, medan männen disponerar huvudytorna.
Motverka den svenska skolans värdegrund och sekulära utbildning, genom predikningar som beskriver skolans undervisning som skadlig och ateism som ett hot som måste korrigeras i tidig ålder.
Normalisera sharia som överordnat normsystem, genom att framställa islam som ”en fullständig instruktion för livet” som ska reglera politik, familjeliv, könsroller och samhällsordning – även i ett sekulärt land som Sverige.
Ge religiösa auktoriteter faktisk social kontroll, där imamer och predikanter med dokumenterade extremistiska, antidemokratiska eller våldsbejakande uttryck tillåts fungera som normgivare för barn, familjer och lokalsamhälle i kommunala lokaler.
Hur kommer Göteborgs kommun och regeringen att agera för att upprätthålla rättsstaten?
I dag ser vi hur människor i Iran försöker kasta av sig årtionden av sharias teokratiska förtryck, samtidigt som samma norm- och rättssystem ges utrymme via myndigheter och kommuner i Sverige.
Eftersom en rättsstat inte kan kan samexistera med ett parallellt konkurrerande norm- och rättssystem väcks en rad frågor. Frågor som kräver svar.
Göteborgs kommun behöver svara på
1. Hur kan Göteborgs kommun motivera att kommunala lokaler upplåts för verksamhet som innebär normativ tillämpning av sharia?
2. Vilken tillsyn utövar kommunen över verksamheter i kommunala lokaler för att säkerställa att svensk lag, barns rättigheter och skolans värdegrund respekteras?
3. Anser Göteborgs kommun att barnfostran, könssegregering och social kontroll enligt sharia är förenligt med kommunens ansvar enligt svensk lag?
Relevanta frågor till regeringen
1. Vad kommer regeringen att göra för att stoppa att kommuner upplåter offentliga lokaler för verksamhet som innebär normativ tillämpning av sharia?
2. Vilka konkreta åtgärder avser regeringen att vidta för att förhindra att sharia utövas och sprids i Sverige?
Caroline Thelning
FAKTARUTA: Hijabens juridiska funktion inom sharia
Inom sharia betraktas hijaben som en juridisk plikt för kvinnor efter puberteten. Den fungerar som ett verktyg för könssegregering och social kontroll, där avvikelse kan leda till sanktioner. Hijaben är därför inte enbart en religiös symbol, utan en integrerad del av sharias norm- och rättssystem.
Därför är det intressantare att prata om sharia än om islam
av Caroline Thelning i Artikel Publicerat den 02/01/2026
Islam kan utövas som personlig tro. Sharia kan inte det. Sharia är ett norm- och rättssystem som gör anspråk på att reglera samhälle, familjeliv och individens handlingsutrymme – även utanför en islamisk stat. Det avgörande är därför inte vad människor tror, utan vilka regler som tillämpas, vem som har makten att tolka dem och hur dessa normer får verka i ett sekulärt samhälle som Sverige.
Frågan blir då: Vad är sharia, vilka rättskällor bygger systemet på, vem har rätt att tolka dem – och hur kan ett parallellt norm- och rättssystem utövas i Sverige trots att det saknar rättslig legitimitet?
Vad är sharia?
Sharia är ett institutionaliserat norm- och rättssystem som formades i Mellanöstern under 700–900-talen. Sharia fungerar i praktiken som ett rättssystem, där religiösa rättslärda tolkar rättskällor på ett sätt som kan jämföras med hur lagar tolkas i ett sekulärt rättssystem – men utan den demokratiska förankringen, utan rättsstatens principer. Sharia bygger på fyra huvudsakliga rättskällor:
Koranen – den religiösa grundtexten.
Sunna – normer för hur Muhammed anses ha levt och handlat, härledda ur haditherna.
Ijma – de rättslärdas samstämmiga uppfattning i en fråga.
Qiyas – analogisk slutledning, där tidigare regler tillämpas på nya situationer.
Historien bakom sharia
Under Muhammeds livstid fanns ingen formaliserad islamsk lag. Hans person fungerade som auktoritet i religiösa, politiska och juridiska frågor. När han dog uppstod ett rättsligt och religiöst vakuum. Behovet av ett system som kunde ersätta den ledaren och styra samhälle, familj och individ blev därmed akut.
Koranen var inte utformad som en lagbok.
Haditherna – berättelser om Muhammeds liv och handlingar – förmedlades muntligt.
Olika regioner levde enligt lokala sedvänjor och skilda tolkningar.
"Sunna" gav ulama tolkningsföreträde
Under 700–900-talen började religiöst lärda samla, sortera och värdera haditherna. Genom urval och tolkning formades sunna: föreställningen om hur Muhammed anses ha levt och handlat – och därmed vilka normer de som levde under islam förväntades följa, normer som i stor utsträckning fortfarande tillämpas i dag - även i Sverige.
Genom sunna ges de rättslärda (ulama) makt att:
avgöra vilka hadither som accepteras som rättslig grund
tolka hur Muhammed anses ha levt och handlat
fastställa bindande normer för samhälle och individer enligt deras tolkning
När sunna kombineras med Koranen, ijma och qiyas används den för att formulera rättsregler som styr familjeliv, könsroller, barnuppfostran och social ordning. Här framträder sharia som ett maktsystem – inte som teologi eller personlig tro, utan som ett samhällsstyrande rättssystem.
Rättsskolor
I denna process växte olika rättsskolor fram. De använder än i dag skilda principer för hur sharias rättskällor ska tolkas och tillämpas. Olika rättsskolor dominerar i olika delar av den islamiska världen.
Sharia är därför inte ett enhetligt regelsystem, utan ett rättssystem som alltid tillämpas genom en viss rättsskola. Det innebär att innehållet i sharia varierar beroende på vem som tolkar den – men att systemets anspråk på att styra samhället består.
Den som kontrollerar tolkningen kontrollerar också sharias normer för:
lag och rätt
familjeliv och äktenskap
könsroller
barnuppfostran
individens handlingsutrymme
Sharia som teokratisk ideologi
Islam under sharia är inte ett uttryck för personlig tro på samma sätt som kristendomen. Det är ett samhällsstyrande system – en teokratisk ideologi. Sharia är inte heller bunden till någon stat eller nation. Som ideologi kan den utövas utan val, utan stat och utan territoriell suveränitet.
Islam som samhällssystem genom sharia
Som ett heltäckande samhällssystem reglerar sharia bland annat:
• lagstiftning och rättsskipning
• utbildning och fostran
• medborgares fri- och rättigheter
• bank- och ekonomisystem
• familjeliv, äktenskap och skilsmässa
• könsroller och segregation mellan kvinnor och män
Även vardagen regleras i detalj:
• klädsel och hygienregler, ner till hur hår och hud ska täckas
• vad som får ätas och inte ätas
• hur människor får umgås
• hur individen förväntas se på sig själv och andra
• vem som ska underordna sig och vem som ges rätt att styra och kontrollera
Konkret exempel: sharia utövas i Sverige
Dokus granskning den 29 december 2025 visar hur sharia utövas öppet i Sverige. Göteborgs kommun upplåter lokaler till Frölunda moské där verksamheten tillåts:
Bedriva barnfostran enligt sharianormer, där föräldrar uppmanas att ”tvätta bort” värderingar barn möter i svensk skola och att söka stöd hos religiösa auktoriteter om de inte själva kan kontrollera barnens tro och tänkande.
Upprätthålla könssegregering, där kvinnor utestängs från gemensamma utrymmen eller placeras bakom draperier, ibland i förrådsliknande utrymmen, medan männen disponerar huvudytorna.
Motverka den svenska skolans värdegrund och sekulära utbildning, genom predikningar som beskriver skolans undervisning som skadlig och ateism som ett hot som måste korrigeras i tidig ålder.
Normalisera sharia som överordnat normsystem, genom att framställa islam som ”en fullständig instruktion för livet” som ska reglera politik, familjeliv, könsroller och samhällsordning – även i ett sekulärt land som Sverige.
Ge religiösa auktoriteter faktisk social kontroll, där imamer och predikanter med dokumenterade extremistiska, antidemokratiska eller våldsbejakande uttryck tillåts fungera som normgivare för barn, familjer och lokalsamhälle i kommunala lokaler.
Hur kommer Göteborgs kommun och regeringen att agera för att upprätthålla rättsstaten?
I dag ser vi hur människor i Iran försöker kasta av sig årtionden av sharias teokratiska förtryck, samtidigt som samma norm- och rättssystem ges utrymme via myndigheter och kommuner i Sverige.
Eftersom en rättsstat inte kan kan samexistera med ett parallellt konkurrerande norm- och rättssystem väcks en rad frågor. Frågor som kräver svar.
Göteborgs kommun behöver svara på
1. Hur kan Göteborgs kommun motivera att kommunala lokaler upplåts för verksamhet som innebär normativ tillämpning av sharia?
2. Vilken tillsyn utövar kommunen över verksamheter i kommunala lokaler för att säkerställa att svensk lag, barns rättigheter och skolans värdegrund respekteras?
3. Anser Göteborgs kommun att barnfostran, könssegregering och social kontroll enligt sharia är förenligt med kommunens ansvar enligt svensk lag?
Relevanta frågor till regeringen
1. Vad kommer regeringen att göra för att stoppa att kommuner upplåter offentliga lokaler för verksamhet som innebär normativ tillämpning av sharia?
2. Vilka konkreta åtgärder avser regeringen att vidta för att förhindra att sharia utövas och sprids i Sverige?
Caroline Thelning
FAKTARUTA: Hijabens juridiska funktion inom sharia
Inom sharia betraktas hijaben som en juridisk plikt för kvinnor efter puberteten. Den fungerar som ett verktyg för könssegregering och social kontroll, där avvikelse kan leda till sanktioner. Hijaben är därför inte enbart en religiös symbol, utan en integrerad del av sharias norm- och rättssystem.
Sharialagar är en oundviklig del av islam som religion och kultur. Detta kommer att leda till konflikt med svenska sekulära rättstraditioner och underminera vårt samhälle, skriver Caroline Thelning.
I en kolumn på SvD:s ledarsida, “Sharia missbrukas i svensk debatt”, beskriver Christer Sfeir sharia som ett begrepp som ofta missförstås och förenklas. Resonemanget rör sig kring tolkning, tradition och variation. Men den avgörande frågan hamnar vid sidan av: hur sharia faktiskt fungerar i praktiken.
Det är välkommet att sharia diskuteras öppet i Sverige. Samtalet behövs. Man kan, som Sfeir, inta en akademisk hållning. Men det förändrar inte att sharia också är en praktik som påverkar människors vardag, oavsett teori, tolkningar och variationer.
När debatten om sharia fastnar i definitioner missas det avgörande: hur dess regler faktiskt formar människors vardag. Med rättslärda, normer och anspråk på samhällsordning får sharia i praktiken en funktion som liknar lagstiftning – och där uppstår konflikten med svensk lag.
Sharia beskrivs i Encyclopaedia Britannica som islams religiösa lag – “the religious law of Islam” – ett system av lagar som anses uttrycka Guds vilja och som vägleder människors handlingar i både privat och offentligt liv. Det handlar om en gudomlig lag, inte en lag stiftad av människor, men tolkad och tillämpad av rättslärda inom sharia.
Samma bild framträder i forskning från Pew Research Center, där sharia inte bara beskrivs som religiös privat vägledning, utan som grunden för samhällets lagstiftning. Och som också efterfrågas av många av dem som lever enligt dessa lagar.
Sharia rör alltså inte enbart personlig tro med personligt tolkningsutrymme såsom inom kristendomen i Sverige. Sharia har, likt våra juridiska system, rättslärda som utbildats för att tolka och tillämpa dess lagar. Det är just denna dimension som ofta tonas ner i debatten. Sharia beskrivs som tolkning, tradition och ideal, medan det som faktiskt avgör – lagar, regler, rättslärda, tillämpning och konsekvenser i människors vardag – hamnar i skymundan.
Informella lagar och regler som styr relationer, familjeliv och social ordning påverkar ofrånkomligen det samhälle där de utövas. Sharias lagar, krav och tillämpning genom rättslärda eller liknande är lika verkliga och betydelsefulla för dess följare som lagar och domstolar är i en rättsstat.
Man kan också se hur sharia dagligen utövas i praktiken genom klädsel som hijab och skylande kläder redan på förskolebarn, krav på könsseparering och social kontroll. Krav på att omgivningen – skola, arbete och offentligheten – anpassar sig till normer för vad som anses vara rätt och fel beteende enligt sharias rättssystem.
När ett organiserat och väl etablerat system som sharia gör anspråk på att styra människors vardag, och har särskilda rättstolkare som definierar innehållet, har det i praktiken en funktion som liknar vår lagstiftning.
Och här uppstår den avgörande konflikten: sharia gör anspråk på makt som i Sverige tillhör lagen och rättsutövningen.
Vissa av sharias lagar strider mot svensk lagstiftning och de internationella konventioner Sverige undertecknat, bland annat om jämställdhet, individuell integritet och homosexuellas och HBTQI-personers rättigheter, samt om vem som har rätt att utdöma och verkställa straff.
Frågan gäller därför inte hur enskilda rättslärda tolkar, utan att sharias system gör anspråk på att reglera livet utifrån andra principer än de som gäller i Sverige. Svensk rätt vilar på likhet inför lagen och individens frihet, formad genom sekler av reformer. Och det oomstridda faktum är: i Sverige gäller svensk lag.
Regeringsformen slår fast att all offentlig makt utövas under lagarna och att samma lagar gäller för alla. Den ordningen innebär en stat fri från religiösa lag- och normsystem och utan parallella rättsordningar i det offentliga livet.
När ett system har rättslärda, regler för vardagslivet och anspråk på samhällsordning spelar det mindre roll att det inte ligger i en svensk lagbok. Det fungerar ändå som lag för dem som lever under det – och där uppstår konflikten med den svenska rättsstatens grund.
Bilden är producerad i samband med Dokus avslöjande att Frölunda moské undergräver svensk lagstadgad skolundervisning genom att kalla den för "smuts". Hur påverkar det barnen och dess föräldrar? Det måste vara oerhört förvirrande att få motstridig undervisning i tex jämställdhet, synen på religion som privat tro eller homosexuellas rättigheter och samkönade äktenskap?
Dessutom har moskéföreträdare och imamer har spridit islamism, grov antisemitism och stöd för Hitler och terrororganisationer.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar