Misstanken: 160 miljarder har stulits
Miljarder skulle mätta amerikanska barn men gick till ägarnas lyxliv.
Bedrägerihärvan i Minnesota har fortsatt att växa – och nu stoppar USA:s regering utbetalningar till delstaten.
De flesta utpekade är en del av delstatens somaliska diaspora – och kritiker menar att det lett till att varningsklockor ignorerats.
Ilskan inifrån USA: ”Vad fan håller vi på med?”
Nu stoppar det amerikanska hälso- och socialdepartementet utbetalningar till barnomsorg i delstaten.
En video på sociala medier har den senaste veckan fått stor uppmärksamhet, där verksamheter för barn påstås vara hela tomma samtidigt som ägarna plockar ut miljonstöd.
Den Minnesota-baserade välgörenhetsorganisationen ”Feeding our Future” påstod att de mättade hungriga och fick stora belopp i statliga bidrag.
Men pengarna gick ner i ägarnas fickor och finansierade bland annat lyxbilar och hus.
Flera ansvariga har dömts till långa fängelsestraff för de nära tre miljarder kronor som förskingrades.
Under utredningen växte härvan och en rad andra välfärdssektorer har pekats ut. Bland annat tror man att pengar som skulle gå till hemlösa och barn med autism stulits.
”En enorm del av problemet”
Enligt federala åklagare kan så mycket som 160 miljarder kronor stulits sedan 2018, hälften av vad delstaten totalt betalat ut i olika välfärdsstöd, enligt en preliminär bedömning.
– Det vi ser i Minnesota är inte en handfull kriminella aktörer, det är hisnande bedrägerier på industriell nivå, har den federala åklagaren Joe Thompson tidigare sagt.
En gemensam nämnare för en stor del av välfärdsbolagen är att många av dem drivits av personer med somaliskt ursprung. Bland de åtalade i de tre största härvorna har 78 av 86 somalisk bakgrund, skriver NYT.
Kritiker, bland andra åklagaren Joe Thompson, menar att en orsak till att bedrägerierna har kunnat fortsätta är rädslan för att bli anklagad för rasism.
– Det var en enorm del av problemet. Anklagelser om rasism kan förstöra ens anseende eller hela ens karriär, sa Thompson till New York Times i somras.
Delstaten leds av den demokratiska guvernören Tim Walz, som förra året var Kamala Harris vicepresidentkandidat.
Trumps ilska: ”Vill inte ha dem”
Kayseh Magan, även han med ursprung från Somalia, har tidigare arbetat som bedrägeriutredare vid Minnesotas justitiedepartement. Han tror att den somaliska gruppens ställning kan ha spelat in.
– Det finns en uppfattning om att ett kraftfullt angrepp i den här frågan kan leda till politiska motreaktioner bland den somaliska gruppen, som är en kärnväljargrupp för Demokraterna, säger han till NYT.
Presidenten Donald Trump har gått hårt mot somalier i USA den senaste månaden och har bland annat sagt att han ”inte ”vill ha dem” i landet.
New York Times skriver att avslöjandena rört upp många känslor bland de drygt 80 000 i den somaliska diasporan i delstaten. Många känner att de blir orättvist utpekade för vad en liten grupp gjort.
– Den breda somaliska gemenskapen som är hårt arbetande, familjeorienterade och djupt engagerade i Minnesota, får nu bära den här bördan, säger den Minneapolis-baserade filmskaparen Abdi Mohamed till tidningen.
Video har fått stor uppmärksamhet
Under veckan har bedrägerierna fått stor nationell uppmärksamhet sedan youtubern Nick Shirley publicerat en video om ämnet.
I den menar han att han hittat flera barnomsorgsverksamheter som är helt tomma på barn – samtidigt som de plockar ut miljonstöd.
Lokala myndigheter har svarat att de tar anklagelserna i videon på stort allvar – men säger också att de verksamheter som pekas ut i videon har besökts oannonserat av inspektörer det senaste halvåret.
Videon har fått stor spridning och lett till en rad politiska reaktioner. På tisdagskvällen meddelade det amerikanska hälso- och socialdepartementet att man fryser alla federala utbetalningar till barnomsorgen i delstaten.
Enligt den biträdande chefen Jim O'Neill sker det efter ”uppenbara bedrägerier som verkar vara utbredda i Minnesota och över hela landet”.
Parallellt har Homeland Security skickat agenter till delstaten för att kontrollera verksamheter och uppehållsstatus, enligt ministern för inrikes säkerhet, Kristi Noem.
Även FBI har ökat närvaron i delstaten. Chefen Kash Patel sa dock tidigare i veckan att utredningar av välfärdsbedrägerier i Minnesota har ”pågått sedan pandemin”.
Guvernören Tim Walz själv säger, via en talesperson, att man i flera år jobbat med att ”slå ner på bedrägerierna”, bland annat genom at ta in oberoende utredare.Det är beklagligt att så mycket fokus nu riktas mot den somaliska diasporan i Minnesota. I ett öppet samhälle ska ingen grupp skuldbeläggas kollektivt. Men ibland uppstår situationer där mönstren blir så tydliga, så kostsamma och så långvariga att de inte längre kan förklaras bort. Då är det inte känslor eller retorik som ska styra – utan verkligheten.
Under de senaste åren har uppgifter framkommit om ett stort antal barnomsorgsverksamheter i Minneapolis och St. Paul som enligt offentliga handlingar mottagit mångmiljonbelopp i bidrag, samtidigt som den faktiska verksamheten varit obefintlig. Vittnesmål beskriver hur daghem, som på pappret uppger 80–120 inskrivna barn och ersättningar runt 2,5 miljoner dollar per år, vid upprepade tillfällen stått helt tomma – morgon, eftermiddag och sen kväll.
Detta är inte en isolerad företeelse. Minnesota har redan varit epicentrum för ett av USA:s största välfärdsbedrägerier under pandemin, där livsmedelsprogram för barn utnyttjades systematiskt. Hundratals miljoner dollar betalades ut, medan barnen ofta bara existerade i rapporterna. Därefter följde avslöjanden om hur bidrag för vård och stöd till barn med autism exploderade i omfattning – från några miljoner dollar till tiotals miljoner – efter att diagnoser i praktiken producerats utan tillräcklig medicinsk kontroll.
Ofta hörs invändningen att problemet enbart handlar om bristande system, inte om ursprung eller kultur. Det låter ansvarsfullt, men är ofullständigt. Ursprung spelar roll, eftersom kultur spelar roll. Människor bär med sig normer, erfarenheter och strategier från de samhällen de kommer ifrån.
Somalia har under lång tid präglats av extremt svag stat, utbredd korruption och låg samhällelig tillit. I ett sådant sammanhang är överlevnad ofta beroende av klanlojalitet, informella nätverk och systematisk exploatering av resurser där sådana finns. Bidrag ses inte som ett kontrakt med staten, utan som något som kan och bör maximeras – särskilt om kontrollen är svag.
När denna erfarenhet möter en generös men naivt kontrollerad välfärdsstat uppstår en kollision. Inte nödvändigtvis därför att individer är illvilliga, utan därför att de rationellt agerar utifrån invanda mönster: skydda de egna, lägg locket på och utnyttja systemet så länge det är möjligt. Detta är inte rasism. Det är kulturanalys.
Men förklaringen stannar inte där. Det finns också en politisk dimension som sällan adresseras öppet. Den somaliska befolkningen i Minnesota utgör i dag en stark och i praktiken mycket lojal väljarbas för Demokraterna. Det skapar ett tydligt incitament för delstatens politiska ledning att se åt ett annat håll.
Under ledning av guvernör Tim Walz har Minnesota under lång tid präglats av en ovilja att ta strid med denna väljarkår. Inte därför att problemen varit okända, utan därför att politisk makt väger tyngre än kontroll. När röster prioriteras framför tillsyn, och när rädsla för att förlora stöd ersätter ansvar gentemot skattebetalarna, då urholkas själva grunden för välfärdsstaten.
Detta säger något djupt oroande om dagens politiska logik. Lojaliteten riktas inte primärt mot medborgarna som finansierar systemen, utan mot de grupper som säkrar fortsatt maktinnehav. I det perspektivet blir bristande kontroll inte ett misslyckande – utan en kalkylerad risk.
Minnesota är därför inte ett exempel på att välfärd är fel. Det är ett varnande exempel på vad som händer när välfärd kombineras med kulturell naivitet och politisk cynism. När daghem saknar barn men ändå får miljoner, är det inte ett socialt problem. Det är ett maktproblem. Och priset betalas av de skattebetalare som förväntas blunda, betala och tiga.
Miljarder skulle mätta amerikanska barn men gick till ägarnas lyxliv.
Bedrägerihärvan i Minnesota har fortsatt att växa – och nu stoppar USA:s regering utbetalningar till delstaten.
De flesta utpekade är en del av delstatens somaliska diaspora – och kritiker menar att det lett till att varningsklockor ignorerats.
Ilskan inifrån USA: ”Vad fan håller vi på med?”
Nu stoppar det amerikanska hälso- och socialdepartementet utbetalningar till barnomsorg i delstaten.
En video på sociala medier har den senaste veckan fått stor uppmärksamhet, där verksamheter för barn påstås vara hela tomma samtidigt som ägarna plockar ut miljonstöd.
Den Minnesota-baserade välgörenhetsorganisationen ”Feeding our Future” påstod att de mättade hungriga och fick stora belopp i statliga bidrag.
Men pengarna gick ner i ägarnas fickor och finansierade bland annat lyxbilar och hus.
Flera ansvariga har dömts till långa fängelsestraff för de nära tre miljarder kronor som förskingrades.
Under utredningen växte härvan och en rad andra välfärdssektorer har pekats ut. Bland annat tror man att pengar som skulle gå till hemlösa och barn med autism stulits.
”En enorm del av problemet”
Enligt federala åklagare kan så mycket som 160 miljarder kronor stulits sedan 2018, hälften av vad delstaten totalt betalat ut i olika välfärdsstöd, enligt en preliminär bedömning.
– Det vi ser i Minnesota är inte en handfull kriminella aktörer, det är hisnande bedrägerier på industriell nivå, har den federala åklagaren Joe Thompson tidigare sagt.
En gemensam nämnare för en stor del av välfärdsbolagen är att många av dem drivits av personer med somaliskt ursprung. Bland de åtalade i de tre största härvorna har 78 av 86 somalisk bakgrund, skriver NYT.
Kritiker, bland andra åklagaren Joe Thompson, menar att en orsak till att bedrägerierna har kunnat fortsätta är rädslan för att bli anklagad för rasism.
– Det var en enorm del av problemet. Anklagelser om rasism kan förstöra ens anseende eller hela ens karriär, sa Thompson till New York Times i somras.
Delstaten leds av den demokratiska guvernören Tim Walz, som förra året var Kamala Harris vicepresidentkandidat.
Trumps ilska: ”Vill inte ha dem”
Kayseh Magan, även han med ursprung från Somalia, har tidigare arbetat som bedrägeriutredare vid Minnesotas justitiedepartement. Han tror att den somaliska gruppens ställning kan ha spelat in.
– Det finns en uppfattning om att ett kraftfullt angrepp i den här frågan kan leda till politiska motreaktioner bland den somaliska gruppen, som är en kärnväljargrupp för Demokraterna, säger han till NYT.
Presidenten Donald Trump har gått hårt mot somalier i USA den senaste månaden och har bland annat sagt att han ”inte ”vill ha dem” i landet.
New York Times skriver att avslöjandena rört upp många känslor bland de drygt 80 000 i den somaliska diasporan i delstaten. Många känner att de blir orättvist utpekade för vad en liten grupp gjort.
– Den breda somaliska gemenskapen som är hårt arbetande, familjeorienterade och djupt engagerade i Minnesota, får nu bära den här bördan, säger den Minneapolis-baserade filmskaparen Abdi Mohamed till tidningen.
Video har fått stor uppmärksamhet
Under veckan har bedrägerierna fått stor nationell uppmärksamhet sedan youtubern Nick Shirley publicerat en video om ämnet.
I den menar han att han hittat flera barnomsorgsverksamheter som är helt tomma på barn – samtidigt som de plockar ut miljonstöd.
Lokala myndigheter har svarat att de tar anklagelserna i videon på stort allvar – men säger också att de verksamheter som pekas ut i videon har besökts oannonserat av inspektörer det senaste halvåret.
Videon har fått stor spridning och lett till en rad politiska reaktioner. På tisdagskvällen meddelade det amerikanska hälso- och socialdepartementet att man fryser alla federala utbetalningar till barnomsorgen i delstaten.
Enligt den biträdande chefen Jim O'Neill sker det efter ”uppenbara bedrägerier som verkar vara utbredda i Minnesota och över hela landet”.
Parallellt har Homeland Security skickat agenter till delstaten för att kontrollera verksamheter och uppehållsstatus, enligt ministern för inrikes säkerhet, Kristi Noem.
Även FBI har ökat närvaron i delstaten. Chefen Kash Patel sa dock tidigare i veckan att utredningar av välfärdsbedrägerier i Minnesota har ”pågått sedan pandemin”.
Guvernören Tim Walz själv säger, via en talesperson, att man i flera år jobbat med att ”slå ner på bedrägerierna”, bland annat genom at ta in oberoende utredare.Det är beklagligt att så mycket fokus nu riktas mot den somaliska diasporan i Minnesota. I ett öppet samhälle ska ingen grupp skuldbeläggas kollektivt. Men ibland uppstår situationer där mönstren blir så tydliga, så kostsamma och så långvariga att de inte längre kan förklaras bort. Då är det inte känslor eller retorik som ska styra – utan verkligheten.
Under de senaste åren har uppgifter framkommit om ett stort antal barnomsorgsverksamheter i Minneapolis och St. Paul som enligt offentliga handlingar mottagit mångmiljonbelopp i bidrag, samtidigt som den faktiska verksamheten varit obefintlig. Vittnesmål beskriver hur daghem, som på pappret uppger 80–120 inskrivna barn och ersättningar runt 2,5 miljoner dollar per år, vid upprepade tillfällen stått helt tomma – morgon, eftermiddag och sen kväll.
Detta är inte en isolerad företeelse. Minnesota har redan varit epicentrum för ett av USA:s största välfärdsbedrägerier under pandemin, där livsmedelsprogram för barn utnyttjades systematiskt. Hundratals miljoner dollar betalades ut, medan barnen ofta bara existerade i rapporterna. Därefter följde avslöjanden om hur bidrag för vård och stöd till barn med autism exploderade i omfattning – från några miljoner dollar till tiotals miljoner – efter att diagnoser i praktiken producerats utan tillräcklig medicinsk kontroll.
Ofta hörs invändningen att problemet enbart handlar om bristande system, inte om ursprung eller kultur. Det låter ansvarsfullt, men är ofullständigt. Ursprung spelar roll, eftersom kultur spelar roll. Människor bär med sig normer, erfarenheter och strategier från de samhällen de kommer ifrån.
Somalia har under lång tid präglats av extremt svag stat, utbredd korruption och låg samhällelig tillit. I ett sådant sammanhang är överlevnad ofta beroende av klanlojalitet, informella nätverk och systematisk exploatering av resurser där sådana finns. Bidrag ses inte som ett kontrakt med staten, utan som något som kan och bör maximeras – särskilt om kontrollen är svag.
När denna erfarenhet möter en generös men naivt kontrollerad välfärdsstat uppstår en kollision. Inte nödvändigtvis därför att individer är illvilliga, utan därför att de rationellt agerar utifrån invanda mönster: skydda de egna, lägg locket på och utnyttja systemet så länge det är möjligt. Detta är inte rasism. Det är kulturanalys.
Men förklaringen stannar inte där. Det finns också en politisk dimension som sällan adresseras öppet. Den somaliska befolkningen i Minnesota utgör i dag en stark och i praktiken mycket lojal väljarbas för Demokraterna. Det skapar ett tydligt incitament för delstatens politiska ledning att se åt ett annat håll.
Under ledning av guvernör Tim Walz har Minnesota under lång tid präglats av en ovilja att ta strid med denna väljarkår. Inte därför att problemen varit okända, utan därför att politisk makt väger tyngre än kontroll. När röster prioriteras framför tillsyn, och när rädsla för att förlora stöd ersätter ansvar gentemot skattebetalarna, då urholkas själva grunden för välfärdsstaten.
Detta säger något djupt oroande om dagens politiska logik. Lojaliteten riktas inte primärt mot medborgarna som finansierar systemen, utan mot de grupper som säkrar fortsatt maktinnehav. I det perspektivet blir bristande kontroll inte ett misslyckande – utan en kalkylerad risk.
Minnesota är därför inte ett exempel på att välfärd är fel. Det är ett varnande exempel på vad som händer när välfärd kombineras med kulturell naivitet och politisk cynism. När daghem saknar barn men ändå får miljoner, är det inte ett socialt problem. Det är ett maktproblem. Och priset betalas av de skattebetalare som förväntas blunda, betala och tiga.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar