Islamofobi – ett nonsensbegrepp

AI-översikt

En fobi är en intensiv, irrationell och ihållande rädsla för ett specifikt objekt, en situation eller en aktivitet som i verkligheten innebär liten eller ingen fara. Det är en oproportionerlig skräck som ofta leder till starkt obehag, panikkänslor och att man undviker det man är rädd för, vilket kan begränsa vardagslivet avsevärt. 

Centrala kännetecken för fobi:

Irrationell rädsla: Rädslan står inte i proportion till den faktiska risken.

Undvikandebeteende: Personen gör allt för att undvika situationen eller objektet.

Fysiska symptom: Kan innefatta hjärtklappning, andnöd, yrsel och svettningar.

Ursprung: Ordet kommer från grekiskans fobos, vilket betyder fruktan eller skräck. 

Olika typer av fobier:

Specifika fobier: Rädsla för specifika saker, t.ex. spindlar (araknofobi), höjder (akrofobi) eller trånga utrymmen (klaustrofobi).

Social fobi: En stark rädsla för att bli granskad eller bortgjord i sociala situationer.

Agorafobi: Torgskräck – rädsla för att vara på platser där det är svårt att fly eller få hjälp. 

Fobier är behandlingsbara, ofta genom kognitiv beteendeterapi (KBT) och exponeringsterapi.

Regeringen har antagit en handlingsplan mot rasism och hatbrott, där fokus skiftats mot att använda begreppet "antimuslimsk rasism" istället för islamofobi. Målet är att motverka hat, hot och diskriminering riktad mot muslimer genom kunskapshöjande insatser, utbildning i skolor och ökad säkerhet för religiösa samfund.

Centrala punkter i regeringens arbete:

Definition: Regeringen arbetar utifrån definitionen av antimuslimsk rasism som fördomar och fientlighet mot muslimer.

Handlingsplan: En handlingsplan mot rasism och hatbrott antogs i december 2024, vilken inkluderar specifika åtgärder mot antimuslimsk rasism.

Utbildning och kunskap: Myndigheter har fått uppdrag att genomföra kunskapshöjande insatser för att förebygga fördomar i skolor och samhälle.

Samarbete: Arbetet innebär dialog med civilsamhället för att möta den strukturella rasism som muslimer upplever.

Skifte av begrepp: Det rapporteras att regeringen tonar ner ordet "islamofobi" till förmån för "antimuslimsk rasism" för att tydligare fokusera på rasismen.

Gör skillnad på religionskritik och hat

Islamistiska organisationer som försöker begränsa kritik mot islam är de enda som vinner på att begreppet islamofobi blir vedertaget.

Under en riksdagsdebatt meddelade utrikesminister Maria Malmer Stenergard att regeringen strävar efter att ersätta begreppet ”islamofobi” med ”antimuslimsk rasism”. Motiveringen är att ordet ”fobi” för tankarna till en irrationell rädsla, vilket olika typer av fobier handlar om.

Kritik mot religionen islam är däremot inte en sådan irrationell rädsla, utan en befogad oro över hur islam utövas av flera grupper runt om i världen och i Sverige – en utövning som i hög grad inskränker individens frihet.

”Att ärligt kritisera islams lära innebär inte trångsynthet mot araber eller någon annan folkgrupp. Det är inte ett uttryck för hat att lägga märke till att specifika islamiska idéer – i synnerhet föreställningar om martyrdöd, jihad, hädelse och apostasi – inspirerar till fruktansvärda våldshandlingar”, skrev den amerikanske filosofen Sam Harris.

En politiker som välkomnat beskedet är Sverigedemokraternas Europaparlamentariker Charlie Weimers, som under flera år kritiserat begreppet. ”Regeringen skrotar ÄNTLIGEN det påhittade begreppet ’islamofobi’ och driver på för att EU och FN ska göra detsamma”, skriver Weimers på X.

Att ifrågasätta begreppet islamofobi har länge varit känsligt, eftersom det lätt leder till anklagelser om rasism eller muslimhat. Ingen förnekar dock att hat mot muslimer existerar och att hatbrott mot muslimer begås just på grund av deras tro.

Tvärtom bör även de som är kritiska till regeringens förslag se positivt på förändringen – den gör det möjligt att tydligare fokusera på verkliga hatbrott. Ingen tjänar på att islamkritiker och personer som begår hatbrott mot muslimer klumpas ihop.

De enda som vinner på att begreppet islamofobi blir vedertaget är islamistiska organisationer som under dess täckmantel försöker begränsa all kritik mot islam i västvärlden. I december 2025 rapporterade franska myndigheter att Muslimska brödraskapet genom lobbyarbete försöker påverka Europaparlamentet att begränsa kritik mot islam samtidigt som man stärker religionens rättigheter i Europa.

En sådan utveckling kan bidra till framväxten av politisk islam i väst – där radikala tolkningar får växa obehindrat, eftersom kritik inte bara stämplas som islamofobi utan även riskerar att bli brottslig.

Det sätt på vilket islam praktiseras i stora delar av Mellanöstern – som bland annat Muslimska brödraskapet förespråkar – har ingen plats i Sverige eller Europa. Blasfemi- och shariavärderingar går tvärtemot svenska sekulära värderingar.

Sveriges vice statsminister Ebba Busch har uttryckt liknande tankar om vissa former av islamutövning i Sverige.

”Titta på firandet på svenska gator efter Hamas pogrom mot judar den 7 oktober. Det är ett mycket precist och färskt exempel på ett uttryck för islam, ett praktiserande av muslimsk tro i Sverige som inte hör hemma på svenska gator och torg”, sa Busch i en intervju i SVT.

Statsråden Buschs och Malmer Stenergards uttalanden öppnar för en mer vuxen och nyanserad debatt där legitim kritik av religionen inte längre automatiskt stämplas som rasism.

Den politiska linje som regeringen nu driver i internationella sammanhang kan i förlängningen gynna både muslimer som utsätts för hatbrott och dem som fritt vill kunna kritisera religionen.