▼högerklicka och välj ny flik för stor text▼
Tänk dig att kristendomen inte bara handlade om privat tro – utan att präster och domstolar tolkade Bibeln som en lagbok, med makt att styra både staten, rättssystemet och din vardag. Det är just den kapacitet och omfattning islamsk lag – sharia – har.
I skolan får vi lära oss att islam är en av världens stora religioner. Men sällan får vi veta att islam också är ett system för hur ett samhälle skall organiseras, en juridisk rättsordning och politisk ideologi – med detaljerade instruktioner för hur ett idealsamhälle ska organiseras enligt Guds vilja, sådan den förmedlades av Muhammed på 600-talet i Mellanöstern.
Vi i väst kan uppfatta detta som religiösa berättelser utan praktisk betydelse. Men för över 1,3 miljarder muslimer är detta verklighet – det är vägledning, sanning och en grund för hur livet ska levas.
57 länder har undertecknat den islamska världens motsvarighet till FN:s deklaration om mänskliga rättigheter: Kairodeklarationen, där mänskliga rättigheter endast gäller i den mån de inte strider mot sharias syn på samhället, normer och kvinnors roll (se längre ner).
Religionen islam har fullt utvecklade egna rättsregler - sharia
Dessa regler kan tillämpas även utan att den politiska samhällsmodellen av islams idealsamhälle är genomförd. Det är fullt möjligt att leva enligt sharia i ett västerländskt land – och det sker redan idag, genom närvaro av moskéer, koranskolor, källarmoskéer och islamska utbildningsorganisationer.
I Sverige kan det göras under täckmanteln "religionsfrihet" - men den texten förutsätter religioner som inte gör anspråk på juridisk eller samhällelig makt. Därför får islam, trots sina rättsliga ambitioner, i praktiken verka obehindrat – så länge det sker under etiketten religion som personlig tro.
Det här påverkar också dem som en gång flydde undan sharia. De som ville utöva islam privat – eller lämna religionen helt. De tvingas nu möta sharia igen i Sverige genom våra lagtexter om religionsfrihet, våra samfundsstöd och folkbildningsbidrag. De möter shariasymboler som hijaber i polisens uniformer, i myndigheters och kommuners kommunikation – och överallt i offentligheten.
Islam som personlig tro kan ha en plats i Sverige, men när en religion bär med sig egna juridiska krav på särbehandling och särlagstiftning och maktanspråk – då måste det sättas gränser. Då måste lagen och samhället träda in. FN:s Flyktingkonvention från 1952 kan användas här om någon ansvarig behöver stöd utöver våra svenska lagar: art 2 (den som ankommer skall anpassa sig till landets lagar och regler) och art 34 (mottagande landet skall bistå den ankommande med detta, till lägsta möjliga kostnad för det egna landet).
För att förstå islams inverkan i Sverige, måste vi se vad islam är: religion, den politiska visionen och rättssystem sharia. Inte vad vi tror eller önskar islam att vara.
Islams tre ben
Bakom orden, bönerna och symbolerna vilar något större – ett system som formar liv, lag och samhälle. För att förstå dess inverkan i Sverige, måste vi se hela bilden: religionen, ideologin och juridiken. För att förstå att hijaben är mer än uttryck för personlig tro.
Religion
Andlig tro och livsåskådning
Ideologi
Politisk vision om ett samhälle styrt av islamsk lag
Juridik
Sharia - regler för liv, moral och rätt, kan tillämpas – även utan att samhällsmodellen är införd.
Islam ur ett sekulärt, svenskt perspektiv
Här börjar en första fördjupning om "islam mer än en religon" – hur det är uppbyggt, hur det påverkar samhället och varför det spelar roll i ett sekulärt, demokratiskt land som Sverige.
Nr 1. Islam som religion
För många troende muslimer är islam i första hand en andlig vägledning. Bön, fasta, välgörenhet och ett moraliskt liv står i centrum. Det är fullt möjligt för muslimer att leva sekulärt i väst och anpassa sin tro till samhällets lagar – utan att kräva religiösa särlagar såsom kristna lever i Sverige eller i länder som styr av islam.
Nr 2. Islam som ideologi och politisk samhällsmodell
Inom politisk islam - islamism - är religion inte en privat övertygelse utan ett styrande ramverk för hela samhället. Islam uppfattas här inte bara som en tro, utan som en ideologi med regler för hur ett land ska styras – från lagar och utbildningssystem till moral, ekonomi och statsskick. Se längre ner på sidan där ett längre stycke om politisk islam - islamism behandlas.
57 länder har undertecknat den så kallade Kairodeklarationen, där mänskliga rättigheter definieras utifrån sharia. I dessa länder påverkas lagstiftningen direkt eller indirekt av religiösa principer, och lagar utformas ofta för att inte bryta mot islamisk rätt. I praktiken innebär det att staten förväntas skydda islamiska värden – något som ofta begränsar jämställdhet, religionsfrihet och yttrandefrihet.
I denna modell suddas gränserna ut mellan religion, rättsväsende och stat. Lagar anses inte vara mänskliga överenskommelser utan uttryck för Guds vilja. Denna förening mellan tro och makt kallas ofta för politisk islam eller islamism.
Att förstå denna modell är avgörande när islam ges inflytande i sekulära samhällen som Sverige – där lagarna är lika för alla, oavsett tro.
Nr 3. Islams juridiska rättssystem - sharia
Sharia reglerar individens och samhällets liv i detalj. Den bygger på:
Familjerätt – äktenskap, skilsmässa, arv
Ekonomi – förbud mot ränta, affärsregler
Moral – regler för klädsel, könsroller, umgänge
Straffrätt – där vissa brott kan leda till piskning, stening eller dödsstraff
Religionsregler – böner, fasta och andra rituella plikter
Sharia är inte en fast lagbok utan bygger på fyra rättskällor:
Koranen – Guds ord enligt islam
Sunna – Profetens livsstil
Ijma (konsensus bland rättslärda)
Qiyas (analogi).
Sharia tolkas av religiöst utbildade jurister – ulamas. Dessa fungerar som både teologer, jurister och domare med stor makt att avgöra hur lagar ska förstås och tillämpas.
Vi återkommer till de rättslärda längre ner - de har makt över en unik möjlighet att anpassa islam så att religionen, ideologin och dess rättssystem sharia, inte utgör ett hot mot barn och kvinnors friheter och rättigheter eller mot vårt samhällssystem våra värderingar och normer.
Hur skiljer sig svenskt och islamskt rättssystem åt?
Grundläggande skillnader
Sveriges rättssystem bygger på demokratiskt beslutade lagar, sekulära principer och principen om allas lika rättigheter. Lagar kan ändras genom politiska processer och är inte bundna till religiös tro. Systemet bygger på rättsstatens hörnstenar: opartiska domstolar, åklagare, advokater och poliser – där ingen står över lagen.
Det islamska rättssystemet, sharia, bygger däremot på religiösa texter som betraktas som Guds eviga och oföränderliga vilja. Detta innebär att rättslärda anser att lagarna inte är människoskapade, utan gudomligt givna. Därför anses de inte vara öppna för omförhandling eller modernisering på samma sätt som sekulär lagstiftning.
Eftersom både lagstiftning och tolkning vilar på religionen, är det svårt att tala om opartiskhet i västerländsk mening. De rättslärda fungerar inte som neutrala jurister, utan som religiösa uttolkare – domare, åklagare och lagstiftare i ett. Det gör systemet sårbart för ideologisk styrning och patriarkala normer.
Utrymme för tolkning – men inte oberoende
Sharia är inte en enhetlig lagbok, utan ett system baserat på tolkningar av fyra rättskällor: Koranen, Sunna (Muhammeds traditioner och sedvänjor), Ijma (konsensus bland rättslärda) och Qiyas (analogi). Dessa källor utgör grunden för Sharia, den islamska lagen. Dessa tolkningar varierar beroende på rättsskola och religiös auktoritet, från bokstavstroende och konservativa till mer reformvänliga perspektiv.
Det visar att sharia kan tolkas olika – men förändringen är begränsad så länge religionen genomsyrar hela rättssystemet. För att verklig förändring ska vara möjlig krävs en separation av de tre funktionerna islam bär inom sig: religion, ideologi och juridik.
Först när islam inte längre betraktas som en helhet där tro, lag och makt är oskiljbara, utan där tron är ett fritt val och rättssystemet är sekulärt, kan muslimer leva som troende i ett demokratiskt samhälle utan att utmana det. Och den religiösa utövningen tillåts fungera som ett fritt val – likt kristendomen.
Sverige har historiskt haft en koppling mellan lag och religion, men aldrig lika genomgripande som sharia.
→ Läs mer om historiska paralleller här.
Rättsområden där skillnaderna blir tydliga
Familjerätt: I svensk lag har män och kvinnor lika rättigheter. I sharia har mannen en juridisk överordnad roll.
Straffrätt: Svensk lag förbjuder kroppsstraff. I sharia förekommer kroppsstraff och dödsstraff för exempelvis otrohet, homosexualitet eller hädelse.
Religionsfrihet: I Sverige är religion ett val. I vissa shariatolkningar ses avfall (apostasi) från islam som ett straffbart brott.
Religiöst inflytande: I Sverige har religiösa samfund ingen makt över lagstiftningen. I shariasystem styr religionen lag och samhälle.
Sharia – en orubblig struktur enligt utövare
Sharia betraktas som en universell och oföränderlig ordning. Även om vissa detaljer kan anpassas, anses sharias grundläggande rättsprinciper vara absoluta och oföränderliga. Dessa principer bygger inte på demokratiska beslut utan på religiös lagtolkning som betraktas som gudomlig. Detta står i skarp kontrast till sekulära rättssystem, där lagar förändras genom demokratiska processer.
Exempel på hur sharia beskrivs av dess förespråkare:
"Islam är inte en religion begränsad till en viss tid, kultur eller etnicitet; dess budskap i Koranen riktar sig som universell vägledning till hela mänskligheten som förblir relevant och applicerbar genom alla tider."
"Det finns ett utrymme inom islam för att anpassa vissa tillämpningar till tid, plats och sammanhang, vilket är en del av dess dynamiska karaktär. Detta sker dock inom ramarna för de grundläggande tros- och rättsprinciperna som bildar en slags kärna. Om denna kärna förändras, skulle det inte längre vara islam."
Källa: Valley Ghanem, "Därför skakar jag inte hand med män", Parabol nr 2, 2025.
Sharia i svensk och europeisk kontext
Påverkan trots frånvaro av lag
Sharia är inte officiell lag i Sverige eller Europa, men vissa av dess principer har påverkat samhället i rättsliga gråzoner:
Parallella rättssystem: I Storbritannien finns shariaråd som hanterar familjerättsliga frågor. I Sverige förekommer religiösa äktenskap och skilsmässor utanför det sekulära rättssystemet.
Yttrandefrihet och hädelselagar: I många muslimska länder är hädelse ett brott. I väst gäller yttrandefrihet, men kritik mot islam har ibland bemötts med hot och våld (t.ex. attacken mot Charlie Hebdo).
Anpassade lagar: Exempelvis halal-slakt har godtagits i flera europeiska länder, vilket vissa menar urholkar sekulära lagars enhetlighet.
Varför är detta viktigt att förstå?
Islam är den enda stora världsreligion som innefattar ett eget rättssystem. Kristendomen har aldrig haft motsvarande juridisk makt i modern tid. Därför är det avgörande att förstå hur sharia fungerar – särskilt när det förekommer krav på att dess principer ska respekteras parallellt med svensk lag.
Sammanfattning
Islam är inte bara en religion. Det är även ett politiskt och juridiskt system som påverkar både individ och samhälle.
I Sverige är lagarna demokratiskt stiftade och skall gälla lika för alla, tolkningar av lagarna görs av fristående domare och nämndemän. Islams lagar bygger däremot på källor från 600-talet där kön, religion och status spelar en avgörande roll, där religiöst rättslärda män tolkar rättskällor eftersom källorna i sig inte bestämmer hur de skall tolkas och tillämpas.
Islam är:
En tro
Ett rättssystem
En politisk ideologi
Därför är det viktigt att förstå sharias roll – inte minst när det uppstår krav på att den ska få ett erkännande i sekulära länder. Religion må vara fri – men lagstiftning måste lyda under sekulära, demokratiska lagar och värderingar och enligt rättsstatsprincipen.
De rättslärdas roll
Nyckeln till en modern tolkning av islam?
Som rättssystem och en samhällsmodell har islams rättslärda (ulama) en central roll i att tolka och tillämpa sharia. De avgör hur islams fyra rättskällor ska förstås, och deras tolkningar formar det islamiska rättssystemet genom fiqh (islamsk rättsvetenskap).
Det är alltså inte de ursprungliga texterna i sig som direkt styr hur islam praktiseras, utan hur de rättslärda väljer att tolka och implementera dem. Detta innebär att de, om några, har makt att modernisera islam så att det fungerar som en religion i harmoni bland andra religioner och rättsystem i ett sekulärt samhälle.
Men hittills har många rättslärda – särskilt de med inflytande över moskéer, koranskolor och shariaråd i Sverige – hållit fast vid tolkningar som är patriarkala, bokstavstroende och i direkt konflikt med svensk rätt, särskilt när det gäller barnäktenskap, könsdiskriminering och mäns rätt att utöva kontroll över kvinnor.
Kan de rättslärda reformera islam?
– en parallell till Luthers reformation
En avgörande fråga är om islam klarar av en intern reformationsrörelse så de kan anpassas till sekulära och demokratiska samhällen – på samma sätt som kristendomen förändrades under 1500-talet?
Kristendomen genomgick en dramatisk förändring genom den protestantiska reformationen, ledd av Martin Luther, som ifrågasatte den katolska kyrkans auktoritet, särskilt dess försäljning av avlatsbrev (syndaförlåtelse mot betalning). En av de största konsekvenserna av reformationen var att Bibeln översattes från latin till folkspråk, vilket gjorde det möjligt för vanliga människor att läsa och tolka den själva. Detta bröt den religiösa elitens monopol på Bibelns ord och gav makten tillbaka till folket.
En avgörande fråga för islams framtid
Kan en liknande förändring ske inom islam, där makten över sharia och islams tolkningar flyttas från en religiös elit till vanliga troende?
Vad skulle krävas för att islam i Sverige skulle utvecklas på ett sätt som gör det förenligt med sekulär lag och demokratiska värderingar?
De rättslärda avgör islams framtid
Medverkar de till förändring eller är de hinder för reform?
Den stora skillnaden mellan kristendomens och islams rättsliga utveckling är att islam aldrig haft en centraliserad auktoritet, som påven, att göra uppror mot. Istället finns ett nätverk av rättslärda och islamiska rättsskolor, där vissa är mer konservativa än andra.
Det betyder att ingen enskild grupp har makt att genomföra en total reformation av islam, men de rättslärda i Sverige har ändå en unik möjlighet att anpassa islam till svenska lagar och normer. Frågan är om de är villiga att göra det – och om svenska samhället vågar ställa krav på dem?
Om islam ska kunna fungera som kristendomen i Sverige, krävs det att:
Moskéer och koranskolor i Sverige anpassar sina predikningar till svensk lag och demokratiska principer – precis som Svenska kyrkan idag är sekulär.
Rättslärda i Sverige offentligt avvisar sharialagar som strider mot mänskliga rättigheter och svensk rätt.
Makten över islamiska tolkningar ges till vanliga troende, inte bara till en religiös elit – precis som reformationen gjorde med Bibeln.
Om detta inte sker, kommer islam fortsätta att skilja sig från andra religioner genom att vara både en trosuppfattning, en juridisk och politisk ideologi som inte annat kan än påverka samhälle och lagstiftning på ett sätt som kristendomen inte gör. Då fortsätter islams rättslärda och de med politiska ambitioner - islamisterna- att konkurrera om makten över vårt samhällssystem, våra värderingar och styret över Sverige.
Hur ska islam kunna bli en del av vårt religiösa landskap utan att hota frihet, jämställdhet och rättsstat?
I ett fritt och demokratiskt land som Sverige ska det vara möjligt att utöva sin religion – men inte på bekostnad av barns rättigheter, kvinnors frihet eller den sekulära rättsstaten. För att islam ska kunna bli en självklar del av Sveriges religiösa utbud utan att utmana våra grundläggande värderingar, krävs att både muslimska auktoriteter och svenska makthavare tar ansvar.
Detta ansvar slås faktiskt fast redan i FN:s flyktingkonvention från 1951. Där läggs skyldigheterna ut på två tydliga parter – de som söker skydd, och de som erbjuder det.
Fördelning av ansvar enligt FN:s flyktingkonvention
Artikel 2 i konventionen säger att varje flykting (den ankommande) ska rätta sig efter landets lagar och bidra till allmän ordning. Det ansvaret ligger alltså hos den enskilde – men också hos de religiösa institutioner som har makt att forma individens förståelse av tro, lag och lojalitet.
- I Sverige innebär detta att särskilt följande aktörer har ett ansvar att främja islamtolkningar som är förenliga med svensk lag, demokrati och jämställdhet:
Imamer i landets stora moskéer
Islamiska församlingar och trossamfund
Koranskolor och religiösa utbildningar
Lokala och nationella fatwaråd
Ulama – de rättslärda
Opinionsbildare inom islamisk sfär
Islamiska studieförbund och organisationer såsom Ibn Rushd och SFM
Dessa aktörer måste tydligt ta ställning för rättigheter, jämställdhet och religionsfrihet – inte för bokstavstroget förtryck och patriarkal könsmaktsordning.
Artikel 34 i konventionen slår samtidigt fast att mottagarlandet har ansvar för att underlätta och leda anpassningen, och göra det så smidigt och kostnadseffektivt som möjligt.
- Det innebär att svenska institutioner måste ge rätt stöd – men också ställa rätt krav:
Regeringen – genom politisk vilja, lagförslag och styrning av myndigheter
Riksdagen – genom lagstiftning och granskning
Myndigheter – t.ex. Migrationsverket, Skolverket, Socialstyrelsen, DO, Jämställdhetsmyndigheten, Myndigheten för stöd till trossamfund (SST), MUCF
Kommunerna – genom skola, socialtjänst, SFI och lokala integrationsprogram
Public service och media – genom att informera, granska och belysa
Civilsamhället – kvinnojourer, barnrättsorganisationer, föräldranätverk
Dessa aktörer måste också säkerställa att anpassningen sker på svenska värderingars grund så att de parallella samhällsstrukturer som tillåtits växa sig permanenta urholkas och undermineras så att de till slut försvinner.
Trossamfundens ansvar och statens verktyg
Staten har redan verktyg för att ställa krav. Ett tydligt exempel är lag om stöd till trossamfund (1999:932), 3 §, som säger att bidrag endast får ges till samfund som "upprätthåller och stärker de värderingar som samhället bygger på."
Trots detta får vissa islamska församlingar fortsatt statligt stöd, även när deras tolkningar går emot svensk jämställdhetspolitik, barns rättigheter och sekulära rättsprinciper.
Om staten inte ställer tydliga krav – men fortsätter ge ekonomiskt stöd – undermineras både rättsstaten och integrationen. Det handlar inte om att inskränka religionsfrihet. Det handlar om att försvara friheten som sådan.
Slutsats: Ansvar kräver handling
Frågan är alltså inte bara om islam i Sverige kan reformeras – utan vem som tar ansvar för det:
De religiösa aktörerna behöver omtolka och modernisera sina läror.
Svenska maktinstitutioner måste kräva det – och sluta finansiera det motsatta.
Som värdland är det regering och riksdag som måste visa vägen.
FN:s flyktingkonvention, Artikel 2:
”Varje flykting har skyldighet gentemot det land där han vistas att följa landets lagar, föreskrifter och åtgärder som vidtas för att upprätthålla den allmänna ordningen.”
FN:s flyktingkonvention, Artikel 34:
”De avtalsslutande staterna skall i möjligaste mån underlätta naturalisationen av flyktingar och söka nedbringa kostnader och avgifter i samband därmed.”
Har sharia alltid varit lika strikt?
Nej – sharia har förändrats genom historien, anpassad efter tidens politiska och kulturella omständigheter:
600-talet: Källperiod
Muhammeds uppenbarelser och liv utgör det religiösa källmaterialet (Koranen och den profetiska traditionen).
700–900-talet: Juridisk systematisering
Den islamiska rättsvetenskapen (fiqh) utvecklades. Jurister började systematiskt tolka Koranen och haditherna. Juridiska metoder etablerades och flera rättsskolor tog form.
900–1500-talet: Konsolidering
De sunnitiska rättsskolorna fick stabil auktoritet. Rättsliga principer institutionaliserades och sharia fungerade som normativ rättsordning i stora delar av den islamiska världen.
1800–1900-talet: Kodifiering och begränsning
I samband med kolonial påverkan och modern statsbildning infördes i flera länder västinspirerade lagar. Sharias tillämpning begränsades då ofta till familje- och arvsrätt.
1900-talets slut–2000-talet
I vissa miljöer i väst verkar islamister för att ge sharia större normativ betydelse genom religiösa råd och parallella normsystem i civilsamhället. Det handlar inte om statlig lagstiftning, utan om religiöst inflytande. Samtidigt har länder som Tunisien och Marocko genom statliga reformer ändrat familjelagstiftningen för att stärka kvinnors rättigheter.
Det visar att sharia är föränderlig. Den har tolkats olika genom historien och anpassats till olika samhällen. Utvecklingen beror på hur religiösa rättslärda väljer att tolka texterna. I dag finns olika riktningar. Vissa vill tillämpa reglerna mer strikt och bokstavligt. Andra försöker tolka dem så att de bättre fungerar tillsammans med moderna rättigheter och demokratiska lagar.
Frågan är om dagens rättslärda är beredda att ta ansvar för hur deras tolkningar påverkar kvinnor, barn och samhällen i vår tid.
Islams konkurrensfördelar i sekulära samhällen
Sharia utvecklades mellan 600- och 900-talet och har i stora drag varit konstant sedan dess. Islam har kunnat etablera sig i Sverige och andra västländer relativt bekymmerslöst eftersom det officiellt betraktas som enbart en religion. Av någon anledning missas att islam samtidigt i lika stor grad är en politisk ideologi med ett aktivt rättssystem som används parallellt med länders egna rättsystem - så även i Sverige. Därmed har den undgått det ifrågasättande som andra politiska och juridiska system utsätts för.
Vilket annat samhällssystem hade över huvud taget kunna etablera sig inom en annan stat?
Sharia som juridiskt system i sekulära samhällen
I islams rättssystem smälter religion och lagstiftning samman, vilket innebär att islam som politisk kraft kan utmana sekulära lagar och etablera egna strukturer inom rättssystemet.
Moskéer och islamiska organisationer kan verka fritt under skydd av religionsfriheten, trots att de i praktiken kan agera som juridiska och sociala institutioner.
Islamiska samfund kan erhålla statliga bidrag trots att deras verksamhet ibland står i strid med grundläggande svenska värderingar. Från 1 januari 2025 skärps villkoren för detta stöd – men är det tillräckligt och hur ska det följas upp?
Kairodeklarationen – islams variant på mänskliga rättigheter
Kairodeklarationen, är den islamiska världens motsvarighet till FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna från 1948. Den togs fram av Organisationen för Islamiskt Samarbete (OIC) och antogs 1990 av 57 medlemsländer. Syftet var att presentera en version av mänskliga rättigheter som utgår från islamiska värderingar, eftersom man ansåg att FN:s deklaration inte tog tillräcklig hänsyn till religiösa och kulturella perspektiv.
Till skillnad från FN:s deklaration, som bygger på universella och sekulära principer om individens frihet, jämställdhet och religionsfrihet, slår Kairodeklarationen fast att alla rättigheter är underställda sharia – den islamiska rättsläran.
Det innebär att rättigheter som yttrandefrihet, religionsfrihet och jämställdhet inte betraktas som absoluta, utan endast gäller i den mån de inte strider mot islamisk lag och tradition. I praktiken begränsas kvinnors och minoriteters rättigheter kraftigt i många av de länder som ställt sig bakom deklarationen.
Faksimil: Kairodeklaration (OIC) & karta över medlemsstater.
Kartan av Gadren används med tillstånd enligt CC BY 3.0. Källa: Wikimedia Commons.
Återges i analyssyfte för att belysa sharias roll i internationell rättstillämpning.
Artikel 22(a): "Alla ska ha rätt att fritt uttrycka sin åsikt, såvida den inte strider mot sharialagarnas principer."
Artikel 24: "Alla rättigheter och friheter som föreskrivs i denna deklaration är underställda de islamiska sharialagarna."
Artikel 25: "De islamiska sharialagarna är den enda referenskällan för förklaring eller förtydligande av någon av artiklarna i denna deklaration."
Vad innebär detta praktiken?
Kairodeklarationen har haft konkreta juridiska och politiska konsekvenser i flera muslimska länder där den har använts:
Kvinnors och barna (flickors) rättigheter gäller endast inom ramarna för islamska normer – jämställdhet med män erkänns inte som en universell princip.
Förhindra lagstiftning om HBTQ-rättigheter, då homosexualitet betraktas som en synd
Att kritisera islam eller sharia kan tolkas som hädelse och förbjuds.
Religionsfrihet existerar inte i västerländsk mening, eftersom apostasi (att lämna islam) kan ses som ett brott.
Har Kairodeklarationen någon påverkan i Sverige?
Direkt påverkan är begränsad, men det finns tecken på att delar av deklarationen påverkar debatten kring islam, sharia och mänskliga rättigheter även i väst och Sverige. Tecken är tex de debatter som blossar upp när islam kritiseras och hur islamofobi används för att tysta kritik. Även de Korankravallerna (Påskupploppen) som uppstått samband med att personer bränt Koraner kan ses som tecken på att Kairodeklarationens artiklar förstärker de konservativa och bokstavstrogna krafterna inom islam i Sverige. Det har under årens lopp synts genom:
Krav på särlagstiftning i vissa muslimska grupper som vill tillämpa sharia i familjerätt.
Hädelselagar i praktiken, där kritik av islam avfärdas som islamofobi istället för yttrandefrihet.
Normalisering av islamska klädkoder i offentliga institutioner, vilket kan tolkas som ett indirekt erkännande av sharia i Sverige.
Islamska politiska rörelser i väst som hänvisar till islamska rättigheter i stället för universella mänskliga rättigheter.
Frågan är: Hur kan Sverige skydda de universella mänskliga rättigheterna när vissa grupper förespråkar alternativa rättssystem baserade på religion? Eller när religiösa kräver särbehandling för sin tros regler och normer som i samband med Koranupploppen 2022?
Slutsats
Kairodeklarationen ersätter universella mänskliga rättigheter med islamiska rättigheter.
Den används som en motvikt till FN:s deklaration och har påverkat lagstiftning i muslimska länder.
Rättigheter för kvinnor, HBTQ-personer och religiösa minoriteter begränsas när de tolkas genom sharia.
Även i Sverige syns tendenser där vissa islamiska normer ifrågasätter de sekulära mänskliga rättigheterna.
? Bör Sverige se över om vissa delar av Kairodeklarationen har påverkat svensk lagstiftning och politik?
Kairodeklarationen uppdaterades år 2020 efter kritik
Alla medlemsländer i OIC anses ha ställt sig bakom Kairodeklarationen – först 1990 och i praktiken även dess uppdaterade version från 2020, om än med olika grad av engagemang. Någon officiell, uppdaterad lista över enskilda undertecknare för 2020-versionen finns inte offentligt tillgänglig. Läs mer under Fördjupning "Kairodeklarationen (1990 och 2020)".
Islamofobi eller legitim kritik?
Att kritisera sharia och dess barn- och kvinnolagar handlar inte om att attackera individer, utan om att ifrågasätta, analysera och granska idéer och strukturer som inskränker frihet, demokrati och rättsstatens grundprinciper.
Det finns ingen specifik lag om "islamofobi" i Sverige. Grundlagen skyddar rätten att kritisera alla religioner, inklusive islam, precis som det är lagligt att kritisera kristendomen, judendomen eller någon annan trosuppfattning.
Detta är inte islamofobi:
Att stå upp för jämställdhet och individens frihet
Att försvara svenska lagar och sekulära värderingar
Att ifrågasätta islams lagar, normer och religiöst baserade system som begränsar kvinnors och flickors fri- och rättigheter i strid med svensk lagstiftning
Detta är islamofobi:
Hat eller hot mot muslimska individer enbart på grund av deras tro
Generaliseringar som skuldbelägger alla muslimer för t.ex: extremism eller shariaförespråkande
Våldsuppmaningar mot människor baserat på islam
Religionskritik
- en laglig rättighet i Sverige
I Sverige har alla medborgare rätt att kritisera religion, även om religionen i sig har regler som förbjuder detta. Inom islam kan kritik av religionen ses som hädelse och i vissa länder straffas med döden. Men i Sverige gäller yttrandefriheten och religionsfriheten – och dessa friheter omfattar också rätten att kritisera religion.
Islamiska påbud om att kritik av religion ska vara förbjuden har ingen rättslig betydelse i Sverige. I svensk rätt gäller en neutral inställning till religion, där lagar inte får baseras på religiösa normer.
Läs mer om islamofobi eller legitim kritik?
Slutsats
Kritik av islamiska lagar är inte samma sak som hat mot muslimer
Yttrandefrihet innebär att alla religioner, inklusive islam, kan kritiseras
Begreppet "islamofobi" används ibland för att undvika debatt om kvinnors och barns rättigheter
Svensk lag gäller i Sverige – inte sharialagar
Vad är politisk islam?
Politisk islam (ibland kallat islamism) är när islam inte bara används för personlig tro och moral utan också används som politisk verktyg för att erövra och styra även samhället. Islam har på detta sätt spridits till ett femtiotal länder sedan Muhammed tid på 600-talet.
Politisk islam – när religion blir makt
Islam är unikt bland de stora världsreligionerna eftersom det inte bara är en trosuppfattning utan också ett rättssystem och en samhällsmodell. Denna helhetssyn, där religion och politik är oskiljaktiga, skiljer islam från kristendomen i modern tid.
I västvärlden talar vi inte om politisk kristendom på samma sätt som politisk islam. Kristendomen har visserligen påverkat lagstiftning och samhällsnormer genom historien – exempelvis genom synen på äktenskap, rättvisa och mänskliga rättigheter – men kristendomen är idag i stor utsträckning skild från statsmakten i sekulära länder. Partier med kristna värderingar, såsom Kristdemokraterna, arbetar inom demokratiska ramar och förespråkar sekulära lagar.
Islam skiljer sig i det avseendet, då det inom politisk islam finns rörelser som ser islams lagar (sharia) som överordnade sekulär lagstiftning. Detta innebär att vissa islamiska grupper i både muslimska och västerländska länder aktivt arbetar för att införa eller påverka lagstiftning utifrån islamiska principer.
Skillnad från personlig tro
– Många muslimer lever sin tro privat och utan politiska ambitioner.
– Politisk islam innebär att religionen används för att påverka lagar, samhällsnormer och regeringar.
Koppling till sharialagar
– Islamism strävar ofta efter att införa sharialagar i både muslimska och icke-muslimska länder.
– Organisationer som Muslimska brödraskapet driver aktivt på för islamisk lagstiftning.
Vad innebär politisk islam?
Politisk islam, även kallat islamism, är ett samlingsbegrepp för rörelser, organisationer och ideologier som strävar efter att islam ska vara grunden för politiskt styre och lagstiftning. Dessa grupper kan variera från demokratiskt orienterade partier till fundamentalistiska organisationer som förespråkar ett teokratiskt samhälle.
Exempel på politisk islam i världen
– Iran (Islamisk republik med sharialagar)
– Saudiarabien (Strikt tolkning av islamisk lag)
– Turkiet (Erdogans AKP har ökat religionens inflytande i politiken)
– Egypten (Muslimska brödraskapet styrde kort efter den arabiska våren)
Exempel på politisk islam i Sverige och Europa
– Muslimska brödraskapets nätverk som verkar för en islamisk samhällsordning genom politiska och sociala rörelser. (Rapporterad av Johan Westerholm och Sameh Egyptson)
– Ibn Rushd och Sveriges förenade muslimer (SFM) (Anklagade för att sprida islamism)
– Hizb ut-Tahrir förespråkar upprättandet av ett globalt kalifat styrt av sharia och motsätter sig västerländsk demokrati. Har varit aktiv i Sverige sedan 2011 är förbjuden i flera länder, inklusive Tyskland och Storbritannien.
– Shariadomstolar (Doku 2025) och parallella rättssystem, där lokala muslimska organisationer försöker implementera sharia i sekulära länder.
Sammanfattning
Politisk islam skiljer sig från personlig tro genom att vilja påverka lagar och samhällen. Organisationer i både muslimska och västerländska länder driver aktivt på för ökat inflytande av islamiska lagar och normer.
Den stora frågan är: Hur hanterar sekulära demokratier denna utmaning, och vilka risker innebär det när islams religiösa lagar och principer får inflytande över politiken? Om vi inte agerar nu, vem skriver framtidens lagar – och för vems frihet?
Källor
Regler som styr kvinnor och barns rättigheter enligt traditionell islamisk rätt
Islamic Law av Mawil Izzi Dien – En introduktion till den historiska utvecklingen av islamisk rätt.
Women and Gender in Islam av Leila Ahmed – Denna bok diskuterar kvinnors ställning inom islam från den tidiga islamiska perioden till modern tid.
Islamic law - the beginnings av Tom Houston
Svenska myndigheter och utbildningskällor
Regeringskansliet - Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Saudiarabien 2015–2016
Kursnavet.se – Islam och Mellanösterns historia före islams framväxt.
Store Norske Leksikon - snl.no – Muhammeds liv och islams grundande.
SO-rummet - Muhammed - islams profet – Islamisk historia, Muhammeds uppenbarelser och islams expansion.
SO-rummet - Arabernas och islams historia – Sharia och dess påverkan på samhället.
SO-rummet - Islam och den arabiska kulturen – Sharia och dess påverkan på samhället.
Kairodeklarationen och sharia
Kairodeklarationen (1990) – Definierar mänskliga rättigheter enligt islamska principer och ställer dessa under sharialagar.
Kommentarer om Kairodeklarationen:
- Claphaminstitutet
- Wikipedia
- GP Debatt
Europarådet (2019) – Kairodeklarationen och sharia är inte förenliga med den europeiska konventionen om mänskliga rättigheter.
Islamisk teologi och rättslära
Koranen – Referenser från The Noble Quran (översättningar av Dr. Muhsin Khan, Abdullah Yusuf Ali, Saheeh International).
Hadither – Sahih Bukhari och Sahih Muslim, sägs vara två av de mest autentiska hadith-samlingarna.
Fiqh-litteratur – Klassiska islamiska verk, t.ex. al-Ghazalis Ihya' Ulum al-Din och Ibn Taymiyyahs skrifter.
Internationella nyhetskällor och forskning
Deutsche Welle (DW) – Islamisters krav på sharia och kalifat i Hamburg.
EC SPE – Islamismens hot mot demokratin i Tyskland.
Jerusalem Post – Islamisters krav och påverkansarbete i Europa.
The Independent – Hizb ut-Tahrirs verksamhet i Storbritannien.
Counter Extremism Project – Analys av Hizb ut-Tahrirs globala inflytande.
Middle East Forum – Islamiska friskolor i Sverige och spridningen av islamistisk ideologi.
Ebrary – Islamisk utbildning och undervisning i Sverige.
Staten har redan verktyg för att ställa krav. Ett tydligt exempel är lag om stöd till trossamfund (1999:932), 3 §, som säger att bidrag endast får ges till samfund som "upprätthåller och stärker de värderingar som samhället bygger på."
Trots detta får vissa islamska församlingar fortsatt statligt stöd, även när deras tolkningar går emot svensk jämställdhetspolitik, barns rättigheter och sekulära rättsprinciper.
Om staten inte ställer tydliga krav – men fortsätter ge ekonomiskt stöd – undermineras både rättsstaten och integrationen. Det handlar inte om att inskränka religionsfrihet. Det handlar om att försvara friheten som sådan.
Slutsats: Ansvar kräver handling
Frågan är alltså inte bara om islam i Sverige kan reformeras – utan vem som tar ansvar för det:
De religiösa aktörerna behöver omtolka och modernisera sina läror.
Svenska maktinstitutioner måste kräva det – och sluta finansiera det motsatta.
Som värdland är det regering och riksdag som måste visa vägen.
FN:s flyktingkonvention, Artikel 2:
”Varje flykting har skyldighet gentemot det land där han vistas att följa landets lagar, föreskrifter och åtgärder som vidtas för att upprätthålla den allmänna ordningen.”
FN:s flyktingkonvention, Artikel 34:
”De avtalsslutande staterna skall i möjligaste mån underlätta naturalisationen av flyktingar och söka nedbringa kostnader och avgifter i samband därmed.”
Har sharia alltid varit lika strikt?
Nej – sharia har förändrats genom historien, anpassad efter tidens politiska och kulturella omständigheter:
600-talet: Källperiod
Muhammeds uppenbarelser och liv utgör det religiösa källmaterialet (Koranen och den profetiska traditionen).
700–900-talet: Juridisk systematisering
Den islamiska rättsvetenskapen (fiqh) utvecklades. Jurister började systematiskt tolka Koranen och haditherna. Juridiska metoder etablerades och flera rättsskolor tog form.
900–1500-talet: Konsolidering
De sunnitiska rättsskolorna fick stabil auktoritet. Rättsliga principer institutionaliserades och sharia fungerade som normativ rättsordning i stora delar av den islamiska världen.
1800–1900-talet: Kodifiering och begränsning
I samband med kolonial påverkan och modern statsbildning infördes i flera länder västinspirerade lagar. Sharias tillämpning begränsades då ofta till familje- och arvsrätt.
1900-talets slut–2000-talet
I vissa miljöer i väst verkar islamister för att ge sharia större normativ betydelse genom religiösa råd och parallella normsystem i civilsamhället. Det handlar inte om statlig lagstiftning, utan om religiöst inflytande. Samtidigt har länder som Tunisien och Marocko genom statliga reformer ändrat familjelagstiftningen för att stärka kvinnors rättigheter.
Det visar att sharia är föränderlig. Den har tolkats olika genom historien och anpassats till olika samhällen. Utvecklingen beror på hur religiösa rättslärda väljer att tolka texterna. I dag finns olika riktningar. Vissa vill tillämpa reglerna mer strikt och bokstavligt. Andra försöker tolka dem så att de bättre fungerar tillsammans med moderna rättigheter och demokratiska lagar.
Frågan är om dagens rättslärda är beredda att ta ansvar för hur deras tolkningar påverkar kvinnor, barn och samhällen i vår tid.
Islams konkurrensfördelar i sekulära samhällen
Sharia utvecklades mellan 600- och 900-talet och har i stora drag varit konstant sedan dess. Islam har kunnat etablera sig i Sverige och andra västländer relativt bekymmerslöst eftersom det officiellt betraktas som enbart en religion. Av någon anledning missas att islam samtidigt i lika stor grad är en politisk ideologi med ett aktivt rättssystem som används parallellt med länders egna rättsystem - så även i Sverige. Därmed har den undgått det ifrågasättande som andra politiska och juridiska system utsätts för.
Vilket annat samhällssystem hade över huvud taget kunna etablera sig inom en annan stat?
Sharia som juridiskt system i sekulära samhällen
I islams rättssystem smälter religion och lagstiftning samman, vilket innebär att islam som politisk kraft kan utmana sekulära lagar och etablera egna strukturer inom rättssystemet.
Moskéer och islamiska organisationer kan verka fritt under skydd av religionsfriheten, trots att de i praktiken kan agera som juridiska och sociala institutioner.
Islamiska samfund kan erhålla statliga bidrag trots att deras verksamhet ibland står i strid med grundläggande svenska värderingar. Från 1 januari 2025 skärps villkoren för detta stöd – men är det tillräckligt och hur ska det följas upp?
Kairodeklarationen – islams variant på mänskliga rättigheter
Kairodeklarationen, är den islamiska världens motsvarighet till FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna från 1948. Den togs fram av Organisationen för Islamiskt Samarbete (OIC) och antogs 1990 av 57 medlemsländer. Syftet var att presentera en version av mänskliga rättigheter som utgår från islamiska värderingar, eftersom man ansåg att FN:s deklaration inte tog tillräcklig hänsyn till religiösa och kulturella perspektiv.
Till skillnad från FN:s deklaration, som bygger på universella och sekulära principer om individens frihet, jämställdhet och religionsfrihet, slår Kairodeklarationen fast att alla rättigheter är underställda sharia – den islamiska rättsläran.
Det innebär att rättigheter som yttrandefrihet, religionsfrihet och jämställdhet inte betraktas som absoluta, utan endast gäller i den mån de inte strider mot islamisk lag och tradition. I praktiken begränsas kvinnors och minoriteters rättigheter kraftigt i många av de länder som ställt sig bakom deklarationen.
Faksimil: Kairodeklaration (OIC) & karta över medlemsstater.
Kartan av Gadren används med tillstånd enligt CC BY 3.0. Källa: Wikimedia Commons.
Återges i analyssyfte för att belysa sharias roll i internationell rättstillämpning.
Artikel 22(a): "Alla ska ha rätt att fritt uttrycka sin åsikt, såvida den inte strider mot sharialagarnas principer."
Artikel 24: "Alla rättigheter och friheter som föreskrivs i denna deklaration är underställda de islamiska sharialagarna."
Artikel 25: "De islamiska sharialagarna är den enda referenskällan för förklaring eller förtydligande av någon av artiklarna i denna deklaration."
Vad innebär detta praktiken?
Kairodeklarationen har haft konkreta juridiska och politiska konsekvenser i flera muslimska länder där den har använts:
Kvinnors och barna (flickors) rättigheter gäller endast inom ramarna för islamska normer – jämställdhet med män erkänns inte som en universell princip.
Förhindra lagstiftning om HBTQ-rättigheter, då homosexualitet betraktas som en synd
Att kritisera islam eller sharia kan tolkas som hädelse och förbjuds.
Religionsfrihet existerar inte i västerländsk mening, eftersom apostasi (att lämna islam) kan ses som ett brott.
Har Kairodeklarationen någon påverkan i Sverige?
Direkt påverkan är begränsad, men det finns tecken på att delar av deklarationen påverkar debatten kring islam, sharia och mänskliga rättigheter även i väst och Sverige. Tecken är tex de debatter som blossar upp när islam kritiseras och hur islamofobi används för att tysta kritik. Även de Korankravallerna (Påskupploppen) som uppstått samband med att personer bränt Koraner kan ses som tecken på att Kairodeklarationens artiklar förstärker de konservativa och bokstavstrogna krafterna inom islam i Sverige. Det har under årens lopp synts genom:
Krav på särlagstiftning i vissa muslimska grupper som vill tillämpa sharia i familjerätt.
Hädelselagar i praktiken, där kritik av islam avfärdas som islamofobi istället för yttrandefrihet.
Normalisering av islamska klädkoder i offentliga institutioner, vilket kan tolkas som ett indirekt erkännande av sharia i Sverige.
Islamska politiska rörelser i väst som hänvisar till islamska rättigheter i stället för universella mänskliga rättigheter.
Frågan är: Hur kan Sverige skydda de universella mänskliga rättigheterna när vissa grupper förespråkar alternativa rättssystem baserade på religion? Eller när religiösa kräver särbehandling för sin tros regler och normer som i samband med Koranupploppen 2022?
Slutsats
Kairodeklarationen ersätter universella mänskliga rättigheter med islamiska rättigheter.
Den används som en motvikt till FN:s deklaration och har påverkat lagstiftning i muslimska länder.
Rättigheter för kvinnor, HBTQ-personer och religiösa minoriteter begränsas när de tolkas genom sharia.
Även i Sverige syns tendenser där vissa islamiska normer ifrågasätter de sekulära mänskliga rättigheterna.
? Bör Sverige se över om vissa delar av Kairodeklarationen har påverkat svensk lagstiftning och politik?
Kairodeklarationen uppdaterades år 2020 efter kritik
Alla medlemsländer i OIC anses ha ställt sig bakom Kairodeklarationen – först 1990 och i praktiken även dess uppdaterade version från 2020, om än med olika grad av engagemang. Någon officiell, uppdaterad lista över enskilda undertecknare för 2020-versionen finns inte offentligt tillgänglig. Läs mer under Fördjupning "Kairodeklarationen (1990 och 2020)".
Islamofobi eller legitim kritik?
Att kritisera sharia och dess barn- och kvinnolagar handlar inte om att attackera individer, utan om att ifrågasätta, analysera och granska idéer och strukturer som inskränker frihet, demokrati och rättsstatens grundprinciper.
Det finns ingen specifik lag om "islamofobi" i Sverige. Grundlagen skyddar rätten att kritisera alla religioner, inklusive islam, precis som det är lagligt att kritisera kristendomen, judendomen eller någon annan trosuppfattning.
Detta är inte islamofobi:
Att stå upp för jämställdhet och individens frihet
Att försvara svenska lagar och sekulära värderingar
Att ifrågasätta islams lagar, normer och religiöst baserade system som begränsar kvinnors och flickors fri- och rättigheter i strid med svensk lagstiftning
Detta är islamofobi:
Hat eller hot mot muslimska individer enbart på grund av deras tro
Generaliseringar som skuldbelägger alla muslimer för t.ex: extremism eller shariaförespråkande
Våldsuppmaningar mot människor baserat på islam
Religionskritik
- en laglig rättighet i Sverige
I Sverige har alla medborgare rätt att kritisera religion, även om religionen i sig har regler som förbjuder detta. Inom islam kan kritik av religionen ses som hädelse och i vissa länder straffas med döden. Men i Sverige gäller yttrandefriheten och religionsfriheten – och dessa friheter omfattar också rätten att kritisera religion.
Islamiska påbud om att kritik av religion ska vara förbjuden har ingen rättslig betydelse i Sverige. I svensk rätt gäller en neutral inställning till religion, där lagar inte får baseras på religiösa normer.
Läs mer om islamofobi eller legitim kritik?
Slutsats
Kritik av islamiska lagar är inte samma sak som hat mot muslimer
Yttrandefrihet innebär att alla religioner, inklusive islam, kan kritiseras
Begreppet "islamofobi" används ibland för att undvika debatt om kvinnors och barns rättigheter
Svensk lag gäller i Sverige – inte sharialagar
Vad är politisk islam?
Politisk islam (ibland kallat islamism) är när islam inte bara används för personlig tro och moral utan också används som politisk verktyg för att erövra och styra även samhället. Islam har på detta sätt spridits till ett femtiotal länder sedan Muhammed tid på 600-talet.
Politisk islam – när religion blir makt
Islam är unikt bland de stora världsreligionerna eftersom det inte bara är en trosuppfattning utan också ett rättssystem och en samhällsmodell. Denna helhetssyn, där religion och politik är oskiljaktiga, skiljer islam från kristendomen i modern tid.
I västvärlden talar vi inte om politisk kristendom på samma sätt som politisk islam. Kristendomen har visserligen påverkat lagstiftning och samhällsnormer genom historien – exempelvis genom synen på äktenskap, rättvisa och mänskliga rättigheter – men kristendomen är idag i stor utsträckning skild från statsmakten i sekulära länder. Partier med kristna värderingar, såsom Kristdemokraterna, arbetar inom demokratiska ramar och förespråkar sekulära lagar.
Islam skiljer sig i det avseendet, då det inom politisk islam finns rörelser som ser islams lagar (sharia) som överordnade sekulär lagstiftning. Detta innebär att vissa islamiska grupper i både muslimska och västerländska länder aktivt arbetar för att införa eller påverka lagstiftning utifrån islamiska principer.
Skillnad från personlig tro
– Många muslimer lever sin tro privat och utan politiska ambitioner.
– Politisk islam innebär att religionen används för att påverka lagar, samhällsnormer och regeringar.
Koppling till sharialagar
– Islamism strävar ofta efter att införa sharialagar i både muslimska och icke-muslimska länder.
– Organisationer som Muslimska brödraskapet driver aktivt på för islamisk lagstiftning.
Vad innebär politisk islam?
Politisk islam, även kallat islamism, är ett samlingsbegrepp för rörelser, organisationer och ideologier som strävar efter att islam ska vara grunden för politiskt styre och lagstiftning. Dessa grupper kan variera från demokratiskt orienterade partier till fundamentalistiska organisationer som förespråkar ett teokratiskt samhälle.
Exempel på politisk islam i världen
– Iran (Islamisk republik med sharialagar)
– Saudiarabien (Strikt tolkning av islamisk lag)
– Turkiet (Erdogans AKP har ökat religionens inflytande i politiken)
– Egypten (Muslimska brödraskapet styrde kort efter den arabiska våren)
Exempel på politisk islam i Sverige och Europa
– Muslimska brödraskapets nätverk som verkar för en islamisk samhällsordning genom politiska och sociala rörelser. (Rapporterad av Johan Westerholm och Sameh Egyptson)
– Ibn Rushd och Sveriges förenade muslimer (SFM) (Anklagade för att sprida islamism)
– Hizb ut-Tahrir förespråkar upprättandet av ett globalt kalifat styrt av sharia och motsätter sig västerländsk demokrati. Har varit aktiv i Sverige sedan 2011 är förbjuden i flera länder, inklusive Tyskland och Storbritannien.
– Shariadomstolar (Doku 2025) och parallella rättssystem, där lokala muslimska organisationer försöker implementera sharia i sekulära länder.
Sammanfattning
Politisk islam skiljer sig från personlig tro genom att vilja påverka lagar och samhällen. Organisationer i både muslimska och västerländska länder driver aktivt på för ökat inflytande av islamiska lagar och normer.
Den stora frågan är: Hur hanterar sekulära demokratier denna utmaning, och vilka risker innebär det när islams religiösa lagar och principer får inflytande över politiken? Om vi inte agerar nu, vem skriver framtidens lagar – och för vems frihet?
Källor
Regler som styr kvinnor och barns rättigheter enligt traditionell islamisk rätt
Islamic Law av Mawil Izzi Dien – En introduktion till den historiska utvecklingen av islamisk rätt.
Women and Gender in Islam av Leila Ahmed – Denna bok diskuterar kvinnors ställning inom islam från den tidiga islamiska perioden till modern tid.
Islamic law - the beginnings av Tom Houston
Svenska myndigheter och utbildningskällor
Regeringskansliet - Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Saudiarabien 2015–2016
Kursnavet.se – Islam och Mellanösterns historia före islams framväxt.
Store Norske Leksikon - snl.no – Muhammeds liv och islams grundande.
SO-rummet - Muhammed - islams profet – Islamisk historia, Muhammeds uppenbarelser och islams expansion.
SO-rummet - Arabernas och islams historia – Sharia och dess påverkan på samhället.
SO-rummet - Islam och den arabiska kulturen – Sharia och dess påverkan på samhället.
Kairodeklarationen och sharia
Kairodeklarationen (1990) – Definierar mänskliga rättigheter enligt islamska principer och ställer dessa under sharialagar.
Kommentarer om Kairodeklarationen:
- Claphaminstitutet
- Wikipedia
- GP Debatt
Europarådet (2019) – Kairodeklarationen och sharia är inte förenliga med den europeiska konventionen om mänskliga rättigheter.
Islamisk teologi och rättslära
Koranen – Referenser från The Noble Quran (översättningar av Dr. Muhsin Khan, Abdullah Yusuf Ali, Saheeh International).
Hadither – Sahih Bukhari och Sahih Muslim, sägs vara två av de mest autentiska hadith-samlingarna.
Fiqh-litteratur – Klassiska islamiska verk, t.ex. al-Ghazalis Ihya' Ulum al-Din och Ibn Taymiyyahs skrifter.
Internationella nyhetskällor och forskning
Deutsche Welle (DW) – Islamisters krav på sharia och kalifat i Hamburg.
EC SPE – Islamismens hot mot demokratin i Tyskland.
Jerusalem Post – Islamisters krav och påverkansarbete i Europa.
The Independent – Hizb ut-Tahrirs verksamhet i Storbritannien.
Counter Extremism Project – Analys av Hizb ut-Tahrirs globala inflytande.
Middle East Forum – Islamiska friskolor i Sverige och spridningen av islamistisk ideologi.
Ebrary – Islamisk utbildning och undervisning i Sverige.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar