Koranbränning

Koranbränningar kan öka terrorhot

Efter koranbränningarna pekas Sverige ut som ett land där kränkningar av islam tillåts.

Händelser av den typen kan påverka terrorhotet mot Sverige, enligt Nationellt centrum för terrorhotbedömning.

– Vi har sett tidigare att upplevda kränkningar kunnat fungera pådrivande på avsikten att genomföra terrorattentat, säger chefen Ethel Limén.

Konspirationsteorier fick ett uppsving under coronapandemin. Arkivbild. Foto: Fredrik Sandberg/TT


1/4

Den högerextreme dansk-svenske politikern Rasmus Paludan bränner en koran i Göteborg tidigare i år.

Den högerextreme dansk-svenske politikern Rasmus Paludan bränner en koran i Göteborg tidigare i år. Foto: Björn Larsson Rosvall/TT

2/4

Ethel Limén, chef för NCT (Nationellt centrum för terrorhotbedömning).

Ethel Limén, chef för NCT (Nationellt centrum för terrorhotbedömning). Foto: Paul Wennerholm/TT

3/4

Polisen identifierade kända kriminella vid påskhelgens upplopp.

Polisen identifierade kända kriminella vid påskhelgens upplopp. Foto: Johan Nilsson/TT

4/4

Konspirationsteorier fick ett uppsving under coronapandemin. Arkivbild.

Konspirationsteorier fick ett uppsving under coronapandemin. Arkivbild. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Terrorhotet mot Sverige ligger kvar på en trea på den femgradiga skalan, konstaterar Nationellt centrum för terrorhotbedömning (NCT) i sin nya helårsbedömning. Det innebär att ett attentat kan komma att inträffa.

Flera av de faktorer som kan påverka är högst aktuella.

Att Sverige förknippas med händelser som kan uppfattas som kränkande mot muslimer eller islam bedöms exempelvis öka hotet för ett inspirationsdrivet terrorattentat, enligt NCT.

Efter påskhelgens koranbränningar är det precis vad som skett.

Nyheten spreds över världen och enligt DN har flera arabiska länder, som Saudiarabien och Egypten, fördömt händelsen.

I söndags kallade Irak upp ett ambassadråd vid den svenska ambassaden i Bagdad för att varna för att koranbränningarna kan få allvarliga konsekvenser för Sveriges relation till den muslimska världen.

NCT vill inte uttala sig om enskilda händelser eftersom uppgiften är att göra strategiska bedömningar. Men generellt har myndigheterna redan tidigare noterat att upplevda kränkningar eldat på motivationen i våldsbejakande miljöer.

– I det här sammanhanget vill jag också var tydlig med att Sverige utgör alltjämt ett legitimt, men inte ett prioriterat eller utpekat, mål för terrororganisationer med en våldsbejakande islamistisk ideologi, säger Ethel Limén, chef för NCT.

NCT bedömer också att hotet från högerextrema våldsbejakande individer ökat och kan fortsätta att öka under 2022. Många finner gemenskap och inspiration på nätet och fler minderåriga har avsikt att begå terrorattentat.

Attentatshotet från högerextrema kommer sannolikt att drivas på av ”en pågående och möjligen tilltagande polarisering” kring frågor om invandring och kriminalitet, skriver NCT.

Även detta fick ny fart i samband med påskupploppen.

– Vi vill ogärna gå in på enskilda händelser och säga vilken påverkan det kan ha. Men i helårsbedömningen säger vi att en ökande polarisering i samhället – visst kan det ha påverkan på attentatshotet, säger Ethel Limén.

NCT varnar också för att konspirationsteorier även efter coronapandemin fortsätter att samla sympatisörer.

– Konspirationsteorier har gått från att ha varit ett särintresse till att nå och samla en bredare publik i västerländska länder generellt. Det kommer sannolikt att fortsätta och skapa förutsättningar för radikalisering och rekrytering till våldsbejakande extremistmiljöer generellt, säger Ethel Limén.

Hos anhängare till konspirationsteorier kan det uppstå ett minskat förtroende för demokratin, för staten och för dess företrädare.

– Om man upplever att staten inte längre kan stå för säkerheten i ett samhälle måste man göra nånting åt saken, och om man då upplever att det inte finns nåt annat alternativ än att ta till våld så kanske man gör det.

Myndigheterna inom NCT konstaterar också att det finns ett intresse bland svenska våldsbejakande extremister att delta i kriget i Ukraina.

– I nuläget är vår bedömning att det troligen inte kommer att leda till någon signifikant påverkan på terrorattentatshotet i Sverige från de individerna. Men vi följer ständigt händelseutvecklingen och bedömningen kan komma att revideras, säger Ethel Limén.

Antalet individer i de mer organiserade våldsbejakande extremistmiljöerna bedöms ligga relativt stilla 2022. Fortsatt är den våldsbejakande islamistiska miljön störst.

Enligt NCT finns det sannolikt ”enstaka” våldsbejakande högerextremister, och ett ”fåtal” våldsbejakande islamistiska aktörer, med avsikt och förmåga att genomföra attentat i Sverige under året. Liksom tidigare bedöms det som troligast att ett attentat skulle utföras av en ensamagerande person, eller en mindre grupp, med enkla medel.