Om så sker ska vederbörande fråntas alla förmåner som följer med uppehållstillståndet och tvingas söka uppehållstillstånd på andra grunder då asylskäl knappast är aktuellt.
Högerklicka på bilden och välj ny flik så blir texten större
Att semestra i det land man flytt från har under de senaste åren blivit ett diskussionsämne inom de europeiska länderna. Bulletin har gett Novus i uppdrag att undersöka hur utlandsfödda ser på återvandring, sina barns uppväxtvillkor och att semestra i sitt födelseland. Urvalet består av 1050 utrikes födda personer och undersökningen gjordes mellan 18 och 24 augusti.
Undersökningen visar att endast två procent av de utlandsfödda planerar att återvända till sitt födelseland i framtiden, medan 16 procent svarar kanske. 76 procent menar att de har för avsikt att stanna, bland de som kommit till Sverige från ett utomeuropeiskt land är andelen 81 procent. 53 procent av de utrikesfödda anser att Sverige är ett bättre land för ens barn att växa upp i jämfört med hemlandet, medan 9 procent anser att Sverige är sämre än hemlandet. 33 procent svarar varken eller.
I Bulletins/Novus undersökning har 85 procent utlandsfödda någon gång besökt sitt hemland som semestermål. Bland de som kom som anhöriginvandrare har 92 procent rest tillbaka till sitt födelseland för att semestra minst en gång, medan siffran är 79 procent bland dem som kom som flyktingar. Den grupp utlandsfödda där högst andel aldrig har semestrat i sitt födelseland är de adopterade, där 41 procent inte besökt födelselandet sen de kom till Sverige.
Novus påpekar att det ligger i sakens natur att de som deltar i deras undersökningar är någorlunda väl integrerade i Sverige, eftersom de svarar på frågor på svenska. De politiska förhållandena i deras ursprungsländer kan därför ha förändrats, eftersom tiden gått.
Men 79 procent är ändå en väldigt hög siffra med tanke på att vi talar om de som kommit till Sverige och hävdat att de är flyktingar.
I Norge rapporterade Aftenposten år 2018 att 24 procent av invandrare från Somalia, 40 procent av invandrare från Afghanistan, 55 procent av invandrare från Iran och 71 procent av invandrare från Irak regelbundet reste till sitt hemland. Uppgifterna hade enligt Aftenposten tagits fram av Norges statistiska myndighet SSB. En skillnad med Bulletins/Novus är att de norska siffrorna är andel invandrare som regelbundet semestrar i sitt hemland, medan de svenska siffrorna redovisar de som rest minst en gång.
De flesta länder tillåter personer som blivit medborgare att återvända till sitt hemland på semester. Att så många som ursprungligen kom som flyktingar reser tillbaka tyder samtidigt på att skyddsbehovet inte längre gäller, eller kanske aldrig var så stort.
Regelverken för asylsökande som inte har beviljats medborgarskap ser olika ut beroende på land. I Sverige finns inga begränsningar för flyktingar som fått permanent uppehållstillstånd att resa tillbaka till sitt hemland. Däremot kan flyktingstatus återkallas om det visar sig att personen inte längre behöver internationellt skydd från sitt hemland, samt i de fall asylsökande visat sig lämna oriktiga uppgifter om skyddsbehov. Andra länder har strängare regelverk. Schweiz tillåter exempelvis inte asylsökanden resa tillbaka till sitt hemland för att träffa släkt eller semestra, förutom under väldigt speciella omständigheter. Inträffar detta förlorar den utrikesfödde rätten att fortsatt ha uppehållstillstånd i Schweiz, enligt UNHCR.
Även i Tyskland blev asylsökandes semesterresor till hemlandet en politiskt fråga, då semesterresor ansågs vara oförenliga med påståendet att man flyr för sitt liv och söker skydd i Tyskland på grund av fara i hemlandet. I ett uttalande år 2019 varnade Tysklands dåvarande inrikesminister Horst Seehofer flyktingar att de skulle utredas och fråntas sina uppehållstillstånd vid resor till hemlandet.
“Om någon, en Syrisk flykting, regelbundet semestrar i Syrien så kan han inte ärligt påstå sig vara förföljd i Syrien”, sade han och lade till “vi skulle vara tvungna att frånta honom hans flyktingstatus”.
Enligt DW ledde utredningar exempelvis år 2016 till att 66 flyktingar från Irak och Syrien fråntogs sina uppehållstillstånd, och inte ansågs ha skyddsbehov längre då de hade åkt på resor till sitt hemland.
Även Angela Merkel har kritiserat flyktingars semesterresor till hemlandet, och menade att det kunde tolkas som att skyddsbehovet borde omprövas.
RÄTTELSE: I artikeln stod tidigare att Sverige inte har begränsningar för den som fått asyl att återvända till sitt ursprungsland. Migrationsverket har påpekat: ”Det påståendet är direkt felaktigt, flyktingstatus kan återkallas om det visar sig att personen inte längre behöver internationellt skydd från sitt hemland eller om hen lämnat oriktiga uppgifter om ett sådant behov.” Texten har korrigerats.
Att semestra i det land man flytt från har under de senaste åren blivit ett diskussionsämne inom de europeiska länderna. Bulletin har gett Novus i uppdrag att undersöka hur utlandsfödda ser på återvandring, sina barns uppväxtvillkor och att semestra i sitt födelseland. Urvalet består av 1050 utrikes födda personer och undersökningen gjordes mellan 18 och 24 augusti.
Undersökningen visar att endast två procent av de utlandsfödda planerar att återvända till sitt födelseland i framtiden, medan 16 procent svarar kanske. 76 procent menar att de har för avsikt att stanna, bland de som kommit till Sverige från ett utomeuropeiskt land är andelen 81 procent. 53 procent av de utrikesfödda anser att Sverige är ett bättre land för ens barn att växa upp i jämfört med hemlandet, medan 9 procent anser att Sverige är sämre än hemlandet. 33 procent svarar varken eller.
I Bulletins/Novus undersökning har 85 procent utlandsfödda någon gång besökt sitt hemland som semestermål. Bland de som kom som anhöriginvandrare har 92 procent rest tillbaka till sitt födelseland för att semestra minst en gång, medan siffran är 79 procent bland dem som kom som flyktingar. Den grupp utlandsfödda där högst andel aldrig har semestrat i sitt födelseland är de adopterade, där 41 procent inte besökt födelselandet sen de kom till Sverige.
Novus påpekar att det ligger i sakens natur att de som deltar i deras undersökningar är någorlunda väl integrerade i Sverige, eftersom de svarar på frågor på svenska. De politiska förhållandena i deras ursprungsländer kan därför ha förändrats, eftersom tiden gått.
Men 79 procent är ändå en väldigt hög siffra med tanke på att vi talar om de som kommit till Sverige och hävdat att de är flyktingar.
I Norge rapporterade Aftenposten år 2018 att 24 procent av invandrare från Somalia, 40 procent av invandrare från Afghanistan, 55 procent av invandrare från Iran och 71 procent av invandrare från Irak regelbundet reste till sitt hemland. Uppgifterna hade enligt Aftenposten tagits fram av Norges statistiska myndighet SSB. En skillnad med Bulletins/Novus är att de norska siffrorna är andel invandrare som regelbundet semestrar i sitt hemland, medan de svenska siffrorna redovisar de som rest minst en gång.
De flesta länder tillåter personer som blivit medborgare att återvända till sitt hemland på semester. Att så många som ursprungligen kom som flyktingar reser tillbaka tyder samtidigt på att skyddsbehovet inte längre gäller, eller kanske aldrig var så stort.
Regelverken för asylsökande som inte har beviljats medborgarskap ser olika ut beroende på land. I Sverige finns inga begränsningar för flyktingar som fått permanent uppehållstillstånd att resa tillbaka till sitt hemland. Däremot kan flyktingstatus återkallas om det visar sig att personen inte längre behöver internationellt skydd från sitt hemland, samt i de fall asylsökande visat sig lämna oriktiga uppgifter om skyddsbehov. Andra länder har strängare regelverk. Schweiz tillåter exempelvis inte asylsökanden resa tillbaka till sitt hemland för att träffa släkt eller semestra, förutom under väldigt speciella omständigheter. Inträffar detta förlorar den utrikesfödde rätten att fortsatt ha uppehållstillstånd i Schweiz, enligt UNHCR.
Även i Tyskland blev asylsökandes semesterresor till hemlandet en politiskt fråga, då semesterresor ansågs vara oförenliga med påståendet att man flyr för sitt liv och söker skydd i Tyskland på grund av fara i hemlandet. I ett uttalande år 2019 varnade Tysklands dåvarande inrikesminister Horst Seehofer flyktingar att de skulle utredas och fråntas sina uppehållstillstånd vid resor till hemlandet.
“Om någon, en Syrisk flykting, regelbundet semestrar i Syrien så kan han inte ärligt påstå sig vara förföljd i Syrien”, sade han och lade till “vi skulle vara tvungna att frånta honom hans flyktingstatus”.
Enligt DW ledde utredningar exempelvis år 2016 till att 66 flyktingar från Irak och Syrien fråntogs sina uppehållstillstånd, och inte ansågs ha skyddsbehov längre då de hade åkt på resor till sitt hemland.
Även Angela Merkel har kritiserat flyktingars semesterresor till hemlandet, och menade att det kunde tolkas som att skyddsbehovet borde omprövas.
RÄTTELSE: I artikeln stod tidigare att Sverige inte har begränsningar för den som fått asyl att återvända till sitt ursprungsland. Migrationsverket har påpekat: ”Det påståendet är direkt felaktigt, flyktingstatus kan återkallas om det visar sig att personen inte längre behöver internationellt skydd från sitt hemland eller om hen lämnat oriktiga uppgifter om ett sådant behov.” Texten har korrigerats.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar