Det är nästan så att man måste nypa sig i armen när man ser att politiskt korrekta Sveriges Radio uppmärksammar gängstrukturer.
Den tystade staden: "Vet du vem jag är? Jag kan få folk att försvinna"
Om hur de kriminella gängen påverkar samhället i vardagen och hur de hotar och skrämmer kommunens personal till tystnad, samtidigt som de ansvariga duckar.
Anställda i Göteborgsförorten Hammarkullen, på fritidsgården och biblioteket, upplever en ökad hotbild från ungdomsgäng i området, några så unga som 14 år. De flesta är en del av ett släktbaserat kriminellt nätverk som under många år haft en stor påverkan i Hammarkullen och i övriga Angered. Alla känner till släktnätverket och deras brottslighet går över hela skalan. Flera av dem är dömda för grova brott.
– Allting från narkotikahantering till bedrägeribrott där man genererar väldigt stora pengar, till våldsdåd, allting från misshandel upp till mord, säger Christian Jensen, kommunpolis i nordost.
Fritidsgården i Hammarkullen gör flera tillbudsrapporter under 2022, om ungdomar som kaster sten, sparkar på entrédörren och uttalar förtäckta dödshot mot personalen. Trots detta görs inga polisanmälningar.
– Jag pratade med dem själv. Och är det ju tagna och rädda av situationen. De säger till och med det själva, utan att jag frågar, att de inte vill medverka i någon form av polisiär utredning, säger en anonym polisman som vi kallar Anders.
Inga polis- eller orosanmälningar görs
På biblioteket såg personalen gänget sälja droger, men vågade inte ingripa. Triggade av en prideflagga hotade gänget skära halsen av alla homosexuella och tog under period nästan över lokalerna.
Elizabeth George Chandy är enhetschef för biblioteken i Angered, Hammarkullen och Hjällbo:
– Vi hade upprepade gånger inne ungdomar, lokalbor som var inne och ja, var aggressiva och utåtagerande och skrämde i väg andra besökare. Och gjorde situationen väldigt obehaglig för våra bibliotekarier som fanns i lokalerna och jobbar i lokalerna. (…) Det var ju liksom personer med ett våldskapital som vi förstod. Och det är ju där hotet ligger.
Enligt lagen är verksamheter som har med barn och unga att göra skyldiga att genast göra en orosanmälan till socialtjänsten om de misstänker eller får reda på att ett barn far illa. Inte heller det sker. Inga polisanmälningar. Inga orosanmälningar. Och det är ett mönster när det gäller det här nätverket. Christian Jensen:
– Vi kan ju se att det skapar ju en tystnadskultur, där folk är rädda för repressalier från vissa nätverkspersoner. Man är kanske i sin profession, men man vill inte anmäla för att man känner en rädsla helt enkelt.
Michael Tärnfalk, forskare i socialt arbete och lektor på Uppsala universitet, ser allvarligt på detta.
– Det är alldeles uppenbart att de här personerna som är portade på fritidsgården och personalen har en konflikt och personalen är helt enkelt rädd för de här personerna och de här personerna ger sig inte utan ger sig på personalen. Det här underminerar egentligen hela samhället i de delar där de här sakerna kan liksom förekomma. Det är ju rena maffiametoder egentligen.
Tobias Gröndahl är nytillträdd avdelningschef på socialförvaltningen i nordost:
– Är det så att det har glidit, blivit en glidning av vår verksamhet, att vi låter bli att göra orosanmälningar på grund av rädsla så har vi ju verkligen något att jobba med. Så det är allvarligt.
Genom släktnätverkets advokat har Kaliber sökt de aktuella familjemedlemmarna, men de har inte återkommit.
Anställda på fritidsgård och bibliotek i Göteborgsförorten Hammarkullen polisanmäler inte förtäckta dödshot från flera minderåriga personer i ett kriminellt nätverk, och gör inte heller orosanmälningar till socialtjänsten.
Det avslöjar programmet Kaliber som granskat hur nätverket påverkar de anställda i kommunen.
”Vi kan ju se att det skapar ju en tystnadskultur för folk är rädda för repressalier från vissa nätverkspersoner”, säger Christian Jensen, kommunpolis.
Personal på fritidsgården blev slagna, hotade och trakasserade när de portade ett ungdomsgäng. På biblioteket såg personalen gänget sälja droger, men vågade inte ingripa. Triggade av en prideflagga hotade gänget skära halsen av alla homosexuella och tog under period nästan över lokalerna.
– Alltså barn var ju rädda för att komma in. Men man såg också att vuxna stod utanför och väntade tills det här gänget hade gått ut liksom, så att de skrämde i väg andra besökare, säger Elizabeth George Chandy, enhetschef för biblioteken i Angered.
Händelserna finns beskrivna i ett tjugotal interna tillbudsrapporter från 2022 och drivande har varit en då 14-åring vars pappa tillhör det ledande skiktet i ett släktbaserat kriminellt nätverk i Göteborg. Personer i nätverket har blivit dömda för misshandel, utpressning och mord och de sköter enligt polisen narkotikahandeln i stora delar av Göteborgs norra förorter.
Men tvärtemot kommunens policy gjordes inga polisanmälningar av hoten och våldet. Efter en polisinsats gällande stenkastning och hot skriver polisen att personalen inte vågar medverka i någon utredning.
– Men det är klart att om personalen känner att man då inte kan polisanmäla på grund av en kraft liksom, en väldigt kraftfull kriminell organisering utanför, så har vi kanske en större utmaning än vad vi som chefer har sett. Så kan det vara att vi behöver stärka stödet till personalen att stå upp och klara av den situationen som kan bli, säger Tobias Gröndahl, avdelningschef på socialförvaltningen i nordost.
Inte heller gjorde förvaltningen några orosanmälningar till socialtjänsten trots att det är lag.
– Är det så att det har glidit, blivit en glidning av vår verksamhet. Att vi låter bli att göra orosanmälningar på grund av rädsla så har vi ju verkligen något att jobba med. Så det är allvarligt, säger Tobias Gröndahl.
Genom släktnätverkets advokat har Kaliber sökt de aktuella familjemedlemmarna, men de har inte återkommit.
WIKI: -Ali Khan-klanen är ett släktbaserat kriminellt nätverk i Sverige som tillhör folkgruppen mhallami eller mardelli som har rötterna i området Mardin i sydöstra Turkiet.
I länder som Sverige och Tyskland har Ali Khan etablerat släktnätverk med stark sammanhållning som begår organiserad brottslighet. I Sverige finns släkten främst i Göteborgsområdet och den etablerade sig i Sverige från 1980-talet och framåt.
Ali Khan-klanen var med i Polismyndighetens sekretessmarkerade så kallade klanrapport som fick stor uppmärksamhet 2020.
Ali Khan-klanen i Göteborg har kopplats till tystade vittnen, mord, utpressningar och våldsdåd. En kartläggning från Göteborgsposten våren 2019 visade att nästan alla män i Ali Khan-klanen fanns i polisens register. Samtidigt vittnade familjemedlemmarna om ständiga övergrepp och svartmålning från de svenska myndigheterna. Författaren Johanna Bäckström Lerneby har gjort mängder med intervjuer, både med familjen själva och personer runt familjen och personer som jobbar på myndigheter. Hon har också gått igenom tusentals dokument som berör familjen. Allt ifrån Försäkringskassan till förvaltningsdomstolar nästan alla svenska myndigheter. Hashem Ali-Khan har pekats ut av polisen som ledare och överhuvud i det kriminella nätverket kring delar av släkten Ali Khan och ska ha löst flera konflikter bland annat en släktfejd i Malmö mellan 2 falanger inom Fakhroklanen och flera andra konflikter i Göteborg.
Bäckström Lerneby gjorde 2017 ett reportage i Aftonbladet med rubriken "Så kontrollerar familjen en hel förort". Boken Familjen är en fortsättning på det arbetet. Författaren har under många år intervjuat medlemmar av den stora släkten Ali Khan, i boken kallad Al Asim, som har sin bas i Göteborgsområdet. I boken beskriver hon släktnätverkets delaktighet i och inflytande över kriminaliteten i området. Boken bygger även på intervjuer med bland andra poliser och andra myndighetspersoner, mailväxling, domar med mera . Ali Khan-klanen ska även ha varit i konflikt med kriminella gäng och andra utpekade släktbaserade kriminella nätverk. Efter sammandrabbningar och upplopp i Hjällbo mellan två klanfamiljer en av de Ali Khan-klanen sköts en 44-årig man till döds. Ali Khan-klanen ska även ha kopplingar till Hjällbonätverket i Göteborg och Fakhroklanen i Malmö
”Familjen”-författaren: “Ali Khan ligger lågt”
Konflikten i Göteborg – Johanna Bäckström Lerneby har följt Ali Khan-nätverket i 10 år
Kriminella nätverk beskjuter varandra i Göteborg – hör Johanna Bäckström Lerneby
Ali Khan-släktens överhuvud Hashem Ali Khan är tidigare dömd för mord på en tiobarnsmamma i Libanon, visar en stor granskning i GT/Expressen.
Den prisbelönta journalisten Johanna Bäckström Lerneby har följt familjen Ali Khan i över ett decennium.
Hon tror att granskningarna de senaste åren påverkat familjens status – och att de därför ligger lägre nu än vad de gjort tidigare.
– Det var jättespännande att läsa, jag är ju superintresserad av familjen, säger hon.
Johanna Waak
I reportageboken ”Familjen” skildrar författaren Johanna Bäckström Lerneby ena sidan av den våldsamma gängkonflikten i Göteborg.
I 14 år har hon följt familjen Ali Khan och i boken som släpptes i maj förra året målas en bild upp av ett släktnätverk som har stadsdelen Angered i ett järngrepp.
Men i tidigare okända domstolshandlingar från Libanon kunde det också avslöjas att den 64-årige klanledaren Hashem Ali Khan är dömd och efterlyst för flera grova brott. Han har bland annat blivit dömd till dödsstraff för mord på en tiobarnsmamma.
En bild som är fjärran från den han själv odlat om sig själv, som våldsförnekande imam. Bland annat i Bäckström Lernebys egen bok.
– Det var jättespännande att läsa, jag är ju superintresserad av familjen. Jag fick höra om mordet på kvinnan i höstas men däremot alla detaljer som kunde läsas i protokollen i Libanon, det hade jag ingen aning om, säger hon.
Men Bäckström Lerneby tror att familjen vill ligga lågt
I granskningen, som publicerades i helgen, framgår att de tidigare okända domarna hjälpt familjen att bygga upp sin maktbas. Även polisen tror att det har bidragit till familjens status.
Johanna Bäckström Lerneby, som inte kände till detaljerna kring brotten i Libanon, tror att släktens syn på granskningen är att det var längesedan. Hashem Ali Khan hävdar i granskningen, i några få kommentarer, att han var transparent med allt kring händelserna i sin kontakt med Migrationsverket.
Även att han var dömd till dödsstraff.
– De har dödsstraffspappren hos sig, säger han.
Men Bäckström Lerneby tror att familjen inte lägger så stor vikt vid det i dag:
– Det är över 40 år sedan och inbördeskrig, så jag gissar på att de (Ali Khan) inte tycker det spelar så stor roll.
Bilbränder och vägkontroller
”Familjen” blev den mest sålda fackboken som gavs ut 2020, samma år vann Bäckström Lerneby Stora journalistpriset och nominerades till Augustpriset.
– De (Ali Khan) ville inte att jag skulle skriva boken, de ville inte ha någon fokus på familjen. Så utan att ha frågat dem gissar jag att de tänker samma om den här granskningen, säger Bäckström Lerneby.
Även i GT har man kunnat läsa om de blodiga sammandrabbningarna mellan Ali Khan och Backagänget. Om skottlossningar, bilbränder och vägkontroller och vittnen som räds för att delta i polisutredningar.
Enligt Bäckström Lerneby har uppmärksamheten påverkat familjen. Att de själva känner att de har ögonen på sig.
– Polis och övriga myndigheter märker att de ligger mycket lägre nu, säger hon.
Blir tv-serie
Men efter böcker och granskningar kommer historien om Ali Khan även bli tv-serie.
– Det är fantastiskt roligt. Det kommer bli drama och inte en dokumentär, så vi får se hur det kommer dramatiseras. Jag är otroligt glad över att just produktionsbolaget Yellow Bird ska ta sig an uppdraget. Vi har samma bild på hur man kan berätta historien, säger Johanna Bäckström Lerneby.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar