Islamisk inkonsekvens

IKO som upprepas i texten heter egentligen OIC

Islamiska gruppen hycklar om Sverige

Publicerad 21 jul 2023

Jojje Olsson är journalist och författare, specialiserad på Kina.

Jojje Olsson menar att organisationen borde fokusera på övergrepp i Kina i stället.

Ett felaktigt rykte spreds under sommaren i svenska medier: 57 stycken muslimska nationer sades vilja stoppa skändningar av Koranen med anledning av att skriften bränts i Sverige.

I utländska medier användes uttrycket ”islamisk gruppering”, vilket passar bättre då kravet kom från Islamiska konferensorganisationen (IKO) som är en överstatlig organisation. Dessutom en korrupt sådan, som ofta får kritik av både egna medlemsländer och andra muslimska organisationer.

Om IKO hade alla muslimers bästa i åtanke så skulle man vara drivande för att stoppa världens största inlåsning av etniska minoriteter sedan andra världskriget. Nämligen den av uigurer och andra muslimska minoriteter i Xinjiang i västra Kina där miljontals troende satts i läger, samtidigt som tusentals moskéer rivits och ramadan förbjudits.

Koranaktionerna i Stockholm har satt i gång en diplomatisk kris mellan Sverige och flera muslimska länder.

Men i stället har IKO varit drivande för att legitimera övergreppen. Efter att 2018 ha uttryckt oro för muslimska fångläger blev organisationens ledare tagna på en flott bjudresa till Kina. Resultatet blev en rapport i mars 2019 där IKO hyllade Peking för att ”ta väl hand om sina muslimska medborgare” och sade sig vilja samarbeta närmare med Kina.

Situationen har skapat misstro inom det muslimska civilsamhället. I december 2021 uppmanades IKO av 90 muslimska organisationer att tydligt ta ställning mot Kinas övergrepp mot uigurer.

I ett uttalande året dessförinnan som 150 muslimska organisationer stod bakom, efterlystes att IKO ska följa sina egna stadgar genom att stödja en oberoende utredning om människorättsbrotten mot uigurerna. Men organisationen har tvärtom använt sin permanenta delegation i FN för att motarbeta en sådan.

Att man samtidigt struntar i folkmordet i Xinjiang kan kopplas samman med att Kina i fjol var världens största importör av irakisk olja vilket gav intäkter på 400 miljarder kronor.

Vidare uttryckte IKO i en debatt om rasism i FN:s råd för mänskliga rättigheter i höstas oro för systematiskt förtryck mot muslimer i en handfull europeiska länder, inklusive Sverige. Dock sades inte ett ord om Xinjiang, och samma månad röstade samma råd ner ett förslag om att ens diskutera förtrycket där.

Det var också IKO som introducerade resolutionen som samma FN-råd antog tidigare denna månad, vilken med hänvisning till händelserna i Sverige begär att länder ska se över sin lagstiftning för att undvika vanhelgande av den heliga Koranen.

Samtidigt räcker det för trosfränder i Xinjiang att äga denna bok för att hamna i fångläger. Dubbelmoralen kan förklaras genom att Kina inte bara är medlem i FN:s råd för mänskliga rättigheter; flera av de icke-demokratier som dominerar rådet är också beroende av kinesiska pengar.

Denna mekanism märks tydligt också i Irak, som nu har brutit sina diplomatiska förbindelser med Sverige efter den senaste koranaktionen. Att man samtidigt struntar i folkmordet i Xinjiang kan kopplas samman med att Kina i fjol var världens största importör av irakisk olja vilket gav intäkter på 400 miljarder kronor.


Utrikesminister Tobias Billström har bjudit in IKO till Sverige.

Kina är även på andra vis viktig för Iraks återuppbyggnad; efter att premiärministern nyligen besökt Peking bestämdes att kinesiska bolag ska bygga åtta miljoner bostäder i det krigshärjade landet.

Sverige vare sig kan eller bör matcha kinesiska investeringar. Men det utesluter inte att tala klarspråk om organisationer som i dessa frågor agerar av egenintresse eller politisk manipulering. I stället för att skaka tänder inför FN:s uppmaningar vore det klädsamt att ifrågasätta varför dess råd för mänskliga rättigheter ignorerar folkmordet på muslimer i Kina.

Och eftersom Tobias Billström har bjudit in IKO till Sverige, så får vi ta för givet att utrikesministern frågar varför organisationen fäster så mycket större vikt vid enstaka dårar här jämfört med folkmordet mot miljoner muslimer i västra Kina.

Alternativet vore att låta svensk yttrandefrihet dikteras av hot om våld, korrupta islamiska grupperingar och råd som manipulerats av världens största diktatur.

Jojje Olsson är journalist och författare, specialiserad på Kina.