Hela berättelsen om hijaben måste få plats
Är mer än ett klädesplagg
Debatten handlar om vuxnas rätt att välja, men betydligt mer sällan om de flickor och pojkar som växer upp i miljöer där normer om klädsel, heder och social kontroll blir en självklar del av vardagen, skriver undertecknaren.
Debattartikeln ”Nej, slöjan är inget hot – men SD:s förbud är det” vill försvara kvinnors frihet, religionsfriheten och demokratin. Det är ett viktigt syfte. Men för att människor ska kunna bilda sig en egen uppfattning måste också hijabens historiska och normativa sammanhang finnas med.
Artikeln beskriver hijaben som en fråga om religionsfrihet och kvinnors rätt att själva välja sin klädsel.
Däremot utelämnas varför hijaben finns och vilken funktion den haft inom sharias normsystem.
Den som läser artikeln får därför inte hela bilden. Inom sharias normsystem är hijaben mer än ett klädesplagg. Den ingår i regler om kvinnors klädsel, relationen mellan kvinnor och män samt föreställningar om anständighet och familjens heder. Det betyder inte att varje kvinna som bär hijab delar denna syn, men plaggets historiska sammanhang försvinner inte därför.
Står inte utanför offentlig granskning
Religionsfriheten skyddar människors rätt att tro, byta religion och utöva sin religion. Däremot förändrar den inte den historiska eller normativa betydelsen av en religiös symbol. Den innebär inte heller att religiösa normsystem står utanför offentlig granskning. Att diskutera ett normsystems idéer och konsekvenser är något annat än att begränsa människors religionsfrihet.
Det är också anmärkningsvärt att artikeln nästan helt saknar de kvinnor som flytt från Iran, Afghanistan eller Saudiarabien och beskriver hijaben som en del av ett system av social kontroll. Deras erfarenheter är inte ett undantag från debatten. De är en del av den. Även barnens perspektiv saknas. Debatten handlar om vuxnas rätt att välja, men betydligt mer sällan om de flickor och pojkar som växer upp i miljöer där normer om klädsel, heder och social kontroll blir en självklar del av vardagen.
Det finns en tredje hållning i den här debatten. Man kan försvara religionsfriheten och samtidigt granska de normsystem som påverkar kvinnors, mäns och barns frihet. Om hijaben enbart handlar om individuell frihet – varför är det då nästan alltid kvinnor som förväntas bära den och inte män?
Först när hela berättelsen om hijaben får plats i debatten kan människor bilda sig en egen uppfattning.
Står inte utanför offentlig granskning
Religionsfriheten skyddar människors rätt att tro, byta religion och utöva sin religion. Däremot förändrar den inte den historiska eller normativa betydelsen av en religiös symbol. Den innebär inte heller att religiösa normsystem står utanför offentlig granskning. Att diskutera ett normsystems idéer och konsekvenser är något annat än att begränsa människors religionsfrihet.
Det är också anmärkningsvärt att artikeln nästan helt saknar de kvinnor som flytt från Iran, Afghanistan eller Saudiarabien och beskriver hijaben som en del av ett system av social kontroll. Deras erfarenheter är inte ett undantag från debatten. De är en del av den. Även barnens perspektiv saknas. Debatten handlar om vuxnas rätt att välja, men betydligt mer sällan om de flickor och pojkar som växer upp i miljöer där normer om klädsel, heder och social kontroll blir en självklar del av vardagen.
Det finns en tredje hållning i den här debatten. Man kan försvara religionsfriheten och samtidigt granska de normsystem som påverkar kvinnors, mäns och barns frihet. Om hijaben enbart handlar om individuell frihet – varför är det då nästan alltid kvinnor som förväntas bära den och inte män?
Först när hela berättelsen om hijaben får plats i debatten kan människor bilda sig en egen uppfattning.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar