Visar inlägg sorterade efter datum för sökningen abf. Sortera efter relevans Visa alla inlägg
Visar inlägg sorterade efter datum för sökningen abf. Sortera efter relevans Visa alla inlägg

onsdag 30 september 2026

Eftervalsanalys V & klanerna

Vänsterpartiet och klanröstning
bör utredas och utgrävas!

Varje slamhög i den rödgröna sörjan bör vändas!




Katerina Janouch - journalistik och debatt

𝗜 𝘃𝗮𝗿𝗷𝗲 𝗻𝗼𝗿𝗺𝗮𝗹𝘁 𝗽𝗮𝗿𝘁𝗶 𝘃𝗼𝗿𝗲 𝗛𝗮𝗺𝗮𝘀-𝗴𝘂𝗹𝗹𝗮𝗻𝗱𝗲 𝗼𝗰𝗵 𝘁𝗲𝗿𝗿𝗼𝗿𝗵𝘆𝗹𝗹𝗮𝗻𝗱𝗲 𝗳𝗼̈𝗿𝗼̈𝗱𝗮𝗻𝗱𝗲.

𝗠𝗲𝗻 𝗶 𝗩𝗮̈𝗻𝘀𝘁𝗲𝗿𝗽𝗮𝗿𝘁𝗶𝗲𝘁 𝗹𝗲𝗱𝗲𝗿 𝘀𝗮̊𝗱𝗮𝗻𝗮 𝗮𝘃𝗮𝗿𝘁𝗲𝗿 𝘁𝗶𝗹𝗹 𝗽𝗹𝗮𝘁𝘀𝗲𝗿 𝗶 𝗿𝗶𝗸𝘀𝗱𝗮𝗴𝗲𝗻.

Inte bara somaliern Mohamed Ali i Borlänge blev klanröstad in i riksdagen för V. Även den Hamas-vänliga Anfal Mahdi (V) är ett av flera andra exempel. I riksdagsvalet i Malmö fick hon hela 2.960 personkryss.

Hon stod ursprungligen på femte plats på partiets riksdagslista, men tack vare de många kryssen klättrade hon till förstaplatsen och säkrade därmed en plats i riksdagen.

Samma dag som terrororganisationen Hamas genomförde sina koordinerade terrordåd i Israel den 7 oktober 2023 publicerade hon den här texten medan massakern av 1200 mestadels unga israeler pågick:

”Gaza har just brutit sig ut ur fängelset.”


Statsvetaren Daniel Schatz skriver så här i ett inlägg på X den 22 september om hennes bisarra tweet:

"Det är svårt att läsa det som något annat än entusiasm inför det som då utspelade sig: terror, kidnappningar och massmord på civila.

Nu har Anfal belönats med närmare 3.000 personkryss i Malmö och blivit en av V:s mest kryssade kandidater – och tagit plats i riksdagen".

I ett normalt parti och land hade Anfal Mahdis välvilliga tweet om Hamas resulterat i avsky och färre väljare. Men det inlägget blev troligen tvärtom en magnet för Vänsterpartiet som drog till sig massor av klanröstade islamister och andra muslimer.

De 2.960 personkryssen på henne var inte ett uttryck för traditionell vänsterpolitik. Nej, det var i praktiken en direkt belöning från muslimska väljare som uppfattade uttalandet som ett stöd för Hamas "motståndskamp".

Uppenbarligen har partiledningen blundat för den här typen av extremism lokalt, eftersom de har varit beroende av dessa röster för att nå sina valframgångar i städer som Malmö och Göteborg – och nu tyvärr även i Sveriges högst beslutande församling.


Kvartals Jesper Andersson och Federico Moreno samt Ledarsidorna har tidigare berättat om Alis resor till Somalia.

Elva veckor före valet befann han sig i Mogadishu tillsammans med Borlängeprofilen Said Siyaad. Enligt inlägg i sociala medier handlade möten då bland annat om den somaliska diasporans deltagande i det svenska valet.

Nu kommer nya uppgifter om Alis verksamhet i Somalia.

Ali har på Linkedin presenterat sig som grundare och vd för Verisom, som ska arbeta med ”strategiska lösningar för styrningen av Somalia”. Expressen har inte kunnat hitta något bolag med det namnet i svenska, somaliska eller internationella register.1

I ett brev till Migrationsverket 2025 beskrev Ali sig också som initiativtagare till ett projekt inom teknisk innovation och samhällstransparens som hade ”väckt internationellt intresse”.

Koppling till svenska biståndet

Sedan hösten 2025 sitter Ali i styrelsen för svenska Afritech Growth AB. Expressen har tagit del av projektmaterial från bolaget som riktats mot delar av Somalias nationella transformationsplan.

Just dessa delar har fått stöd genom det svenska biståndsupplägg på 60 miljoner kronor som kopplades till en överenskommelse om att Somalia skulle ta emot utvisade somalier.

Upplägget kritiserades för korruptionsrisker. Vänsterpartiet KU-anmälde regeringen.

Det finns inga uppgifter om att Ali eller hans bolag har fått del av de svenska biståndspengarna.

”Jobbar mot den somaliska regeringen”

Alis kompanjon Agneta Nyvall säger till Expressen att de arbetat med ett reformpaket för Somalia i omkring ett och ett halvt år.

– Vi håller på och jobbar mot den somaliska regeringen för att få igenom ett reformpaket som jag har jobbat fram tillsammans med Mohamed.

Enligt Nyvall har Ali gjort flera resor till Somalia för projektets räkning och träffat företrädare för landets regering.

Varken Sida eller Utrikesdepartementet känner enligt Expressen till Ali eller projektet. Ali har inte svarat på tidningens frågor.

Under ett års tid varnade Socialdemokraterna för ”12 SD-ministrar”, som om Ulf Kristersson knappt ens fick uttala sig i sin egen regeringsbildning. Själva möjligheten räckte för att Sverige enligt S skulle bli ”ett helt annat land” om Kristersson fick fyra år till.

Sedan kom valet.

Vänsterpartiet har tvingats stryka 33 kandidater efter granskningar som avslöjat antisemitiska konspirationsteorier, terrorstöd, homofobi, Förintelseförnekelse och hyllningar till Hamas, Putin och andra diktatorer m.m. Dadgostar har lite sömnigt tagit avstånd och kandidaterna sägs ha plockats bort. Men 33 kandidater råkar inte bara blåsa in genom ett öppet fönster. Frågan om hur de hamnade i partiet från början och om det finns fler är ganska relevant om man kräver ministerposter.

Till detta adderas nu en pågående utredning om valfusk med inblandade vänsterpartister. Och allt handlar om förtroendet att styra ett land.

Här blir måttstocken intressant.

Tolv hypotetiska SD-ministrar var alltså ett repeterat nationellt larmbudskap.

Trettiotre verkliga politiker på vänstersidan som tvingats strykas tycks däremot inte lägga någon större hämsko på diskussionerna om V:s regeringsinflytande.

Prova gärna att byta partibokstäver och fundera över hur debatten hade låtit då.

För samma märkliga gymnastik dyker upp när Centerpartiet talar om ”folkviljan”. SD fick över 17 % och 62 mandat. V fick 8,40 % och 30 mandat. C fick 7,03 % och 25 mandat. C har naturligtvis all rätt att vägra samarbeta med SD, fine. Men nästan var sjätte väljare upphör inte att vara en del av folkviljan bara för att C ogillar vad dessa människor röstade på.

Det är egentligen inte svårare än så. Antisemitism blir inte finare från vänster. Extremism blir inte mindre extrem på vänstersidan. Och vänsterröster blir inte mer värda än andra röster.

Samma måttstock för båda sidor, tack. Annars är det inte principer. Då är det bara verkligheten genom samma gamla trötta röda brillor. Visa färre

Nina Möller




”Om de får veta att jag pratat med er kan jag bli dödad”
Redan 2022 kom uppgifter om förkryssade valsedlar och organiserad väljarmobilisering i Tjärna Ängar. En kvinna berättar nu om påtryckningar mot sina vuxna barn i området.

Området Tjärna Ängar i västra Borlänge har hamnat i den politiska hetluften. Anledningen är att vänsterpartisten Mohamed Abdukardir Ali kryssades in i riksdagen med ett stort antal personröster från stadens utsatta områden – och att uppgifter om otillbörlig valpåverkan nu utreds av polis.

Fokus har varit i Tjärna Ängar tidigare. Strax efter valet 2022 guidade miljöpartisten och tidigare ABF-medarbetaren Mursal Isa genom stadsdelen där han har arbetat och varit politiskt engagerad under många år. Han är själv från Somalia och berättade om ett område präglat av segregation och parallella strukturer – och uttryckte oro över hur lokala föreningar och nätverk kunde användas för att mobilisera väljare. Isa berättade också om människor som rörde sig runt vallokalerna och om valsedlar där kandidater var ikryssade på förhand. Den gången handlade det om Socialdemokraternas kandidater.

I april i år ringde Fokus upp Isa igen. Då var han försiktigare med uttalanden, sa att han hade lämnat ABF och hade tappat mycket av insynen i föreningslivet och menade att de strukturer han hade kritiserat fyra år tidigare hade försvagats.

– Jag har hittills inte sett någonting som är organiserat i föreningsform som direkt gynnar dem (Socialdemokraterna), sa han.

Mohamed Abdukardir Ali från Borlänge personkryssades till riksdagen för Vänsterpartiet. Foto: Fredrik Sandberg / TT
Samtidigt stod han fast vid vad han sagt efter valet 2022 om personer som hade arbetat utanför vallokalerna, delat ut förkryssade S-valsedlar och mobiliserat väljare i området.

– Ja, det är sant, sa Isa i våras.

I det valet stod socialdemokraten Maslah Omar Ahmed på femte plats på S-listan till kommunfullmäktige och var ett okänt namn bland Borlängebor utanför Tjärna Ängar. Ändå fick han 813 personröster – fler än listettan Erik Nises, som fick 692. Båda valdes in och efter valet blev Nises kommunstyrelsens ordförande i Borlänge.

Ahmed: ”Stödet har kommit från hela Borlänge”
I dag säger Maslah Omar Ahmed till Fokus att stödet för honom i huvudsak kom från Tjärna Ängar.

– Majoriteten var ju självklart de här områdena som jag har jobbat mest med föreningslivet och allt annat. Men stödet har kommit från hela Borlänge, säger han.

Han förklarar resultatet med sitt långvariga engagemang i området och med S lokala organisation. Partiet har föreningar i olika delar av kommunen och Omar är själv ordförande för den socialdemokratiska föreningen i Tjärna Ängar–Paradiset.

– Jag är ju en person som har kommit från föreningslivet, så det är ju klart att folk känner mig, vem jag är. Sedan träffar vi ju folk där på våra möten och sånt.

Han säger också att det är S-föreningar som stöttat honom, inte andra typer av föreningar.

– Det är ju partiet. Vi har små S-föreningar som jobbar aktivt i respektive områden.

Uppgifterna om förkryssade S-valsedlar avvisar han.

– Vi har ju delat ut valsedlar med vårt valprogram, men inte förkryssat. Det har vi inte gjort. Det är dörrknackningar vi gör, det är partiaktivitet.

Inte heller organiserade skjutsar av väljare till vallokaler säger han sig känna till. Men viss hjälp har förekommit.

– Vi har hjälpt äldre som haft svårt att ta sig till vallokalen och förklarat hur budröstning går till.

Hur reagerade Erik Nises på att du fick fler personkryss än han?

– Det var ingen reaktion på det. Han var glad för att jag fick det stödet jag fick.

I ett protokoll från Borlänges valnämnd i mars 2022 – alltså ett halvår före valet – behandlas frågan om förikryssade valsedlar. Nämnden konstaterade att sådana sedlar är giltiga. Av protokollet framgår däremot inte vem som hade väckte frågan eller varför den kommit upp. Valnämndens dåvarande ordförande Bertil Stoltz (S) säger i dag att han inte minns vad som låg bakom diskussionen. Inte heller Johan Ohrzén, som arbetade på valkansliet 2022, minns några rapporter om förkryssade valsedlar eller misstänkt valpåverkan från det valet.

– Jag har inga minnen överhuvudtaget om att det skulle vara något sånt.

Falun-bo: ”Jag är rädd”
Förra veckan sökte Fokus åter Mursal Isa. Han är nu nybliven riksdagsledamot för Miljöpartiet, men ännu mindre talför än han var i våras. ”Hej Henrik, har tyvärr ingen möjlighet. Mycket annat. Hälsningar Mursal Isa”, skriver han i ett sms som svar på en intervjuförfrågan. Även Moderaterna i Borlänge håller en låg profil när misstankar om valfusk kommer på tal.

– Det är väl inte helt överraskande i och med att man vet att det finns problem med klanstrukturer och sånt. Men nu vet vi inte om det är aktuellt i den här specifika frågan, säger det tidigare kommunalrådet Ulrik Bergman (M) och hänvisar vidare till partikamraten Christer Navjord, som han beskriver som väl insatt i Tjärna Ängar och områdets sociala problem.

Navjord sitter både i Borlänges valnämnd och som vice ordförande i social- och arbetsmarknadsnämnden i kommunen. Han sitter också i styrelsen för det kommunala bostadsbolaget Tunabyggen, som äger stora delar av bostadsbeståndet i Tjärna Ängar. Fokus har utan framgång sökt Navjord per telefon och sms.

När Fokus besöker det omtalade området en solig förmiddag i slutet av september är det lugnt och ganska ödsligt. Många fönster är täckta av persienner, gardiner eller filtar. Här och var passerar en kvinna i slöja, då och då går några män tillsammans mellan husen. I utkanten av området träffar vi en somalisk kvinna som har bott i Sverige i över 20 år och numera är bosatt i Falun. Men två av hennes vuxna barn bor i Tjärna Ängar. Hon vill inte bli fotograferad och inte förekomma med namn i media.

– Jag är rädd. De här människorna är farliga, säger hon.

Hon säger att personer från vad hon kallar ”en somalisk klan” har försökt få hennes vuxna barn att rösta på Mohamed Abdukardir Ali.

– De kom till mina barn och ville att de skulle rösta på honom.

Barnen vägrade och kvinnan säger att de ”slängde igen dörren i ansiktet” på dem.

– De vill inte ha med dem att göra.

Hon hävdar att klannätverket har ett starkt inflytande i Tjärna Ängar och att det tillhör det ledande skicket i Somalia. Fokus har inte kunnat verifiera hennes utsaga, men hennes egen oro är svår att ta miste på.

– Om de får veta att jag har pratat med er kan jag bli dödad.

Hon säger att hon känner igen mönstret från Somalia och att det är just därför utvecklingen skrämmer henne.

– Jag vill inte att Sverige ska bli som Mogadishu.

Wiklund: ”Utnyttjat strategiskt hål”
En som följt utvecklingen från insidan i Borlänge är Sofie Wiklund. Hon var under många år politisk sekreterare för Socialdemokraterna i kommunen och ledarskribent i lokaltidningen Dala-Demokraten, men tillhör numera Moderaterna (hon skrev själv om partibytet i Fokus i somras).

Enligt Wiklund var kontakterna täta mellan Borlänges socialdemokrater och representanter för olika invandrargrupper på hennes tid. Och hon är inte överraskad över Vänsterpartiets framgångar i det senaste valet.

– De har utnyttjat ett strategiskt hål i att plocka över Socialdemokraternas välfungerande metoder, säger hon syftande på att S länge har arbetat med att mobilisera stora väljargrupper genom lokala nätverk och föreningsliv.

– S har vetat att man behöver få med sig de här stora grupperna för att vinna val.

Sofie Wiklund har gett ut boken Från S till M – mitt sidbyte i politiken.
Enligt Wiklund använde S i Borlänge personvalsmobilisering innan V gjorde det.

– Ja, absolut. Så är det ju.

Hon flyttade från Borlänge för några år sedan men tror att S har förlorat sin tidigare dominans genom ett samarbete med M lokalt. När samtalet kommer in på årets många personkryss gör Wiklund en viktig distinktion.

– Det är ju inte förbjudet eller olagligt med förkryssade röster. Det är heller inte förbjudet i sig att bussa folk.

Den avgörande frågan, menar Wiklund, är om väljarna själva har gjort sitt val – eller om det har förekommit betalning, tvång eller andra påtryckningar.

tisdag 1 september 2026

Miljöpartiet och terrorromantiken




Regeringsåren – Aktivismen och stödet till terror institutionaliseras

Onsdag 2 sep 2026

Under regeringsåren 2014-2022 tar Miljöpartiet tydliga kliv in i politikens finrum genom att ingå i regeringen Löfvén. Under denna period formaliseras aktivismen i partiet som samtidigt mutar in biståndsområdet som sitt. Vilket gav en plattform för fortsatt internationell aktivism.

Föreningen Charta 2008 bildades i mars 2008 mot terrorlagstiftning, med journalisten Gösta Hultén som en av initiativtagarna. På styrelselistan i september 2008 stod bland tretton namn både professor Mattias Gardell och Mehmet Kaplan.

Charta 2008 kritiserade de då nyligen antagna terroristlagarna och terrorlistning av personer och organisationer. Föreningen arbetade för att ingen svensk medborgare eller person med anknytning till Sverige skulle kunna gripas godtyckligt och hållas frihetsberövad på lösa grunder och utan en rättvis rättegång. Studera Geografiska Kartor Och Atlasar

Charta 2008 hävdade att “kriget mot terrorismen” inneburit rättsövergrepp och att svartlistning av organisationer och enskild samt gripanden har drabbat oskyldiga både i Sverige och utomlands. De tog enligt stadgarna bestämt avstånd från terror och våld mot oskyldiga civila som lösning på politiska konflikter och tog inte ställning i skuldfrågan som gäller terroristmisstänkta fångar. Charta 2008 verkade för att fånglägret på Guantánamobasen skulle stängas och “renditions” och långa frihetsberövanden av terroristmisstänkta utan rättegång skulle upphöra.

Kritiker har argumenterat för att föreningen haft ett oproportionerligt fokus på de terroristmisstänktas rättigheter samtidigt som de har visat bristande förståelse eller empati för terrorns offer och samhällets säkerhetsbehov. Exemplen på att kritikerna hade flera bevekelsegrunder för kritiken var flera.

Den 15 maj 2008 höll föreningen ett möte på Café Edenborg. Samtalsledare var Gustav Fridolin, då 25 år, som lämnat riksdagen 2006 och arbetade på Kalla fakta. Panelen bestod av kriminologiprofessorn Janne Flyghed, Amina Said (Somaliska freds- och utvecklingsorganisationen), Mattias Gardell och Gösta Hultén. Enligt föreningens egen mötesrapport beskrev Said al-Shabaab som “en ungdomsgren av motståndsrörelsen i Somalia” och kritiserade att USA klassat organisationen som terrorister före EU och FN.

Samma förening drev fallet mot Ali Berzengi, dömd av Svea hovrätt (3 oktober 2005) till fem års fängelse för förberedelse till terroristbrott kopplat till organisationen Ansar al-Islam/Ansar al-Sunna (FN- och EU-listad som terrororganisation). Föreningens egen beskrivning av fallet använde ordet “motståndsgrupp” där domstolen skrev “terrororganisation” — en språklig skillnad värd att notera.

Den 12 september 2008 lades dock förundersökningen mot tre misstänkta somaliasvenskar ned.

2010: Kaplan och Ship to Gaza

I maj 2010 fanns Mehmet Kaplan, då riksdagsledamot, ombord på en av fartygen i Ship to Gaza-konvojen som stoppades av israelisk militär. Kaplan befann sig ombord på fartyget Mavi Marmara i Gazakonvojen när det stormades av israelisk militär. Han greps tillsammans med övriga aktivister, fängslades kortvarigt i Israel och utvisades därefter ur landet. November 2010. När Kaplan (då riksdagsledamot) och konstnären Dror Feiler reste till Ben Gurion-flygplatsen för att polisanmäla händelserna från vårens bordning, stoppades de vid gränsen och nekades inträde i Israel. De sattes på ett flyg tillbaka till Europa.

Samtidigt tog partiet tydligare kliv in på det säkerhetspolitiska området. Sveriges svårigheter i allmänhet att adressera internationell terrorsim blev med MP i riksdagen ännu tydligare. I synnerhet under regeringen Löfven.Studera Geografiska Kartor Och Atlasar

Bakgrunden till regeringen Löfvens ovilja att stifta repressiva lagar mot terrorism går att spåra till 2011. I en motion i riksdagen menade Mehmet Kaplan och Maria Ferm, MP, att stöd till organisationer som IS var ett s.k. åsiktsbrott som inte ska kunna straffbeläggas.

Miljöpartiet motionerade öppet i motion 2011/12 Ju399 motiven till en uppmjukad syn på repressiv lagstiftning mot stödet till terrorism. De ansåg 2011 att detta var en form av åsiktsbrott som inte kan straffbeläggas och ville att Sverige skulle verka för en annan definition av terrorism på EU-nivå. Detta synsätt blev mer offentligt i Almedalen 2014 då den ene av motionärerna, Mehmet Kaplan, ville förminska de svenska resande jihadisterna till att vara “engagerade ungdomar”. Den andre motionären var Maria Ferm.

Maria Ferm, Miljöpartiet och samordnande statssekreterare i statsministerns egen stab Statsrådsberedningen, är sedan dess känd motståndare till antiterrorismlagstiftningen. Ferm, och den tidigare riksdagsledamoten och bostadsminstern Mehmet Kaplan drev på för att Sverige tvärtom skall förmå EU att upphäva all sådan lagstiftning i EU.

Något som fann stöd hos bland annat SSU, Olof Palmes Internationella Center samt Socialdemokrater för Tro och Solidaritet. Samtliga dessa tre sidoorganisationer stödjer öppet bland annat Ship to Gaza och den västsahariska organisationen Polisario.

Med detta som bakgrund utsågs Kaplan 2014 till statsråd i regeringen Löfven I samt Maria Ferm till statssekreterare i statsrådsberedningen, statsministerns stab.

2014: Regeringsbildning och erkännandet av Palestina

När Miljöpartiet 2011 valde nya språkrör noterade Dagens Arena och Fria.nu att partiets linje mot regeringsduglighet inspirerats av tyska Die Grünen och Joschka Fischer som blev utrikesminister 1998. Cirkeln sluts från konferensen i Alger fyra decennier tidigare. Efter valet 2014 bildade Socialdemokraterna och Miljöpartiet regering. Mehmet Kaplan blev bostadsminister, Gustav Fridolin utbildningsminister

I regeringsförklaringen den 3 oktober 2014 tillkännagavs att Sverige skulle erkänna staten Palestina. Beslutet fattades den 30 oktober 2014 — Sverige blev första västeuropeiska EU-land att göra detta som ett S–MP-styre. Erkännandet brukar tillskrivas utrikesminister Margot Wallström och Socialdemokraterna som hade en längre institutionell förhistoria i frågan (se motsvarande granskning av Socialdemokraternas relation till Fatah).

För Miljöpartiet var frågan en profilfråga buren i opposition sedan grundargenerationen, med Fridolin som sittande minister i den regering som sedan fattade beslutet.

2016: Kaplans avgång

Den 18 april 2016 avgick Kaplan som bostadsminister, bakgrunden var dels att Kaplan sommaren 2015 deltagit i en middag där även en företrädare för den högernationalistiska turkiska organisationen Grå vargarna närvarade, dels att en inspelning från 2009 publicerades där han jämförde Israels behandling av palestinier med Nazitysklands behandling av judar. Kaplan tog i sin avgångskommentar avstånd från alla former av extremism och beskrev inte avgången som ett erkännande av uppgifterna. Statsminister Stefan Löfven beviljade hans begäran om entledigande samma dag.

Den turkiska organisationen Grå vargarna är ungdomsorganisationen och den inofficiella militära grenen till Nationella aktionspartiet (MHP) och har historiskt själva genomfört olika former av terrorattacker. MHP ingår idag i Turkiets president Recep Tayyip Erdogans regeringsunderlag.

Från Gahrtons öppna dubbelroll som EU-parlamentariker och rörelseledare (1997–2004), Fridolins bana från direktaktions-ungdomsförbund via ett gripande på Västbanken till utbildningsministerposten till Kaplans väg från muslimska ungdomsförbund via partistyrelsen till en avgång 2016 tecknas bilden av ett parti som premierar aktivism och utomparlamentariska metoder. Som över tid inte alltid tar avstånd från politiskt våld utan tvärtom vill öka toleransen för olika form av dåd.

De enskilda händelserna är väldokumenterade och obestridda. Den sammanbindande— att partiet under fyra decennier fungerat som parlamentarisk hemvist för en rörelsemiljö utan att någon intern process prövat detta systematiskt — bör framstå som oomtvistelisgt.

Det är mot bakgrund av detta som det inte är någon slump att partiet hela tiden haft krav på att kunna kontrollera biståndsministerposten. Något de gjorde under åren 2014-2022 under Stefan Löfvens tid som regeringsbildare.

Källor i urval (del I–III)

Berliner Zeitung 13 februari 2001 (Götz Aly, “Fischer in Algier”)

Bayerischer Rundfunk/Report aus München, pressmeddelande 12 februari 2001

The New Republic 27 augusti 2001

bpk-arkivet, Abisag Tüllmanns kontaktbåge Tü69/398

Birger Schlaug, “Från koftor och sovsäck till kostymer och kristallkronor”, i Maskrosbarn – Miljöpartiets första 20 år (2001).

SOU 2002:91 s. 350–353; SOU 2002:122 del 4 s. 517.

DN 7 mars 1998

SvD 31 januari 1998

Expressen 10 februari 1998.

Göteborgsaktionens plattform, Wayback Machine 9 juni 2001

Grön Ungdoms webbplats gu.mp.se 2001–2004 via Wayback Machine.

Motkraft Nyhetsbrev (2002) via ainfos.ca

anarchistblackcross.org via Wayback Machine 2004 (förteckning över aktiva grupper)

Earth Liberation Prisoners, spiritoffreedom.org.uk via Wayback Machine, senast uppdaterad 17 maj 2001.

Nisse Hult nr 2/2000, “officiellt organ för Grön Ungdom” (ISSN 1100-736X). Gustav Fridolin, “Apartheidmuren är global”, Alba.nu 18 april 2006

Al Jazeera 2 januari 2004 och 3 september 2003; Flamman 7 januari 2004.

ISM Sveriges principdeklaration via Wayback Machine (ism-sweden.org, maj 2006).

Aftonbladet 27 augusti 2005.

Fria.nu 21 mars 2005. Charta 2008:s webbplats via Wayback Machine (startsida och styrelsesida, 2008–2010).

Svea hovrätt 3 oktober 2005 (Berzengi)

Ekot 3 oktober och 21 november 2005.

SVT Nyheter, “Kaplan inte längre medlem i MP”

Arkitekten.se 18 april 2016; SVT Nyheter 18–19 april 2016

Sveriges Radio 18 april 2016

SKMA, “Några ord om Kaplan-affären”

2016. SVT Nyheter, “Ingen brott när tusentals röster erbjöds i utbyte mot mosketomt”18 september 2018

Tidningen Syre, “MP-politiker sparkas ut efter fuskmisstanke”, 2018.

Program för Socialistiskt Forum 18 november 2006 (ABF Stockholm/LO)

ABF:s egen skrift Folkbildningens 00-tal.

Uri Gordon, “Anarchism in Israel and Palestine”, i The International Encyclopedia of Revolution and Protest (Wiley-Blackwell 2009).

Birger Schlaug, “Kohandel med S kan bli MP:s död”

Nätverket Bojkotta Israels webbplats via Wayback Machine (kontaktlista, medlemsavgifter, notis om Esmailians deportation 8 augusti 2005).


Vänsterpartiet – islam och hedern



Sju partier svarade – Vänsterpartiet gjorde det inte

Inför valet 2026 ställde Kvinnokraft 4.0 samma tre frågor till samtliga riksdagspartier. Frågorna handlar om religiösa normsystem och svensk lag, religiös barnundervisning och offentlig neutralitet.

Sju partier svarade. Vänsterpartiet gjorde det inte – trots påminnelser och trots att vi kan se att våra mejl har öppnats.

Det är anmärkningsvärt. Frågorna rör kvinnors och barns frihet, jämställdhet och skydd mot förtryck – områden där Vänsterpartiet profilerar sig starkt.

Vi har jämfört partiernas svar med vad de faktiskt har sagt och gjort. Tre saker sticker ut: hur partierna ser på de religiösa normerna bakom förtrycket, luckan kring religiös barnundervisning och skillnaden mellan ord och handling.

Men en fjärde fråga har tillkommit: Varför vill just Vänsterpartiet inte svara?

Alla ser inte normsystemet bakom förtrycket

Nästan alla partier vill bekämpa hedersförtryck när det blivit hot, tvång eller våld. Betydligt färre talar lika tydligt om de religiösa normer som kan ligga bakom kontrollen långt innan ett brott har begåtts.

SD är tydligast med att själva det religiösa normsystemet kan vara en del av problemet. KD talar om religiöst förtryck och har problematiserat slöja på små flickor. M beskriver kontroll genom familj, religiösa auktoriteter och socialt tryck. C och MP lägger större tyngd vid tvång, hedersförtryck och konkreta rättighetskränkningar.

Det leder till en obekväm men nödvändig fråga: Vad gör samhället med förtrycket innan det blivit ett brott?

Religiös barnundervisning faller mellan stolarna

Den kanske största gemensamma svagheten gäller religiös barnundervisning. Sverige har tillsyn över skolor och förskolor och kontrollsystem för verksamheter som får offentliga bidrag. Men vem granskar en helt fristående koranskola där barn undervisas på fritiden?


Här blir svaren tunna. M konstaterar själv att verksamheterna ”faller i dag mellan stolarna”, men presenterar ingen färdig nationell tillsynsmodell. Samma grundläggande lucka finns hos övriga partier.

(Illustrationsbild av koranundervisning. På tavlan står bland annat Koranen 96:1: ”Läs i din Herres namn, han som skapade.”)

Ord och handling skiljer partierna åt

M, SD, KD och L ger sammantaget starkast grund för förtroende i vår analys, men av olika skäl.

Under den moderatledda regeringen har bland annat oskuldskontroller, oskuldsintyg och oskuldsingrepp kriminaliserats, psykiskt våld kriminaliserats och ett särskilt jämställdhetspolitiskt delmål mot hedersrelaterat våld och förtryck införts. Flera reformer är resultat av Tidösamarbetet och ska inte tillskrivas M ensamt. SD och KD visar lång kontinuitet i sin problembeskrivning, medan L har lång historik i frågor om hedersförtryck och religiös kontroll.

För S uppstår en annan motsättning. Partiet har 2026 skärpt sin politik mot islamism och religiös påverkan. Samtidigt finns historiska och aktuella exempel som väcker frågor om konsekvens: Rapport 4/99 om organiserat samarbete med muslimska organisationer, hijaben i S Malmös kommunikation inför internationella kvinnodagen, Annika Strandhälls beskrivning av hijaben som ”i högsta grad en frivillig huvudbonad” och det könsuppdelade politiska mötet i Uppsala i augusti.

Vänsterpartiet ger svagast grund för förtroende i vår samlade bedömning. Partiet är det enda av riksdagens åtta partier som inte svarade på våra frågor, trots påminnelser. Vi kan se att mejlen har öppnats. Frågorna har alltså nått fram – men något svar har inte kommit. Det är särskilt anmärkningsvärt eftersom frågorna gäller områden där V profilerar sig starkt. Partiet har en tydlig feministisk politik och en historia av arbete mot hedersförtryck och kollektiv kontroll. Men den religiösa dimensionen är betydligt mindre framträdande i partiets problembeskrivning. Ett antal kandidater och företrädare för V har dessutom uppmärksammats för att ha hyllat Hamas, Hamasledare eller attacken den 7 oktober. Hamas är en islamistisk rörelse vars syn på kvinnor och familj präglas av fundamentalistiska tolkningar av islamisk lag.

För ett parti som definierar sig starkt genom feminism blir frågan därför svår att komma runt: hur konsekvent försvaras kvinnors frihet när kvinnoförtryck motiveras religiöst – och varför vill Vänsterpartiet inte svara på våra frågor om just detta?

Vad kan man som väljare dra för slutsatser?

M, SD, KD och L kommer sammantaget bäst ut i vår analys och S och V sämst. Men det viktigaste fyndet är kanske den gemensamma blindfläcken: svensk politik är betydligt bättre på att tala om konsekvenserna av förtrycket än om normsystemet och kontrollen som föregår dem.

Sverige har redan ett omfattande skydd för individens fri- och rättigheter och religionsfriheten innebär inte att religiösa regler står över svensk lag. Frågan är därför vem som ser problemen, vem som agerar och om de rättigheter som redan finns också försvaras i praktiken.

Inför valet finns därför tre frågor värda att ställa:

1. Vem ser de religiösa normerna bakom förtrycket – inte bara brottet när skadan redan är skedd?

2. Vem är beredd att täppa till luckan kring religiös barnundervisning utanför samhällets tillsyn?

3. Vem står fast vid kvinnors och barns lika fri- och rättigheter även när frågan blir politiskt obekväm eller kommer nära den egna organisationen?


Läs hela valenkäten och Kvinnokraft 4.0:s analys


Kvinnokraft 4.0 ställde i juni 2026 tre frågor till riksdagspartierna om religiösa normsystem och svensk lag, religiös undervisning och tillsyn samt offentlig neutralitet. Partierna ombads svara senast den 15 augusti. Samtliga partier utom Vänsterpartiet svarade på enkäten.

De tre frågorna som ställdes

1. Religiösa normsystem och svensk lag

Anser ert parti att nuvarande svensk lagstiftning är tillräcklig för att skydda barn, unga flickor och kvinnor i miljöer där religiösa normsystem begränsar individens lagstadgade fri- och rättigheter?

☐ Ja
☐ Nej

Om ja: Hur säkerställer ert parti att befintlig lagstiftning upptäcker, förebygger och motverkar begränsningar som sker genom familj, grupptryck, religiösa auktoriteter eller social kontroll?

Om nej: Vilken ny lagstiftning eller vilka förstärkta åtgärder anser ert parti behövs?

2. Religiös undervisning och tillsyn

Anser ert parti att dagens tillsyn över religiös undervisning, koranskolor, studieverksamhet och andra informella utbildningsmiljöer är tillräcklig för att säkerställa att barns rättigheter, jämställdhet och svensk lag respekteras?

☐ Ja
☐ Nej

Om ja: Hur bedömer ert parti att staten i dag kan upptäcka och ingripa mot undervisning som motverkar barns rättigheter, jämställdhet eller individens frihet?

Om nej: Vem bör få ett tydligare tillsynsansvar och vilka åtgärder vill ert parti vidta?

3. Offentlig neutralitet

Enligt regeringsformen ska myndigheter agera sakligt och opartiskt.

Anser ert parti att myndigheter och offentligt finansierade verksamheter bör vara religiöst och politiskt neutrala i sin externa kommunikation?

☐ Ja
☐ Nej

Om ja: Vilka riktlinjer, granskningsrutiner eller andra åtgärder vill ert parti införa för att säkerställa att regeringsformens krav på saklighet och opartiskhet efterlevs när religiösa eller ideologiska symboler används i kommunikation?

Om nej: Hur drar ert parti gränsen mellan inkludering, representation och myndigheters krav på saklighet och opartiskhet?

Valet 2026

Inför ett val är det lätt att säga rätt saker. Men hur väl lever partierna upp till det de säger? Vad har de sagt och gjort tidigare?

Vi lägger partiernas svar bredvid deras tidigare politik och agerande – motioner, propositioner, regeringsbeslut, myndighetsuppdrag, lagstiftning och andra dokumenterade handlingar – för att se hur väl orden stämmer med handlingarna. Jämförelsen bygger på den information vi har kunnat hitta i offentliga källor och på uppmärksammade händelser och ställningstaganden inför valet 2026. Den gör inte anspråk på att vara en fullständig genomgång av allt ett parti har sagt eller gjort.

Kvinnokrafts utgångspunkt

Kvinnokraft 4.0 är en folkbildningsrörelse som granskar hur islams och sharias normer och regler påverkar kvinnors och barns frihet och rättigheter i Sverige.

Vi utgår från det som gäller här: kvinnor och män har samma rättigheter, individen har rätt att bestämma över sitt eget liv och alla är lika inför lagen.

Vi granskar islams normer, lagar och praktik – inte människors personliga tro.

Så jämför vi partiernas svar


För att kunna jämföra partiernas svar har vi utgått från samma fem kriterier för samtliga partier:

1. Vad svarar partiet på Kvinnokrafts tre frågor?

2. Vad har partiet gjort tidigare? Propositioner, motioner, regeringsbeslut, budgetar, myndighetsuppdrag och andra dokumenterade handlingar.

3. Hur beskriver partiet problemet? Ser partiet religiösa och ideologiska normer som en del av problemet, eller främst följderna när kontrollen övergår i våld, hot, tvång eller andra rättighetskränkningar?

4. Motsägs partiets svar av dess eget agerande? Har partiet fattat beslut, bedrivit politik eller haft dokumenterade problem inom den egna organisationen som drar i motsatt riktning?

5. Använder partiet de rättigheter och rättsmedel som redan finns – eller efterfrågar det ny lagstiftning utan att visa varför dagens regelverk inte räcker?

Trovärdighet

Ett parti blir mer trovärdigt när ord och handling stämmer överens. Och förtroendet blir svagare när partiet har känt till problem utan att agera eller när den egna politiken och agerandet säger olika saker. För väljaren blir därför två frågor särskilt viktiga:

Vilket eller vilka partier har i praktiken visat störst vilja och förmåga att försvara de fri- och rättigheter som kvinnor och barn redan har när dessa kolliderar med religiösa eller ideologiska normer?

Och:

Vilket eller vilka partier ger analysen minst grund för förtroende i samma fråga – och varför?

Vad säger oss svaren?

Analysen som följer är inte en bedömning av partiernas politik i stort. Den utgår från de tre frågor vi ställt och jämför partiernas svar med deras tidigare politik och agerande inom dessa områden. I vår genomgång har vi tagit fasta på sådant i partiernas svar som vi själva reagerat på eller bedömt som särskilt relevant för de frågor Kvinnokraft ställt. Det innebär att sammanfattningen inte återger varje del av partiernas svar, utan lyfter fram skillnader, oklarheter och ställningstaganden som är viktiga för vår fortsatta analys. De fullständiga svaren finns därför tillgängliga på respektive partis sida.

Centerpartiet | Kristdemokraterna | Liberalerna | Miljöpartiet | Moderaterna | Socialdemokraterna | Sverigedemokraterna

Fråga 1. Religiösa normsystem och svensk lag

När anser partierna att samhället ska ingripa?

C har en konsekvent liberal linje: angrip tvånget och förtrycket, inte det religiösa klädesplagget. Det är principiellt sammanhängande men lämnar en svår fråga. Hur skyddas den flicka eller kvinna vars handlingsutrymme formas av familj, religion, skam och sociala sanktioner utan att någon uttalar ett konkret hot? Och hur bedöms situationen när klädkraven – exempelvis hijab, burka, niqab eller krav på långärmad och löst sittande täckande klädsel – utgör en del av kontrollen?

KD kommer också relativt nära själva normsystemet. Partiet använder begreppet religiöst förtryck och har bland annat problematiserat slöja på små flickor utifrån familjens och släktens påverkan.

L har en långvarig politik mot hedersförtryck och betonar individens frihet från familjens och kollektivets kontroll. I svaret ligger tyngdpunkten på konkreta åtgärder som stärkt polis- och skolarbete, hedersombud och utreseförbud.

M talar uttryckligen om flickor och kvinnor som lever under kontroll av familj, religiösa auktoriteter eller socialt tryck. Partiet pekar alltså inte bara på våld och konkreta brott utan också på den kontroll som kan omge kvinnan eller flickan.

MP skriver framför allt om hedersrelaterat våld och förtryck, bristande implementering, utreseförbud och omvändelseförsök. Religion som självständig normativ maktfaktor utvecklas inte särskilt.

S utgår i sitt svar främst från hedersrelaterat våld och förtryck och vill bland annat förbjuda religiösa friskolor och omvändelseterapi. I sin politik inför valet 2026 har partiet samtidigt blivit tydligare om islamism, extremism, religiös indoktrinering och religiös påverkan i skola och förskola.

SD är tydligast med att själva det religiösa normsystemet kan vara problemet. Partiet talar uttryckligen om religiösa normsystem, slöja, kontroll och kvinnlig underordning. Den linjen är inte ny inför valet utan har lång historik.

Vänsterpartiet besvarade inte enkäten. I partiets aktuella nationella politik mot hedersförtryck ligger tyngdpunkten på kön, sexualitet, makt, kulturella föreställningar, klass och segregation. Religion, islam och sharia ges mindre självständig plats. I äldre riksdagsarbete har V däremot också behandlat religiöst betingade levnadssätt och kontroll inom religiösa samfund.

Fråga 2. Religiös undervisning och tillsyn

Vem har ansvar för koranskolorna?

Partierna har omfattande politik för skolor, förskolor, konfessionella friskolor, folkbildning och offentliga bidrag. Men när vi frågar vem som ska kontrollera koranskolornas helt fristående religiösa barnundervisning som ligger utanför dessa system blir svaren betydligt tunnare.

C svarar nej till att dagens tillsyn räcker men hänvisar i sitt svar till det reglerade skolväsendet. Koranskolor och annan informell religiös undervisning försvinner ur Centerpartiets lösning.

KD säger att verksamheter som motverkar demokrati, jämställdhet, barns rättigheter eller svensk lag ska granskas hårt och stoppas. Men det konkreta tillsynsverktyg som anges är framför allt Skolinspektionen och därmed det reglerade skolväsendet. Koranskolor och annan religiös barnundervisning utanför detta system omfattas inte av någon utvecklad lösning.

L går längre och säger uttryckligen att myndigheternas ansvar behöver utredas och förtydligas. Men Liberalerna uppmärksammade koranskolorna redan 2022. Fyra år senare återstår fortfarande frågan vem som faktiskt ska ha ansvaret.

M sticker ut genom att uttryckligen identifiera problemet:

”Den informella undervisning som sker helt utanför skolsystemet, som koranskolor och viss studieverksamhet, faller i dag mellan stolarna…”

Men inte heller M presenterar en färdig nationell modell som anger ansvarig myndighet och dess befogenheter.

MP har tydlig politik för skolväsendet men anger inte heller någon tillsynsmodell för koranskolor och annan religiös barnundervisning utanför det.

S vill förbjuda konfessionella friskolor och förskolor och pekar också på demokratikriteriet för ideella organisationer och trossamfund som söker offentliga bidrag. Men partiet anger inte vem som ska ha tillsyn över koranskolor och annan religiös barnundervisning utanför skolväsendet och bidragssystemen.

SD pekar på skärpt tillsyn över konfessionella skolor, skolor med risk för extremism och islamism samt kontroll av folkbildning och offentliga bidrag. Partiet vill gå vidare med tydligare statlig kontroll, men anger inte heller vem som ska ansvara för tillsynen över helt fristående religiös barnundervisning.

Vänsterpartiet har inte besvarat enkäten.

I vår genomgång av partiets politik har vi inte heller funnit något tydligt svar på vem som bör ansvara för tillsynen över fristående religiös barnundervisning utanför skolväsendet. Frågan gäller alltså inte något enskilt parti. Tillsynen är tydligare för skolor och verksamheter som får offentliga bidrag. För fristående religiös barnundervisning är ansvaret mer oklart.

Det behöver samtliga partier kunna ge ett tydligt svar på.

Fråga 3. Offentlig neutralitet

Hur vill partierna tillämpa principen om att det offentliga ska vara religiöst neutralt? Skillnaderna mellan partierna syns inte alltid i deras ja- och nejsvar.

C svarar ja till religiös och politisk neutralitet i offentlig kommunikation, men utvecklar huvudsakligen andra frågor än myndigheters egen externa kommunikation. Något tydligt svar på hur religiösa eller ideologiska symboler ska hanteras i sådan kommunikation ges inte.

KD svarar ja men hänvisar framför allt till arbetsgivaransvar, anställdas uppträdande och befintliga kontrollorgan. Partiet föreslår inga nya riktlinjer och frågan om myndighetens eget symbolval förblir oklar.

L svarar ja och går längre genom att efterfråga tydliga riktlinjer och rutiner för hur religiösa och ideologiska symboler används. Partiet presenterar däremot inte hur dessa riktlinjer konkret ska utformas.

M svarar ja men bedömer att neutraliteten i stort redan respekteras. Brister ska enligt partiet i första hand hanteras genom befintliga rutiner. Den moderatledda regeringen har samtidigt gett Statskontoret i uppdrag att analysera myndigheters information och kommunikation i förhållande till bland annat kraven på saklighet och opartiskhet. Statskontorets rapport 2024:5 konstaterar att objektivitetsprincipen gäller även myndigheters information och kommunikation.

MP svarar ja och gör en tydlig principiell gränsdragning: offentlig verksamhet ska kunna spegla människor med olika tro och livsåskådning, men får inte uppfattas företräda en religion eller ideologi. Partiet anger däremot inga konkreta riktlinjer eller granskningsrutiner för hur den gränsen ska dras i praktiken.

S svarar ja och hänvisar till befintliga regler och granskning genom bland annat JO och DO. Partiet presenterar inga nya riktlinjer eller åtgärder för myndigheters användning av religiösa eller ideologiska symboler i extern kommunikation.

SD skiljer sig från övriga svarande partier genom att svara nej. Partiet hänvisar till kristendomens historiska ställning i Sverige och anser exempelvis att myndigheter kan och bör uppmärksamma jul och påsk. Samtidigt betonar SD att all myndighetsutövning ska vara saklig och opartisk.

Vänsterpartiet besvarade inte enkäten.

Det tydligaste resultatet är att nästan inget parti har en fullt utvecklad politik för den fråga Kvinnokraft faktiskt ställde: hur myndigheter själva ska förhålla sig till religiöst eller ideologiskt förknippade symboler i sin externa kommunikation. M skiljer dock ut sig genom att den moderatledda regeringen redan har låtit Statskontoret analysera den bredare frågan om myndigheters kommunikation och objektivitetskravet.

Ord och handling

Ett parti blir mer trovärdigt när ord och handling stämmer överens. Och förtroendet blir svagare när partiet har känt till problem utan att agera eller när den egna politiken och agerandet säger olika saker. Så hur förmår partierna genomföra sina ord?

M hör till de partier som har starkast dokumentation av faktisk handling. Under den moderatledda regeringen har omfattande lagstiftning genomförts mot hedersförtryckets konkreta uttryck, bland annat kriminalisering av oskuldskontroller, oskuldsintyg och oskuldsingrepp samt stärkt straffrättsligt skydd mot psykiskt våld. Regeringen har dessutom infört ett särskilt jämställdhetspolitiskt delmål om att hedersrelaterat våld och förtryck ska upphöra. Flera av reformerna är resultat av Tidösamarbetet och ska därför inte tillskrivas Moderaterna ensamma.

Kriminalisering av oskuldskontroller, oskuldsintyg och oskuldsingrepp – Riksdagens beslut Psykiskt våld kriminaliseras – Nytt jämställdhetspolitiskt delmål mot hedersrelaterat våld och förtryck.

M har samtidigt ett handlingsglapp kring tillsynen av fristående förskolor. Moderata riksdagsledamöter har under mandatperioden motionerat om att tillsynsansvaret bör flyttas, eller övervägas att flyttas, från kommunerna till Skolinspektionen. När Riksrevisionen 2025 pekade på brister i det nuvarande tillsynssystemet och rekommenderade regeringen att säkerställa en mer enhetlig och rättssäker tillsyn, exempelvis genom att ge Skolinspektionen ansvar för alla förskolor, bedömde den moderatledda regeringen att det för närvarande inte fanns skäl att vidta ytterligare åtgärder med anledning av rekommendationen. Moderaternas motion om tillsyn av fristående förskolor 2023/24 – Riksdagen Moderaternas motion om tillsyn av fristående förskolor 2024/25 – Regeringens svar på Riksrevisionens granskning av förskolans tillsyn

På ett annat område finns dock en tydlig kedja från princip till handling. Den moderatledda regeringen gav Statskontoret i uppdrag att kartlägga myndigheternas information och kommunikation till allmänheten och analysera hur den förhåller sig till kraven på legalitet, saklighet och opartiskhet. I rapporten konstateras att objektivitetsprincipen gäller även myndigheters information och kommunikation – samma princip som Kvinnokraft 4.0 återkommande hänvisar till i kontakten med myndigheter:

”Denna objektivitet ska prägla alla delar av myndigheters verksamhet.”

Statskontoret, rapport 2024:5, Myndigheternas arbete med påverkande information och kommunikation.

SD har också stark koppling mellan ord och handling. Partiets språk om hedersförtryck, slöja, islamism och religiös påverkan har motsvarigheter i motioner långt före valet 2026 och i reformer som SD medverkat till genom Tidösamarbetet. Vi har inte funnit någon större kursändring inför valet.

KD har lång historik kring hedersförtryck, slöja på små flickor, burka och niqab samt flera av de rättsliga åtgärder som partiet nu framhåller. Även här finns relativt stark kontinuitet mellan ord och politik.

L har stark historisk trovärdighet i heders- och frihetsfrågorna. Partiet har länge drivit frågor om religiösa friskolor, hedersförtryck och religiös indoktrinering. Men koranskolorna visar samtidigt ett genomförandeproblem: redan i december 2022 tog Robert Hannah (L) upp i riksdagen att svenska skattemedel hade gått till koranskolor. Fyra år senare säger partiet fortfarande att tillsynsansvaret behöver utredas och förtydligas. Riksdagens protokoll 14 december 2022

MP har en tydlig koppling mellan flera av sina nuvarande förslag och tidigare politik, och partiets hållning till konfessionella friskolor har skärpts över tid. Men när vi lämnar det reglerade utbildningssystemet och kommer till koranskolor och annan fristående religiös barnundervisning blir det betydligt tunnare med både ord och handling.

C drar en tydlig gräns vid tvång. Men religiös och social kontroll kan begränsa flickors och kvinnors frihet långt innan det går att visa att något olagligt tvång har förekommit. Hur partiet vill möta den formen av kontroll är mindre tydligt.

S har både en långvarig politik mot hedersförtryck och religiösa friskolor och en betydligt skarpare politik 2026 mot islamism och religiös påverkan. Partiet föreslår bland annat förbud mot religiösa skolor och förskolor, nationellt register över religiösa förskolor och riktad granskning av religiös påverkan. Det är konkreta politiska förslag. Socialdemokraterna: stoppa religiös påverkan i skolan och förskolan

V har också långvarig faktisk politik mot hedersförtryck och kollektiv kontroll. Men eftersom partiet inte besvarade Kvinnokrafts frågor kan vi inte jämföra ett aktuellt enkätsvar med tidigare handling på samma sätt som för övriga partier.

Motstridigt agerande

För flera partier har vi inte funnit någon större dokumenterad konflikt mellan den formella politiken och agerandet inom de områden våra frågor gäller. Det gäller KD, L, C och SD.

M skiljer sig något från denna grupp. Partiets politik och agerande pekar i huvudsak åt samma håll, men kring tillsynen av fristående förskolor finns ett tydligt genomförandeglapp: moderata ledamöter har lyft behovet av förändrad tillsyn samtidigt som den moderatledda regeringen inte har gått vidare med Riksrevisionens rekommendation. Det är ett handlingsglapp, men inte en motsättning mellan partiets uttalade värderingar och dess politiska inriktning.

MP är svårare att placera i samma grupp. Partiet har en tydlig politik mot hedersrelaterat våld och förtryck, men är samtidigt betydligt mer försiktigt med att problematisera religiösa normer och hijaben som en del av kvinnors och flickors villkor. Det skapar en spänning i förhållande till de frågor vår analys gäller, även om vi inte har funnit samma typ av konkreta motstridiga agerande som för S och V.

För S och V finns däremot dokumenterade ageranden inom eller nära den egna politiska organisationen som motiverar en närmare jämförelse med partiernas uttalade politik.

För S finns en tydligare motsättning mellan en skärpt nationell politik mot islamism och religiös påverkan och både historiska och nutida signaler inom den egna politiska rörelsen:

Rapport 4/99 visar hur Socialdemokraterna redan på 1990-talet bedrev ett organiserat arbete tillsammans med muslimska organisationer för att öka muslimskt medlemskap, politisk utbildning, kandidaturer och representation inom partiet. Rapporten diskuterar också modeller för fortsatt organisatorisk samverkan. Rapport 4/99 – Delaktighet, identitet & integration

Inför internationella kvinnodagen 2026 använde Socialdemokraterna i Malmö tillsammans med LO och ABF en hijabklädd kvinna som symbol i sin kommunikation. Kvinnokraft 4.0: Ett tydligt vägval när S visar hijabkvinna på kvinnodagen – Riks

S-kvinnors ordförande Annika Strandhäll har bl.a. beskrivit hijaben som ”i högsta grad en frivillig huvudbonad”. Carina Ohlsson, dåvarande ordförande för S-kvinnor, skrev 2016 att slöjor och täckande kläder kan användas för att förtrycka kvinnor och att klädsel kan styras av starka kulturella normer. Samtidigt försvarade hon kvinnors rätt att själva välja hijab. Aftonbladet.

I augusti 2026 rapporterade Aftonbladet om ett politiskt möte i Uppsala, arrangerat av den socialdemokratiske kommunpolitikern Mohammad Jashim Uddin, där kvinnorna satt i ett rum och männen i ett annat. Socialdemokraternas ordförande i Uppsala, Patrik Hedlund, reagerade på könsuppdelningen men genomförde sitt föredrag och sade efteråt att han borde ha markerat tydligare. Arrangören uppgav att uppdelningen inte var planerad eller religiöst motiverad. Aftonbladet: S-toppen höll möte med män och kvinnor uppdelade

Det väcker en fråga om konsekvens: hur tydligt försvarar partiet principen om kvinnors och mäns lika villkor när den i praktiken kolliderar med religiösa eller kulturella normer som gör skillnad mellan könen?

Fyra exempel som ingår i vår jämförelse: Annika Strandhälls uttalande om hijaben (2026), Socialdemokraterna i Malmös kommunikation inför internationella kvinnodagen (2026), överenskommelsen med Sveriges Muslimska Råd (Rapport 4/99) och det könsuppdelade politiska mötet i Uppsala (2026).”

Behöver Sverige verkligen fler lagar för att skydda barn och kvinnor?

Sverige har redan ett omfattande rättsligt skydd för individers fri- och rättigheter. Religionsfriheten innebär inte att religiösa normer och regler står över svensk lag. Lagstiftningen har dessutom successivt stärkts mot bland annat hedersförtryck, tvång, barnäktenskap, oskuldskontroller och psykiskt våld. Regeringens nationella strategi 2026–2035

Partiernas svar väcker därför frågan om det framför allt behövs fler lagar – eller om de lagar som redan finns behöver användas bättre. Regeringens nationella strategi beskriver hur hedersförtryck kan innebära begränsningar av individens handlingsutrymme och frihet genom kollektivt grundade hedersnormer. Frihet från våld, förtryck och utnyttjande

Det är också områden där islams rättstradition ställer särskilda krav på kvinnors klädsel, umgänge och handlingsutrymme, medan män och pojkar i flera avseenden har större frihet. Kvinnokraft 4.0: Islamisk lag

Vår samlade bedömning

Vilka partier ger starkast grund för förtroende?

När de fem kriterierna läggs samman framträder inte ett enda parti som starkast på allt. Men sammantaget ger M, SD, KD och L den starkaste grunden för förtroende i denna analys – men av olika skäl och med olika svagheter:

M har stark dokumentation av faktisk genomförandekraft under den senaste mandatperioden. Samtidigt ska flera genomförda reformer tillskrivas Tidösamarbetet och inte M ensamt, och handlingsglappet kring förskolans tillsyn kvarstår.

SD har den tydligaste och mest långvariga problembeskrivningen av själva det religiösa normsystemet och en stark kontinuitet mellan tidigare politik och partiets agerande under mandatperioden.

KD kombinerar långvarig probleminsikt med konkret agerande och identifierar också religiöst förtryck och social kontroll innan det utvecklats till ett straffrättsligt övertramp.

L har stark historisk trovärdighet i frågor om hedersförtryck, religiös kontroll och offentlig neutralitet. Genomförandeglappet kring koranskolorna drar dock ned bedömningen, även om den grundläggande tillsynsluckan delas med övriga partier.

Vilka partier ger minst grund för förtroende?

C och MP har en dokumenterad politik mot hedersrelaterat våld och förtryck, men problematiserar i mindre utsträckning det religiösa normsystemet som en självständig del av problemet. Det ger svagare svar på frågan om vad samhället gör när religiösa normkrav begränsar flickors och kvinnors handlingsutrymme innan det har blivit ett tydligt rättsligt övertramp.

För S ligger svagheten i motsättningen mellan den skärpta nationella politiken mot islamism och religiös påverkan och de historiska och nutida signaler inom den egna rörelsen som vi redovisat ovan. Det gör partiets långsiktiga konsekvens i dessa frågor svårare att bedöma.


För V är trovärdighetsproblemet ännu större. Partiet har en stark feministisk profil och en långvarig politik mot hedersförtryck, men besvarade inte Kvinnokrafts frågor. Till detta kommer de dokumenterade fallen av kandidater och företrädare som uttryckt stöd för Hamas eller Hamasledare eller hyllat attacken den 7 oktober. Partiledningen har agerat mot flera av de berörda, men motsättningen mot partiets feministiska politik kvarstår som en del av vår bedömning.


I den samlade bedömningen ger därför V den svagaste grunden för förtroende i den fråga vi analyserar.

Hijaben finns också på partiernas kandidatlistor

Vi har i denna analys valt att inte väga in att flera kvinnor kandiderar för svenska partier iklädda hijab. Hijaben ingår i ett könsspecifikt religiöst regelverk för klädsel med grund i islamisk rättstradition. I en muslimsk vägledning om sharia: Guiden för dig som ny i islam: Den generella regeln angående klädsel kan man bl.a. läsa:

Förbjudna typer av klädsel

Klädsel som visar de privata delarna. Muslimer är ålagda att dölja sina privata delar med lämplig klädsel. I Koranen sägs: Vi har sänt ned till er klädnad, som skyler er nakenhet. (Sura al-A‘rāf, 7:26)

Islam har fastställt anständighetsnormer för såväl män som kvinnor. För män gäller att området mellan naveln och knäna måste döljas. Kvinnor som är i närvaro av män utan nära släktband till dem måste dölja hela sina kroppar utom ansikte och händer.

Islam föreskriver också att klädseln ska vara tillräckligt löst sittande för att dölja kroppen ordentligt. Åtsittande och genomskinlig klädsel är därför inte tillåten i islam. Profeten b varnade de människor som inte klädde sig anständigt och kallade dem ”två kategorier människor i helveteselden” där en är ”kvinnor som är klädda men ändå nakna”.

Frågan är därför relevant ur ett jämställdhetsperspektiv. Men eftersom hijabbärande kandidater förekommer i mer än ett parti behandlar vi den inte som ett argument för eller emot något enskilt parti i denna jämförelse.

Vad kan man som väljare dra för slutsatser?

Partiernas svar och deras tidigare agerande visar tydliga skillnader. Det handlar inte bara om vem som vill stifta fler lagar, utan om vem som identifierar problemen, vem som faktiskt agerar och om de rättigheter Sverige redan har också försvaras i praktiken.

Inför valet finns därför tre frågor värda att ställa:

Vem ser de religiösa normerna bakom förtrycket – inte bara brottet när skadan redan är skedd?

Vem är beredd att täppa till luckan kring religiös barnundervisning utanför samhällets tillsyn?

Vem står fast vid kvinnors och barns lika fri- och rättigheter även när frågan blir politiskt obekväm eller kommer nära den egna organisationen?



fredag 14 augusti 2026

ABF – Arbetarrörelsens Bisarra Folkförvillare

Om S&ABF i Botkyrka



ABF – Frågan besvarades med en häxprocess

Lördag 15 aug 2026



Under perioden 1969 tills idag har omfattande medel, flertalet miljoner kronor, av skattemedel avsedda för folkbildning slussats vidare för kapacitetsuppbyggnaden av organisationer som över tid haft terroristkopplingar eller själva klassats som terrororganisationer. Endast vid ett tillfälle ställdes en kontrollfråga. Som studieförbundet ABF besvarade med en häxprocess mot den enskilde frågeställaren.

I de två tidigare artiklarna beskriv den process och organisation som byggdes med svenska skattemedel, avsedda för folkbildning, för att stödja PLO:s och Fatahs verksamhet. Kaderskolan som Muslimska brödraskapets företrädare Hani al-Hassan ledde från 1969. Svensk migrationspolitik

En verksamhet som fyrtio år senare hette Fatahs ideologiska akademi och som fortfarande, enligt dess egen styrelseordförande hölls vid liv av samma svenska partner. Arbetarnas Bildningsförbund. I sista artikeln i denna serie ställer vi den fråga som borde följa av detta. Vem som någonsin krävde redovisning för vad relationen faktiskt köpte – och vad som hände med den som ställde den frågan.

Del 1: Hur svenska skattemedel finansierade leninistiska kaderorganisationer

Del 2: Socialdemokraterna – 57 år av samarbete med det Muslimska brödraskapet


Frågan som ställdes en gång

Den 1 januari 1995 tillträdde Mona Hillman-Pinheiro som ABF:s förbundssekreterare, förbundets operativa chef. Hon begärde en delegationsordning för utlandsresor och bättre redovisning av den internationella verksamheten. Varför man reste, vem man träffade, vad som uppnåddes.

Till Arbetet Nyheterna sade hon i oktober 1996 att man genom slarv missat närmare en miljon kronor i bidrag från Olof Palmes internationella center. ABF:s Bosse Bergnéhr svarade i Aftonbladet samma dag att hon ljög.

Hillman-Pinheiro avsattes samma månad. Styrelsens motivering var att hon varit alltför okänslig och använt förtäckta hot. Hon beskrev själv för Aftonbladet en konferens i Köpenhamn där hon svartmålades inför fyrtio till femtio personer utan möjlighet att bemöta anklagelserna. Ett möte som bäst kunde liknas vid en häxprocess. Dagens Nyheter rubricerade sin artikel om ABF som ”stormarnas hus”.

Hennes tre frågor – varför, med vem, till vilket resultat – besvarades aldrig i något offentligt dokument som gått att återfinna.


Dementin

I februari 2025 avslutade flera ABF-distrikt sina lokala samarbeten med Kommunistiska Partiet. När tidningen Proletären bad om en kommentar svarade förbundets verksamhets- och kommunikationschef att man aldrig haft något centralt samarbete med Kommunistiska Partiet, och att besluten fattats lokalt.

Förbundets egna publikationer och dokumentation säger något annat. En jubileumskrönika från 1962 redovisar att samarbetet med kommunistiska organisationer återupptogs 1938. En återblick utgiven av ABF:s förbundsexpedition 1992 redovisar Arbetarpartiet Kommunisterna i samarbetsstatistiken för 1991 med 3 200 registrerade medlemmar. ABF:s egen webbplats har i arkiverade versioner listat både APK och Sveriges Kommunistiska Parti som nationella medlemmar, senast 2020.Svensk migrationspolitik

Mönstret upprepar sig. En offentlig fråga besvaras med ett avvisande medan förbundets egen dokumentation säger motsatsen.


Vägvalet

Den andra artikeln i serien beskrev Socialistinternationalens Hamburgresolution från februari 1978 och dess formel om väpnad kamps legitimitet där demokratiska kanaler är stängda. Tre element i den svenska hållningen under samma period saknade motsvarighet i den alliansfria rörelsens språk och fanns bara i den sovjetiska begreppsapparaten.

Kategorin befrielserörelse i stället för nationalrörelse; en mottagarkrets bestående av väpnade rörelser snarare än alliansfria stater,

Erkännandet av en organisation som ett folks ensamma företrädare – förtruppslogik, inte statssuveränitetslogik samt

Legitimeringen av väpnad kamp där demokratiska kanaler ansågs stängda, en klausul som antogs i en organisation vars generalsekreterare vid tidpunkten var svensk. Berndt Carlsson.

Frågan är inte varifrån vokabulären ursprungligen kom. Antikolonialismens begrepp hade flera samtidiga upphovsmän. Frågan är vilket av de tillgängliga alternativen som valdes upprepade gånger under ett halvt sekel. Sverige beskrev sig i den alliansfria rörelsens språk och agerade i den sovjetiska begreppsapparatens kategorier.

Det krävde ingen samordning. Det räckte att intressena sammanföll.

Den 13 juni 2025 beslutade Sida att utesluta Palmecentret ur strategin för stöd till civilsamhället vilket skar bort närmare hälften av finansieringen. Organisationen hade passerat samtliga formella granskningar i en årslång ansökningsprocess. Grunden var partianknytningen, inte en prövning av verksamhetens innehåll.[^5]

Vid årsskiftet kortades utfasningen. Stödet till samarbetspartner i över trettio länder skulle brytas den 30 juni 2026. Under våren samlades över 55 000 namnunderskrifter till stöd för centret. Myndigheten backade och sköt fram slutdatumet till den 31 december 2026. Uteslutningen som sådan kvarstår dock.

Riksdagsval hålls den 13 september 2026, och den nya riksdagen tillträder den 1 november. Förlängningen till årsskiftet flyttar det slutliga avgörandet förbi både valet och regeringsbildningen. Myndigheten har inte redovisat något skäl för just det datumet.

Var beslutet riktigt i sak – varför då förlänga det? Var det felaktigt – varför då vidhålla det? Ett beslut grundat i en prövning av verksamhetens innehåll flyttar sig normalt inte med den politiska kalendern. Ett som grundas i organisationens tillhörighet gör det.Politisk analys

Under ett år har striden om Palmecentret handlat om när stödet ska upphöra – inte om vad relationen faktiskt har bestått av. Underlaget för den senare frågan har hela tiden funnits tillgängligt. Verksamhetsberättelserna, jubileumsantologin, Fatahs egna rapporter om sin kaderakademi. Ingenting i det här har varit hemligstämplat. Det har bara varit oläst.

Ingen har förstått, eller tagit sig tid, att faktiskt sätta sig in i vad svenska skattemedel egentligen finansierat. En verksamhet som under långa perioder var direkt associerad till terrorism.

Bengt Säve-Söderberghs egen bok om det sydafrikanska arbetet heter dessutom “Vår seger var också er – Sverige och befrielsekampen i södra Afrika” (Atlas 2014). Titeln gör anspråk på delaktighet i utfallet. Den som gör det anspråket kan rimligen inte samtidigt avvisa frågan om vad utfallet i sin helhet faktiskt blev. Från Sydafrika till kaderskolan Hani al-Hassan ledde från 1969.Svensk migrationspolitik

En del av det Muslimska brödraskapet.

Källor

Arbetet Nyheterna, 4 oktober 1996

Aftonbladet, 4 och 10 oktober 1996

Dagens Nyheter, 5 oktober 1996.

Proletärens rapportering, februari 2025, om ABF-distriktens uppsagda lokala samarbeten och förbundets kommentar, Återgiven på kommunisterna.org.

Hugo Heffler, ”Arbetarnas Bildningsförbund 1912–1962” (ABF, 1962), ss. 293–294.

Bengt Johanson, ”ABF från 60-tal till 90-tal” (ABF:s förbundsexpedition, 1992), ss. 207–208. ABF:s webbplats, Wayback Machines avbildningar av 27 december 1996 och 26 september 2020.

Socialist Affairs nr 2/78 (mars–april 1978), Socialistinternationalen; se del II för resolutionens fulla sakinnehåll och ledningsförteckning.

Palmecentrets egen redogörelse, palmecenter.se/radda-palmecentret, samt samtida rapportering.

Johan Westerholm

tisdag 30 juni 2026

Botkyrka del 666 akt 5


Gängsoppan i Botkyrka hänger med in i valrörelsen – och det är S eget fel

Magdalena Andersson säger att hon vill ta Sverige på allvar.

Efter gängavslöjandena kring S i Botkyrka har partiet bara reagerat när de tvingats till det. Det ser sannerligen inte bra ut.

I Almedalen stod två politiska motståndare sida vid sida på kullerstenen. Det var justitieminister Gunnar Strömmer (M) och det tidigare kommunalrådet i Botkyrka, Ebba Östlin (S), som svarade på frågor apropå regeringens uppdrag åt förre Säpochefen Klas Friberg att utreda gängkriminell infiltration av kommuner, regioner och näringsliv.

Bakgrunden var den rapport som kom i maj om ekosystemen kring den svenska organiserade brottsligheten, där det avslöjades att minst 300 folkvalda ingår i gängkriminalitetens kärna. Östlins närvaro syftade dock på en skandal från 2023, när Aftonbladet avslöjade att gängkriminella funnits med på det möte där hon avsattes som S-ledare i Botkyrka.

De misstankarna togs också upp nyligen i en granskning i Sveriges Radios ”Kaliber”. I programmet framgår dessutom att en person vars dna bland annat hittats på ett automatvapen varit med och nominerat Östlins efterträdare.

Efter tips om att det fanns kopplingar mellan gängkriminella och ABF Botkyrka-Salem, som då drev kommunens fritidsgårdar, tillsatte Östlin en utredning

Man kan förstå om Socialdemokraterna inte gillar att det här kommer upp i valrörelsen. Men att den här soppan alls finns kvar är helt partiets eget fel.

För inte bara var avslöjandena 2023 genuint skakande. Efter tips om att det fanns kopplingar till gängkriminella på kommunens fritidsgårdar, som då drevs av ABF Botkyrka-Salem, tillsatte Östlin en utredning. När den sedan visade att sådana kopplingar fanns och att miljön på fritidsgårdarna inte var säker valde hon att genast stänga dem och säga upp avtalet med ABF.

Det skulle hon dock inte ha gjort. Inte enligt det lokala ABF i alla fall. I ”Kaliber” berättar Östlin om hur hon blev uppläxad av ordföranden för ABF Botkyrka-Salem, när hon ringde för att berätta att utredningen skulle göras. ”Så här gör inte en socialdemokratisk kommunstyrelseordförande”, ska ordföranden ha sagt och när Östlin inte ville backa fick hon reda på att hennes förtroende i så fall skulle prövas.

Så skedde också, och hon blev alltså avsatt, på ett möte där personer som av polisen betraktades som aktiva gängkriminella närvarade.

Men för Socialdemokraterna slutar inte eländet där. En intern utredning gjordes, som sades visa att allt gått till i normal ordning och att inga gängkopplingar fanns att hitta. Den utredningen har också Magdalena Andersson lutat sig mot när hon bland annat i en debatt med Ulf Kristersson i Sveriges Radio viftade undan anklagelserna som lösa rykten. Men när ”Kaliber” ställer frågor om hur S-utredningen gått till, och om polisen exempelvis fått se listor på dem som deltog på de aktuella mötena, vill ingen svara.

Kaliber avslöjar att Östlin redan tidigt berättade om misstankarna om gänginfiltration av fritidsgårdarna för partikansliet, men att ingen återkom

Socialdemokraterna inledde också ett uteslutningsärende mot en medlem och motiverade det med att han inte velat delta i utredningen. När medier frågade vem det var lade dock S locket på. Först mer än två och ett halvt år senare bekräftade partiet för Expressen att den uteslutne var just den gängkriminelle man som hade varit med på mötet där Östlin avsattes. Till råga på allt avslöjar ”Kaliber” att Östlin redan tidigt berättade om misstankarna om gänginfiltration av fritidsgårdarna för partikansliet, men att ingen återkom.

Vid varje steg i hela den här historien har Socialdemokraterna reagerat först när de tvingats till det. Magdalena Andersson säger sig vilja vända på varje sten för att hindra nyrekrytering till gängen. Men när gängkriminella avslöjas vara med i ungdomsprojekt hos ABF finns inget S-stöd till den som försöker röja upp.

Om S hade tagit saken på allvar hade den kunnat vara överspelad för flera år sedan. Nu hänger den med in i valrörelsen i stället. Och det ser sannerligen inte bra ut.

fredag 26 juni 2026

Botkyrka del 666 akt 4



Justitieminister Gunnar Strömmer och tidigare S-toppen Ebba Östlin krokar arm för att stoppa infiltration av politiska partier.

Bakgrunden är bland annat Botkyrkaskandalen.

– Den är ju kanske ett av våra mest spektakulära exempel på kriminell infiltration, säger Strömmer.

Regeringen fattar idag beslut om att tillsätta en ”infiltrationskommission” för att stoppa infiltration av kriminella i kommuner, regioner och näringsliv. Kommissionen ska ledas av tidigare Säpo-chefen Klas Friberg. En del i hans uppdrag blir att ”göra en översyn av de misstänkta oegentligheterna i Botkyrka kommun och andra liknande fall”.

Gunnar Strömmer säger att ABF-gårdarna i Botkyrka blev en rekryteringsplattform för gängkriminalitet som även letade sig in i Socialdemokraterna.

– När Ebba och den politiska ledningen klev in mot de här fritidsgårdarna snedtände det uppenbarligen internt i Socialdemokraterna, då blev det ju också en fråga om hur partierna hanterar kriminell infiltration, säger han (M).

Viktigt att kunna prata om det även i valrörelsen

De båda politiska motståndarna träffas i Almedalen och är överens om att mer måste göras för att komma åt problemen. Gunnar Strömmer har haft kontakt med Östlin för att höra hennes bild av det som inträffade. Han poängterar dock att det inte bara är S som drabbas

 – även Moderaterna och Kristdemokraterna har lokalt infiltrerats av kriminella.

Att det skulle vara ett sätt att få upp S-skandalen i ljuset inför valet dementerar han.

– Det är klart att partier i en valrörelse lyfter fram saker som har med varandra att göra. Nu vill jag ändå säga att det var inte jag som lyfte upp den här historien utan det var ”Kaliber”, säger Strömmer.

Han tillägger att en forskningsrapport som släpptes tidigare i år visade på att problemet är utbrett och att regeringen har arbetat med frågan en längre tid.

– I den här frågan tycker jag att det är viktigt, även om det är valrörelse, att kunna prata om den, säger Ebba Östlin.

Anser att partiet infiltrerades

Före Kaliber-dokumentären har Östlin varit sparsam med att medverka i intervjuer. I dag är hon kritisk till hur partiet hanterade saken. Östlins bild är att kriminella infiltrerade Socialdemokraterna – tvärtemot vad partiledningen hävdar.

– Jag var med på mötena. Jag såg en av männen som är med i Kalibers granskning. Han är dömd och har haft vistelseförbud i Alby centrum för att han har så stor kriminell påverkan på den platsen. Han har en maktposition och ett stort våldskapital. Han var medlem i partiet men han hade ingen socialdemokratisk agenda.

Östlin anser heller inte att S gick igenom alla medlemslistor tillräckligt noga för att säkerställa så att inga kriminella fanns med. Ett arbete som hon menar är aktuellt även idag.

Otydligt sekretess

Gunnar Strömmer hoppas att kommissionen ska leda till att politiker som Östlin får bättre verktyg att kunna komma åt problemen. Något som även Östlin efterfrågar.

– Jag hade önskat att det hade varit lättare att få en lägesbild som också kunde delas med fler, kring hur det såg ut, exempelvis. Det var otydligt vilken sekretess jag löd under utifrån mitt uppdrag. När det kommer till gängkriminalitet handlar det alltid om pengar. Bara för att jag försvann så försvann ju inte den agendan från de som hade blivit medlemmar i socialdemokratin, säger Östlin.

söndag 21 juni 2026

Socialdemokraterna infiltrerade

Nu måste Andersson agera efter infiltration

Nu har Andersson (bilden) återigen glidit på sanningen, och blivit påkommen med att vifta bort allvarlig kritik, skriver Moderaternas partisekreterare Karin Enström i en debattartikel.

Magdalena Andersson har avfärdat gängkopplingarna till Socialdemokraterna i Botkyrka som rykten.

Nu har Sveriges Radio kunnat visa att Socialdemokraterna inte tagit uppgifterna på allvar, och att kriminella gäng har ett betydande inflytande i partiet, skriver Karin Enström (M), partisekreterare.

Nu måste Socialdemokraterna agera kraftfullt. Magdalena Andersson och hennes partisekreterare måste se till så att inte fler med gängkopplingar väljs till politiska uppdrag i höst samt att de företrädare och kandidater som lättvindigt viftat bort dessa händelser skiljs från sina uppdrag. Förtroendet för att dessa företrädare kan hålla rent mot alla former av infiltration är förbrukat.

Politiska partier har som sin allra viktigaste uppgift att skydda den svenska demokratin. Den som inte klarar av att hålla rent mot infiltration av gängkriminella och dessutom återkommande trivialiserat det inträffade kan inte stanna kvar på sina uppdrag.

För tre och ett halvt år sedan avsattes Ebba Östlin (S) som kommunstyrelsens ordförande i Botkyrka. Som högsta politiker i Botkyrka hade hon varit drivande i beslutet att stänga ner fritidsgårdar drivna av ABF. Bakgrunden var att gängkriminella tagit över fritidsgårdar som drivits av ABF.

Nominerats av en gängkriminell

Nu har programmet Kaliber kunnat visa att rötan är mycket djupare. Fritidsgårdarna som stängts ner har kunnat kopplas till samma kriminella nätverk som låg bakom mordet på 12-åriga Adriana och som kidnappade rapparen Einár. Flera inom Socialdemokraterna har haft kopplingar till samma gäng som drivit fritidsgårdarna.

Socialdemokraterna ska ha utrett detta, men har utåt slagit ifrån sig och hävdat att det är rykten att gängkopplingar funnits. Samtidigt har deras ledande företrädare i Botkyrka, kommunalrådet Emanuel Ksiazkiewicz (S), nominerats av en gängkriminell. Det ställer allvarliga frågor om hur Magdalena Andersson (S) och hennes partisekreterare Tobias Baudin inte har kunnat upptäcka korruptionen i de egna leden?

Kalibers granskning visar också hur Socialdemokraterna i Botkyrka i åratal stöttat fritidsgårdar drivna av ABF, som använts sig av gängkriminella som studiecirkelsledare. Personer som dömts för allvarliga brott i gängmiljö har samtidigt hållit utbildningar i ledarskap. Det är detta som Ebba Östlin försökt stoppa.

Skandalen visar även hur Socialdemokraterna präglas av lojalitetskultur som öppnar för korruption. En tidigare socialdemokratisk riksdagsledamot med ABF-kopplingar har varit drivande i att avsätta Östlin för att skydda ABF. För Socialdemokraterna har det varit viktigare att ABF kan dra in pengar på gängkriminalitet, än att bekämpa gängkriminaliteten. Det visar att det finns en kultur att försvara arbetarrörelsens organisationer till varje pris, även när de korrumperats.

Bland det mest stötande är hur Socialdemokraterna övergivit de medlemmar som stått upp mot gängen. Ett 40-tal socialdemokratiska medlemmar i Botkyrka har vägrat acceptera gängkopplingarna. I stället har de bildat ett oberoende socialdemokratiskt parti. Nu styr de Botkyrka tillsammans med andra demokratiska partier i kommunfullmäktige för att hålla korruption och kriminalitet utanför kommunstyret.

Andersson glider återigen på sanningen

Utåt har Magdalena Andersson beskrivit kritiken som rykten. Detta är inte första gången Magdalena Andersson agerar så här. Vi minns även hur hon länge slog ifrån sig om anklagelser om oetisk försäljning av lotter, och hur Socialdemokraterna hävdade att det var ett hot mot demokratin att reglera partilotterier. Sedan kunde flera medier avslöja hur lotterna såldes med tvivelaktiga metoder. Äldre skulle förledas köpa dyra lotteriabonnemang. Telefonförsäljare i Barcelona – i vissa fall med gängkopplingar – sålde lotter med skamlösa metoder.

Det var samma historia när dåvarande riksdagsledamoten Jamal El-Haj ertappades med att ha anordnat en konferens med finansiering från Hamas. In i det längsta försvarade Andersson honom medan han satt kvar i riksdagen, ändå tills hennes eget partidistrikt i Skåne till slut satte ned foten och krävde hans avgång. Först då instämde hon i kritiken.

Nu har Andersson återigen glidit på sanningen, och blivit påkommen med att vifta bort allvarlig kritik. I stället för att ständigt försöka misstänkliggöra sina kritiker borde hon visa att hon kan ta ansvar. Socialdemokraterna måste visa att de tar gängkriminaliteten på allvar. Annars riskerar vår demokrati att förpestas av gängens inflytande.

Socialdemokraterna måste visa att de tar gängkriminaliteten på allvar. Annars riskerar vår demokrati att förpestas av gängens inflytande, skriver undertecknaren.

lördag 20 juni 2026

Botkyrka del 666 akt 3



Socialdemokraterna har öppnat dörren för gängen

Publicerad 20 jun 2026

Signalen från Socialdemokraterna efter skandalen i Botkyrka är förödande. I Sveriges största parti kan det löna sig att ta stöd av gängkriminella.

Magdalena Andersson far med osanning om skandalen i Botkyrka.

Socialdemokraterna har öppnat dörren för gängen

I veckan tog historien om S-kuppen i Botkyrka ännu en obehaglig vändning. Då avslöjade Sveriges Radios grävande program Kaliber att ytterligare en gängkriminell man år 2023 hjälpte till att avsätta Ebba Östlin som kommunstyrelsens ordförande och gruppledare för Socialdemokraterna i Botkyrka.

Bakgrunden var att hon sagt upp kontraktet med ABF om att driva fritidsgårdar. Då började det dyka upp gängkriminella på partiets möten. Situationen blev så allvarlig att Ebba Östlin tidvis behövde polisskydd. En kväll på väg hem från ett styrelsemöte blev hon mordhotad vid ett rödljus.

Till slut såg en falang med kopplingar till studieförbundet, stödd av nyvärvade gängkriminella och deras släktingar, till att hon röstades bort.

Skildringarna inifrån studieförbundet i Kalibers reportage är chockerande. Det handlar inte bara om att kriminella använt ABF:s fritidsgårdar som värmestugor inför morduppdrag. Gängkriminella hade också höga positioner i styret av förbundet och fick leda studiecirklar i ledarskap i väntan på rättegångar om grova vapen- och narkotikabrott.

Vid samma tid som 12-åriga Adriana skjuts ihjäl vid McDonald’s i Hallunda hade de fritidsgårdar som i den socialdemokratiska retoriken ska förebygga brottslighet i stället förvandlats till kontaktytor mellan ungdomar och gängmedlemmar.

De täta banden mellan Socialdemokraterna och ABF är en förklaring till haveriet. Om det hade handlat om ett välfärdsföretag med kopplingar till Moderaterna som drivit fritidsgårdar i en M-kommun skulle diagnosen varit självskriven: jäv och uppenbar korruption.

Men när ABF-tjänstemän tar på sig sina S-hattar, ger de egna fritidsgårdarna mångmiljonkontrakt och försöker skydda dem från granskning kallas det för folkrörelsearbete.

Det sätter hela debatten om folkbildningen i relief. Regeringens neddragningar på studieförbunden har beskrivits som starten på en diktatur. Men när det som verkligen är ett allvarligt hot mot svensk demokrati inträffar – infiltration av organiserad brottslighet i lokalpolitiken – sker det i studieförbundets ABF:s egen regi.

S-föreningen som ledde upproret mot Ebba Östlin, genom vilken flera gängkriminella blev medlemmar i partiet, kallade sig till och med för ”Folkbildarna”. Det är som att de trollar oss.

Om inte de gängkriminella och deras släktingar röstat skulle hon ha suttit kvar.

Partiledningen i Socialdemokraterna har agerat nonchalant. Partisekreterare Tobias Baudin var egentligen perfekt placerad för att ta itu med problemen. Redan flera år före petningen av Ebba Östlin informerades han om missförhållandena. Hans fru hade dessutom arbetat för ABF i Botkyrka.

Ändå fanns ingen hjälp att få när gängkriminella blandade sig i vem som skulle styra Sveriges 21:a största kommun. Genom att neka medlemskap till en rad medlemmar som ville stötta Ebba Östlin i en viktig omröstning bidrog partiet tvärtom till att besegla hennes öde.

Lokalpolitiken är en guldgruva för kriminella. Där kan de få inflytande över serveringstillstånd, sophantering, bygglov, upphandlingar och tvångsomhändertaganden. Om kommunerna faller blir Sverige en maffiastat.

Partierna är helt centrala i försvaret av demokratin. Att ta över en lokal partiförening är lätt, på många ställen behöver man inte rekrytera speciellt många medlemmar för att nå majoritet.

Det betyder att partiledningarna måste reagera snabbt och skoningslöst mot alla tecken på infiltration och inblandning av organiserad brottslighet.

Partier från höger till vänster måste säkra sina organisationer. Vilka rutiner har man vid misstänkt infiltration? Vilka registerutdrag gör man? Vilken beredskap finns för att snabbt utesluta kriminella?

I fallet Botkyrka har Socialdemokraterna inte bestått provet.

Tobias Baudin hänvisar till partiets egen utredning som påstår att inga oegentligheter har skett. Men utredarna har varken kontaktat Ebba Östlin eller sökt i rättsdatabaser, annars hade de själva funnit den gängkriminella S-medlem som Kaliber nu avslöjade.

Socialdemokraterna är ett parti som har mer än hundra års erfarenhet av att göra bakgrundskontroller av potentiella ministrar och statssekreterare. I fallet Botkyrka ville man uppenbarligen inte hitta något.

Inte ens S-ledaren Magdalena Andersson, hon som hela mandatperioden oroat sig för tillståndet för den svenska demokratin, vågar tala klarspråk. I sin iver att spela ned skandalen far hon i stället med osanning om den roll som gängkriminella spelade när Ebba Östlin petades.

– Det var inget avgörande. Om jag har förstått det rätt så var det en ganska bred majoritet för att göra den här förändringen av vem som ledde kommunen, säger hon till SvD.

Men Östlin blev avsatt med blott tre rösters marginal. Om inte de gängkriminella och deras släktingar röstat skulle hon ha suttit kvar.

Det mest allvarliga är att det inte har blivit några konsekvenser för de socialdemokrater som var med och genomförde kuppen. Tvärtom, inför höstens val är de toppkandidater för välavlönade poster inom kommun, region och riksdag.

Signalen från Socialdemokraterna till lokalpolitikerna är förödande. I Sveriges största parti kan det löna sig att ta stöd av gängkriminella.