fredag 31 januari 2025
torsdag 30 januari 2025
Rouzbeh Parsi
Experten jobbade för mullornas Iran
Publicerad 31 jan 2025
Få svenskiranier och andra som intresserar sig för Iran förvånades av TV4:s avslöjade. Rouzbeh Parsi, Mellanösternchef vid Utrikespolitiska institutet, har ingått i ett påverkansnätverk styrt av den islamiska regimen i Teheran.
Nätverket, Iranian Experts Initiative (IEI), leddes av den dåvarande utrikesministern och numera vicepresidenten Javad Zarif.
Avslöjandet har möjliggjorts av den Londonbaserade nyhetskanalen Iran International. Den har fått tag i tusentals läckta e-postmeddelanden mellan iranska diplomater, analytiker och forskare. Meddelandena visar hur utvalda inflytelserika personer, bland andra Parsi, har försökt påverka den politiska debatten i väst till Irans fördel.
Rouzbeh Parsi räknas till en ”kärngrupp” bestående av ett antal andra generationens iranier som alla har ledande positioner vid internationella tankesmedjor och akademiska institutioner. I underlaget nämns han som en person som bör ingå i gruppen. Han närvarade vid dess första möte i Wien tillsammans med Irans utrikesminister.
Syftet var kort och gott att verka för Irans intressen genom en till synes oberoende expertroll.
Efter mötet började arbetet med att sprida Irans narrativ. Nätverkets medlemmar gav intervjuer, skrev artiklar och deltog i paneler. De har också stöttat sina regeringar med politiska råd angående Iran.
TV4 berättar att Parsi fördubblade antalet publiceringar i svenska medier. Hos SVT och SR var han en frekvent gäst som oberoende Iranexpert.
Men något oberoende är det alltså inte tal om.
Det är inte en dag för tidigt att erkänna att Parsis kritiker haft rätt.
En medlem i kärntruppen diskuterade sina texter direkt med det iranska ministeriet före publicering. En annan erbjöd sig att skriva ”spöktexter”. Rouzbeh Parsi kallades ”vän” av regimens toppdiplomat Saeed Khatibzadeh, som beskrev några av hans framträdanden i svensk public service som ”betydelsefulla verk”.
Att Parsi skulle vara en självständig expert är något som har ifrågasatts tidigare av exiliranier och andra insatta. Detta eftersom hans analyser påfallande ofta passar regimen och förminskar dess övergrepp.
Exempelvis ansåg han att det var ”hög tid att fundera på överorden om det som händer i Iran” ett år efter regimkritikern och feministen Mahsa Jina Aminis död, ett öde som fick människor över hela världen att protestera mot den iranska statens förtryck.
Nyligen sa han att kärnvapen skulle vara ett sätt att undvika konflikten med Israel: ”Låt mig sticka ut hakan och säga att Iran borde skaffat sig kärnvapen för tre-fyra år sedan.”
Hans grundtes att den islamiska regimen bör bestå – möjligen kan den förändras inifrån om bara omvärlden minskar trycket och avskaffar sanktioner – ekar tomt mot verkligheten. Repressionen ser inte ut att mildras i närtid. Tvärtom. Mullorna har till exempel öppnat upp för dödstraff för den kvinna som inte underkastar sig slöjtvång frivilligt.
Men Irans apartheidsystem för kvinnor och regimens massavrättningar är inget som Parsi opåkallat tar upp i intervjuer eller sociala medier. Där riktar han udden mot väst.
Irankännaren och statsvetaren Arvin Khoshnood kommenterade krasst avslöjandet:
– Han har försökt framställa regimen i ett positivt ljus och relativisera alla dess brott.
Parsi själv verkar ta lättvindigt på anklagelserna. Avslöjandet är ”en tunn soppa”, skriver han på X. Hans uppdragsgivare Utrikespolitiska institutet ryckte snabbt ut med ett ”fullt förtroende” för honom och kallade anklagelserna för vaga.
Men ingen av bortförklaringarna håller. Parsi har deltagit i ett påverkansnätverk för en brutal diktatur som i dag är ett hot mot Sverige, svenskiranier och judar. Ingen vet hur och varför han rekryterades till nätverket eller om det till och med var så att han själv tog initiativet. För han deltog i lönndom och ingen av hans arbetsgivare kände till det.
Så agerar inte någon som man har fullt förtroende för, men väl en som framstår som mullornas taltratt i Sverige.
Det är inte en dag för tidigt att erkänna att Rouzbeh Parsis kritiker haft rätt.
Salwan Momika – muselmania
Koranbrännaren Salwan Momika sköts ihjäl – kort efter en egen livesändning på Tiktok.
Flera misstänkta har nu gripits efter mordet på Salwan Momika, som uppmärksammats för att ha genomfört offentliga koranbränningar på flera platser i Sverige.
Momika sköts tidigt i natt i en lägenhet i Södertälje, kort efter att han avslutat en livesändning på Tiktok, enligt uppgifter till Expressen.
En del av dådet kan ha livesänts, men det är uppgifter som inte är bekräftade.
Internationellt uppmärksammat
Hans koranbränningar har väckt stor internationell uppmärksamhet, inte minst i samband med Sveriges Nato-ansökan, där de bland annat blåstes upp av turkiska myndigheter. Samtidigt har Momika mottagit otaliga dödshot, särskilt från sitt tidigare hemland Irak.
Den irakiska regeringen har begärt honom utlämnad, och i staden al-Kufa utlovades en belöning på två miljoner dollar samt en koran gjord av två kilo guld till den som dödade honom.
Upprörd stämning vid Momikas koranbränning. Foto: Johan Nilsson/TT
Säpo har kopplats in
Skjutningen inträffade natten före den planerade domen i åtalet om hets mot folkgrupp, där Momika och hans kompanjon Salwan Najem stod åtalade.
Under natten har stora polisinsatser genomförts, och enligt Sveriges Radio har flera personer gripits. Expressen rapporterar också att Säkerhetspolisen nu är inkopplad.
– I generella termer har vi en nära samverkan med polisen. Men när det gäller just den här insatsen är det en polisfråga, säger Gabriel Wernstedt, presstalesperson vid Säpo, till tidningen.
Fakta: Om Salwan Momika
Född: 23 juni 1986 i Qaraqosh, Irak
Nationalitet: Irakisk
Religiös bakgrund: Uppvuxen som assyrisk katolik; identifierar sig numera som ateist
Känd för: Offentliga koranbränningar i Sverige, vilket har lett till internationell uppmärksamhet och diplomatiska spänningar
Bakgrund:
Deltog i Irakiska inbördeskriget som medlem av Assyriska Patriotiska Partiet och senare i de Iranstödda Folkets mobiliseringsstyrkor (PMF) under kampen mot Islamiska staten (IS)
Grundade 2014 milisen "Falkarna av de syrianska styrkorna", associerad med Babylonbrigaden
Flydde till Sverige 2018 efter interna konflikter inom Babylonrörelsen.
KommentarSalwan Momika har blivit mördad. Nu är åsikterna om hans koranbränningar oväsentliga. För alla som tror på demokrati finns bara en väg framåt, menar Johan Hilton.
Det vi vet är att Salwan Momika, som på senare år gjort sig känd för sina koranbränningar, under natten till torsdagen mördats i en lägenhet i Södertälje. Enligt uppgifter ska skjutningen ha direktsänts på sociala medier.
Som offentlig person var Momika den sortens gestalt som vår konfliktfyllda tid haft uppenbara problem att hantera. Det finns kretsar som i honom såg en hjälte, som med fara för sitt eget liv stod upp mot det religiösa förtrycket genom att bränna dess heliga skrifter. Andra avfärdade honom som en provokatör med tvivelaktig agenda och dunkla drivkrafter. (Hur juridiken betraktade bränningarna får vi tills vidare inte veta – domen i det åtal som väckts mot honom och en medåtalad sköts under torsdagsmorgonen upp.)
Det har, kort sagt, varit som det ska vara i en demokrati. Fram till i natt.
För om det vi nu fruktar visar sig stämma har Momikas fiender lyckats med det som de aldrig lyckades med i fallet Lars Vilks: att med våld tysta en kritiker.
Mot en sådan bakgrund spelar det heller inte någon roll vad vi själva har för åsikter om koranbränningarna
I en allt mörkare tid där vi närmast börjat vänja oss vid de återkommande skjutningarna och sprängningarna är det fortfarande en sensationell händelse som borde skicka chockvågor genom samhället.
För det här handlar om vilka vi i grund och botten är. Efter två decennier av islamistiskt våld och terror – vi högtidlighöll tioårsminnet av Charlie Hebdo så sent som för tre veckor sedan – torde våra demokratiska ryggmärgsreflexer vara väl utvecklade.
För om det är så att Momika mördades för koranbränningarnas skull har hans banemän bara lyckats med en enda sak: att göra honom till martyr, till någon som alla som tror på demokratin nu måste samlas kring.
Mot en sådan bakgrund spelar det heller inte någon roll vad vi själva har för åsikter om koranbränningarna. I ett rättssamhälle avgörs eventuella överträdelser av juridiken. Vi som tror på ett öppet, tolerant och sekulärt samhälle där rätten att häda, ifrågasätta och ibland även kränka är en omistlig del av det som skapar ett fritt och dynamiskt offentligt samtal måste göra det vi gjort så många gånger förr, efter Lars Vilks, Bataclan och Mohammedkarikatyrerna.
Att samfällt och kraftfullt ta avstånd från religiöst tyranni, dess vedergällningssystem och bödlar. Att bekämpa mörkerkrafterna med alla demokratiska och till buds stående medel. Kampen är inte över.
FREDENS RELIGION
Koranbrännaren Salwan Momika ihjälskjuten i Södertälje
Publicerad 30 jan 2025
Salwan Momika, 38, har skjutits till döds, erfar Expressen.
Polisen knackade på hos kompanjonen Salwan Najem i natt.
– De berättade att han blivit skjuten och är död, säger Salwan Najem.
Klockan 11 i dag skulle domen i målet där de båda åtalats för hets mot folkgrupp efter koranbränningarna ha fallit.
Den har nu skjutits upp.
Flera personer har gripits, enligt uppgifter till P3 Krim.
Det var strax efter klockan 23 på onsdagen som polis larmades till stadsdelen Hovsjö i Södertälje, efter att skott avlossats inomhus i ett flerbostadshus.
I huset fanns Salwan Momika som träffades och fördes till sjukhus, erfar Expressen.
Delar av händelseförloppet kan ha direktsänts på sociala medier.
– Det är en uppgift som har kommit till oss och vi undersöker saken, säger Nadya Norton, presstalesperson vid polisen.
Säkerhetspolisen är inkopplade, enligt uppgifter till Expressen.
– I generella termer har vi en nära samverkan med polisen. Men när det gäller just den här insatsen så är det en polisfråga, säger Gabriel Wernstedt, presstalesperson Säpo.
Under natten har en större polisinsats pågått i området. Bilder från stadsdelen visar poliser med förstärkningsvapen.
Brände koraner
Salwan Momika, 38, blev ett namn under Sveriges Nato-process när han upprepade gånger brände koraner.
Massiva protester utbröt i muslimska länder vilket försatte Sverige i en diplomatisk kris, med en höjd terrorhotsnivå som följd.
I Irak utfäste staden al-Kufa en belöning på två miljoner dollar och en koran gjord av två kilo guld till den som dödade honom. Regeringen i Bagdad begärde honom utlämnad.
Salwan Momika kom till Sverige våren 2018. Hösten 2023 återkallades hans tillfälliga uppehållstillstånd och han försökte söka asyl i Norge – men var snart tillbaka i Sverige och fick förra året ett ettårigt uppehållstillstånd. Migrationsverket ansåg att han riskerade att torteras om han skulle återvända till sitt hemland Irak.
Dom skjuts upp
Tillsammans med parhästen Salwan Najem åtalades han i augusti 2024 för fyra fall av hets mot folkgrupp.
Domen skulle ha fallit i dag, men har skjutits upp till måndag 3 februari.
Koranbrännaren Salwan Momika ihjälskjuten i Södertälje
Publicerad 30 jan 2025
Salwan Momika, 38, har skjutits till döds, erfar Expressen.
Polisen knackade på hos kompanjonen Salwan Najem i natt.
– De berättade att han blivit skjuten och är död, säger Salwan Najem.
Klockan 11 i dag skulle domen i målet där de båda åtalats för hets mot folkgrupp efter koranbränningarna ha fallit.
Den har nu skjutits upp.
Flera personer har gripits, enligt uppgifter till P3 Krim.
Det var strax efter klockan 23 på onsdagen som polis larmades till stadsdelen Hovsjö i Södertälje, efter att skott avlossats inomhus i ett flerbostadshus.
I huset fanns Salwan Momika som träffades och fördes till sjukhus, erfar Expressen.
Delar av händelseförloppet kan ha direktsänts på sociala medier.
– Det är en uppgift som har kommit till oss och vi undersöker saken, säger Nadya Norton, presstalesperson vid polisen.
Säkerhetspolisen är inkopplade, enligt uppgifter till Expressen.
– I generella termer har vi en nära samverkan med polisen. Men när det gäller just den här insatsen så är det en polisfråga, säger Gabriel Wernstedt, presstalesperson Säpo.
Under natten har en större polisinsats pågått i området. Bilder från stadsdelen visar poliser med förstärkningsvapen.
Brände koraner
Salwan Momika, 38, blev ett namn under Sveriges Nato-process när han upprepade gånger brände koraner.
Massiva protester utbröt i muslimska länder vilket försatte Sverige i en diplomatisk kris, med en höjd terrorhotsnivå som följd.
I Irak utfäste staden al-Kufa en belöning på två miljoner dollar och en koran gjord av två kilo guld till den som dödade honom. Regeringen i Bagdad begärde honom utlämnad.
Salwan Momika kom till Sverige våren 2018. Hösten 2023 återkallades hans tillfälliga uppehållstillstånd och han försökte söka asyl i Norge – men var snart tillbaka i Sverige och fick förra året ett ettårigt uppehållstillstånd. Migrationsverket ansåg att han riskerade att torteras om han skulle återvända till sitt hemland Irak.
Dom skjuts upp
Tillsammans med parhästen Salwan Najem åtalades han i augusti 2024 för fyra fall av hets mot folkgrupp.
Domen skulle ha fallit i dag, men har skjutits upp till måndag 3 februari.
”Sedan det bekräftats att en av de tilltalade har avlidit måste domen anpassas till att det inte går att döma en avliden person”, skriver Stockholms tingsrätt i ett pressmeddelande.
Salwan Najem fick under natten mot torsdag besök av polis, säger han till Expressen.
– De berättade att Salwan Momika blivit skjuten och att han är död, säger Salwan Najem.
Polisen höll ett kort förhör. De frågade bland annat när han senast träffast Momika, vilket var under rättegången om hets mot folkgrupp.
– Då skojade vi med varandra. När vi var klara jag sa till honom ”vi kanske får livstid du och jag”, och vi skrattade, säger Salwan Najem.
Bevisningen i ärendet består till stor del av videomaterial från bränningarna.
I samband med åtalet sa Salwan Momika till Expressen att han var förvånad – men inte skrämd.
– Jag valde Sverige för att jag visste att det är ett land där lag och ordning tillämpas lika på alla. Jag vet att Sverige och det svenska samhället värnar om fritt tänkande och frihet för individer att kritisera och ifrågasätta religioner.
Salwan Najem fick under natten mot torsdag besök av polis, säger han till Expressen.
– De berättade att Salwan Momika blivit skjuten och att han är död, säger Salwan Najem.
Polisen höll ett kort förhör. De frågade bland annat när han senast träffast Momika, vilket var under rättegången om hets mot folkgrupp.
– Då skojade vi med varandra. När vi var klara jag sa till honom ”vi kanske får livstid du och jag”, och vi skrattade, säger Salwan Najem.
Bevisningen i ärendet består till stor del av videomaterial från bränningarna.
I samband med åtalet sa Salwan Momika till Expressen att han var förvånad – men inte skrämd.
– Jag valde Sverige för att jag visste att det är ett land där lag och ordning tillämpas lika på alla. Jag vet att Sverige och det svenska samhället värnar om fritt tänkande och frihet för individer att kritisera och ifrågasätta religioner.
onsdag 29 januari 2025
Nya Sverige akt 7 – gängkrig
De importerade gängsvinen har kidnappat våldsmonopolet som bara Polisen och Försvarsmakten ska ha.
Grisbossarna sitter gömda i Turkiet och Iran varifrån de dirigerar hjärntvätten av småpojkar som får hålla i vapnen och sprängmedlen.
Gängsvinen är primitiva grottmänniskor som saknar det rättsbegrepp som är kärnan i ett civiliserat samhälle.
Deras terror- och korruptionsoperandi har fått advokaterna att gå i deras ledband och domarna att huka och krypa.
Av Linnea Järkstig Publicerad 30 januari, 05:54
Polisen fruktar en ny hämndvåg efter att en släkting till gängledaren Rawa Majid sköts ihjäl i Husby i går, uppger källor för TV4 Nyheterna. Enligt uppgiftslämnarna har polisen förvarnat andra regioner och arbetar nu febrilt med att utreda vilka personer dåd kan komma att riktas mot.
– Vi tar höjd för ett ordentligt krig nu. Som 2023, om inte värre, säger en uppgiftslämnare inom polisen.
En polispatrull blev vittne till dödsskjutningen och kunde snabbt fånga in den misstänkte. Enligt uppgifter rör det sig om en man i 30-årsåldern som är känd av polisen sedan tidigare.
Han är även misstänkt för mordförsök på poliserna då han öppnade eld mot dem i samband med gripandet.
*Alla kräk som skjuter mot poliser bör hållas isolerade i mörka celler på livstid enligt min ringa mening. Bloggarens synpunkt.
SD om gängen
SD-ledaren om bombdåden: ”Vi är det enda parti som vill gå till botten med problemets orsak”
2025-01-29
Efter den stora vågen av bombdåd i Sverige har Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson nu valt att uttala sig om saken i ett inlägg på X. Åkesson menar att det bland annat är ”massinvandring från dysfunktionella länder” som har lett fram till de dagliga bombdåden. Vidare beskriver Åkesson att SD ”varnat för denna typ av utveckling i decennier” och att han ”känner samma frustration” som många andra gör just nu och att han lovar att SD ”gör precis allt vi kan med det mandat väljarna givit oss”. Förutom det problematiserar SD-ledaren också nyttan av långa utredningar innan lagförslag kommer på plats.
Sedan nyårsskiftet har över 30 registrerade bombdåd ägt rum i Sverige, framför allt riktade mot flerfamiljshus i Stockholm. Eskaleringen som skett ska, enligt uppgifter, bland annat ha koppling till konflikten mellan gängledarna Rawa “Kurdiske räven” Majid och Ismail “Jordgubben” Abdo. Under förra året skedde det totalt 129 registrerade och genomförda bombdåd medan antalet försök till att genomföra bombdåd var 60 stycken, enligt polisens statistik.
Statistik över antalet bombdåd i Sverige under 2024. Källa: Polisen
Nu har Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson valt att göra ett uttalande på plattformen X, tidigare Twitter, om bombdåden som just nu äger rum på löpande band. Åkesson inleder sitt inlägg med att konstatera att ”massinvandring från dysfunktionella länder och en lagstiftning anpassad för ’det gamla Sverige’ är det som har lett fram till de dagligen återkommande sprängningar vi kan läsa om i media”. Därefter beskriver Åkesson hur Sverigedemokraterna ”varnat för denna typ av utveckling i decennier” och betonar samtidigt att SD är ”det enda parti som utan skygglappar vill gå till botten med problemets orsak”.
Läs även: Jimmie Åkesson förklarar fullt krig mot gängkriminella
Vidare förklarar Jimmie Åkesson att Sverigedemokraterna är de som ”driver på i dessa frågor i regeringssamarbetet”. Sedan tar Åkesson upp exempel på saker SD vill göra såsom att ”strypa invandringen ytterligare, utvisa kriminella, se till att de som har svårt att anpassa sig återvänder, försvåra för parallella samhällsstrukturer, skärpa straffen radikalt, sänka straffmyndighetsåldern och så vidare”. Dessutom tar SD-ledaren upp att partiet alltmer börjar ifrågasätta ”nyttan av evighetslånga utredningar samtidigt som kaoset breder ut sig”.
Läs även: Jimmie Åkesson: ”Lås in gängkriminella utan brottsmisstanke”
I den avslutande delen av inlägget beskriver Jimmie Åkesson hur han anser att det som händer just nu inte är en lagstiftningsfråga, utan en fråga för Polismyndigheten och att SD är ”beredda på att ge dem allt stöd vi kan inom nu rådande lagstiftning”. Sedan skriver även Åkesson att han har full förståelse för den frustration som finns hos de som dels drabbats av våldet, men även hos de som blir upprörda av de läser i media om allt som händer. SD-ledaren förklarar därefter att han ”känner samma frustration” och att han lovar att SD ”gör precis allt vi kan med det mandat väljarna givit oss”.
SD-regering 2026
Om SD blir största borgerliga parti och C kastar ut de vänsterskruvade blir det en stabil borgerlig majoritet i riksdagen.
Lindberg (SD): ”Vi har inget behov att vara finborgare”
Publicerad 29 jan 2025
Sex nya arbetsgrupper ska förbereda Jimmie Åkessons SD för att ta plats i Rosenbad med egna ministrar.
Men det handlar inte om att anpassa sig till sina samarbetspartier.
– Vi har inga behov av att bli finborgare, säger gruppledaren Linda Lindberg (SD).
Det är Linda Lindberg, partiets gruppledare i riksdagen, som fått huvudansvaret för att förbereda Sverigedemokraterna för en ny roll som ett regeringsparti.
Om Tidöpartierna vinner väljarnas förtroende 2026 är kravet från SD entydigt – dagens samarbete kommer inte att förlängas. Om regeringen ska få SD:s stöd ska Jimmie Åkesson och hans partikamrater vara med på riktigt. Annars går man i opposition.
Statsminister Ulf Kristersson (M) har hittills duckat frågan, och inte gett något besked om hur han tänker kring SD-kravet.
Spikar förhandlingskrav
SD har jobbat med politikutveckling i ett år internt. Det är det arbetet som lägger grunden för de sex arbetsgrupper som Linda Lindberg på tisdagen sjösatte. Grupperna ska ta fram konkreta politiska förslag utifrån det tidigare arbetet, och dessa ska man sedan driva i den kommande valrörelsen.
Men grupperna ska också förbereda SD för vilka krav partiet ska ställa i eventuella regeringsförhandlingar, och även i regeringsställning. Det handlar till exempel om vilka utredningar SD ska kräva, och hur direktiven till dessa ska se ut.
– Grupperna ska ta fram helt färdiga produkter. Väl utvecklade underlag som vi kan ta med oss till förhandlingsbordet, säger Lindberg.
– Vi ska ha alla kort på bordet när vi går in i nästa överenskommelse.
”Ängsligare än vi”
En stor del av gruppernas arbete kommer att riktas in på frågor som hanteras av de departement som SD helst vill ha. Exakt vilka det är vill gruppledaren inte säga i dag, men Åkesson har tidigare pekat ut justitiedepartementet, som i dag leds av Gunnar Strömmer (M).
SD har hittills aldrig fått ta klivet in i Rosenbad på riktigt. I dag samarbetar partiet med M, KD och L-regeringen från riksdagen, och har sju tjänstemän i regeringskansliet.
Den bristande erfarenheten av vad det innebär att regera brukar vara ett skäl som anges för att säga nej till SD:s krav. Ett annat är partiets rötter i nazistiska och rasistiska organisationer.
Bland vissa inom de borgerliga partierna späddes skepsisen mot att fördjupa SD-samarbetet på efter de kriser som partiet genomgick ifjol. I första hand TV4:s avslöjande om SD-kopplade trollkonton och mc-presidenten som gästade Åkessons bröllop.
En rad borgerliga företrädare menade då att SD är ”omoget” och ”inte som andra”.
– De kanske är lite ängsligare än vi, generellt, säger Lindberg.
Enligt henne har dock inte SD själv påverkats nämnvärt av skandalerna.
– Vi har ingen möjlighet att vara ängsliga, för då hade vi inte funnits. Vi är så starka och trygga i det vi gör och den politik vi driver och varför vi är här. Vi har stått i stormens öga sedan partiet grundades i princip, eller i alla fall sedan Jimmie klev fram som partiledare.
Sätter press på Kristersson
Däremot, slår Linda Lindberg fast, är det viktigt för SD att visa att man är ett parti som tar politiken och uppdraget på allvar, och med avstamp i människors vardag och verklighet.
Det ska dock inte ses som att SD nu anpassar sig efter de borgerliga partierna. SD har inget behov av att anpassa sig och bli finborgare, menar Lindberg. Finborgare är ett uttryck som Jimmie Åkesson använde i ett bråk med Kristdemokraterna förra året.
– Vi är Sverigedemokraterna, vi i folket, vi vanliga. Det är därför man röstar på oss. Jag tycker det är ganska viktigt att ha med sig.
Att ni sjösätter det här arbetet, är det ett sätt att sätta press på statsminister Ulf Kristersson (M) om att ta in er i en regering?
– Det är ett sätt för oss själva att förbereda oss och vara redo. Men också visa på att vi är här på riktigt och att vi behöver ta plats i regeringen till nästa val, säger Lindberg.
Även Vänsterpartiet kräver en plats i regering och förbereder sig för detta. Magdalena Andersson (S) har inte gett något besked om hur hon ser på det.
SD:s arbetsgrupper
Sverigedemokraterna sjösatte på tisdagen sex nya arbetsgrupper. Huvudansvarig för arbetet är Linda Lindberg, gruppledare i riksdagen, men respektive grupp kommer att ha en ordförande som hämtas ur riksdagsgruppen.
I grupperna kommer mellan fyra och sju av SD:s ledamöter att ingå. Dessa kommer att ha olika politiska ingångar och arbeta tvärpolitiskt.
Syftet med arbetet är att ta fram ny politik inför valet 2026, framför allt på områden som går utanför dagens Tidöavtal. Exakt vilka frågor SD tittar på vill man inte avslöja, men klart är att skolan, att rusta Sverige och integrationen finns med. Det handlar också om att förbereda vilka utredningar och direktiv SD kommer att kräva om väljarna ger Tidöpartierna förnyat förtroende efter valet nästa höst.
Parallellt med de nya arbetsgrupperna jobbar SD också med att utbilda sina företrädare runtom i landet. Det arbetet leds av partisekreteraren Mattias Bäckström Johansson. Och för några år sedan genomförde SD en regeringsskola där man utbildade personer i riksdagen i hur arbetet i en regering går till.
Då slipper vi se syltryggarnas eviga mantran efter sprängningar och skjutningar;
"Det är oacceptabelt" – "Nu sätter vi ned foten"
Polischeferna och nyhetsredaktörerna vet vilka som ligger bakom.
Polischeferna och nyhetsredaktörerna vet vilka som ligger bakom.
Det går att tygla slöddret genom att punktmarkera dem tills de får panik.
Det går att handlingsförlama slöddret genom att ta av dem allt av värde samt att stoppa alla välfärdsutbetalningar till dem.
Lindberg (SD): ”Vi har inget behov att vara finborgare”
Publicerad 29 jan 2025
Sex nya arbetsgrupper ska förbereda Jimmie Åkessons SD för att ta plats i Rosenbad med egna ministrar.
Men det handlar inte om att anpassa sig till sina samarbetspartier.
– Vi har inga behov av att bli finborgare, säger gruppledaren Linda Lindberg (SD).
Det är Linda Lindberg, partiets gruppledare i riksdagen, som fått huvudansvaret för att förbereda Sverigedemokraterna för en ny roll som ett regeringsparti.
Om Tidöpartierna vinner väljarnas förtroende 2026 är kravet från SD entydigt – dagens samarbete kommer inte att förlängas. Om regeringen ska få SD:s stöd ska Jimmie Åkesson och hans partikamrater vara med på riktigt. Annars går man i opposition.
Statsminister Ulf Kristersson (M) har hittills duckat frågan, och inte gett något besked om hur han tänker kring SD-kravet.
Spikar förhandlingskrav
SD har jobbat med politikutveckling i ett år internt. Det är det arbetet som lägger grunden för de sex arbetsgrupper som Linda Lindberg på tisdagen sjösatte. Grupperna ska ta fram konkreta politiska förslag utifrån det tidigare arbetet, och dessa ska man sedan driva i den kommande valrörelsen.
Men grupperna ska också förbereda SD för vilka krav partiet ska ställa i eventuella regeringsförhandlingar, och även i regeringsställning. Det handlar till exempel om vilka utredningar SD ska kräva, och hur direktiven till dessa ska se ut.
– Grupperna ska ta fram helt färdiga produkter. Väl utvecklade underlag som vi kan ta med oss till förhandlingsbordet, säger Lindberg.
– Vi ska ha alla kort på bordet när vi går in i nästa överenskommelse.
”Ängsligare än vi”
En stor del av gruppernas arbete kommer att riktas in på frågor som hanteras av de departement som SD helst vill ha. Exakt vilka det är vill gruppledaren inte säga i dag, men Åkesson har tidigare pekat ut justitiedepartementet, som i dag leds av Gunnar Strömmer (M).
SD har hittills aldrig fått ta klivet in i Rosenbad på riktigt. I dag samarbetar partiet med M, KD och L-regeringen från riksdagen, och har sju tjänstemän i regeringskansliet.
Den bristande erfarenheten av vad det innebär att regera brukar vara ett skäl som anges för att säga nej till SD:s krav. Ett annat är partiets rötter i nazistiska och rasistiska organisationer.
Bland vissa inom de borgerliga partierna späddes skepsisen mot att fördjupa SD-samarbetet på efter de kriser som partiet genomgick ifjol. I första hand TV4:s avslöjande om SD-kopplade trollkonton och mc-presidenten som gästade Åkessons bröllop.
En rad borgerliga företrädare menade då att SD är ”omoget” och ”inte som andra”.
– De kanske är lite ängsligare än vi, generellt, säger Lindberg.
Enligt henne har dock inte SD själv påverkats nämnvärt av skandalerna.
– Vi har ingen möjlighet att vara ängsliga, för då hade vi inte funnits. Vi är så starka och trygga i det vi gör och den politik vi driver och varför vi är här. Vi har stått i stormens öga sedan partiet grundades i princip, eller i alla fall sedan Jimmie klev fram som partiledare.
Sätter press på Kristersson
Däremot, slår Linda Lindberg fast, är det viktigt för SD att visa att man är ett parti som tar politiken och uppdraget på allvar, och med avstamp i människors vardag och verklighet.
Det ska dock inte ses som att SD nu anpassar sig efter de borgerliga partierna. SD har inget behov av att anpassa sig och bli finborgare, menar Lindberg. Finborgare är ett uttryck som Jimmie Åkesson använde i ett bråk med Kristdemokraterna förra året.
– Vi är Sverigedemokraterna, vi i folket, vi vanliga. Det är därför man röstar på oss. Jag tycker det är ganska viktigt att ha med sig.
Att ni sjösätter det här arbetet, är det ett sätt att sätta press på statsminister Ulf Kristersson (M) om att ta in er i en regering?
– Det är ett sätt för oss själva att förbereda oss och vara redo. Men också visa på att vi är här på riktigt och att vi behöver ta plats i regeringen till nästa val, säger Lindberg.
Även Vänsterpartiet kräver en plats i regering och förbereder sig för detta. Magdalena Andersson (S) har inte gett något besked om hur hon ser på det.
SD:s arbetsgrupper
Sverigedemokraterna sjösatte på tisdagen sex nya arbetsgrupper. Huvudansvarig för arbetet är Linda Lindberg, gruppledare i riksdagen, men respektive grupp kommer att ha en ordförande som hämtas ur riksdagsgruppen.
I grupperna kommer mellan fyra och sju av SD:s ledamöter att ingå. Dessa kommer att ha olika politiska ingångar och arbeta tvärpolitiskt.
Syftet med arbetet är att ta fram ny politik inför valet 2026, framför allt på områden som går utanför dagens Tidöavtal. Exakt vilka frågor SD tittar på vill man inte avslöja, men klart är att skolan, att rusta Sverige och integrationen finns med. Det handlar också om att förbereda vilka utredningar och direktiv SD kommer att kräva om väljarna ger Tidöpartierna förnyat förtroende efter valet nästa höst.
Parallellt med de nya arbetsgrupperna jobbar SD också med att utbilda sina företrädare runtom i landet. Det arbetet leds av partisekreteraren Mattias Bäckström Johansson. Och för några år sedan genomförde SD en regeringsskola där man utbildade personer i riksdagen i hur arbetet i en regering går till.
tisdag 28 januari 2025
Doomsday Clock
Teorin är att mänskligheten utplånas när klockan blir 12.
Planeten Jorden kommer sannolikt att återhämta sig snabbt och livet på Jorden går vidare utan den destruktiva Människan.
Gaia har snart återställt balansen som Människan rubbade.
Gaia (grekiska Γαία) eller Ge (Γη) var i grekisk mytologi Moder jord. Ordet gaia betyder 'mark', 'land', eller 'jorden'. Ge är samma ord fast på den attiska dialekten. Gaia var jordens, moderlighetens och fruktbarhetens gudinna.
söndag 26 januari 2025
Förintelsen
Den 27 januari 1945 befriades förintelselägret Auschwitz, och de olika underläger som ingick i lägerkomplexet, av den sovjetiska armén. Förintelsens minnesdag hedrar minnet av alla de som mördades.
torg ylande allahuakbar – utplåna israel!
Förintelsen är inte en avslutad historisk händelse – det är en alltjämt livsfarlig erfarenhet
Publicerad 2025-01-27
Det har gått 80 år sedan befrielsen av Auschwitz. Men Förintelsens minnesdag sker inte i ett vakuum – och upptakten till nazisternas folkmord rymmer tidlösa mekanismer som är omöjliga att blunda för, skriver Björn Wiman.
Texten på den hoodie som den 56-årige rörmokaren Keith Packer från Virginia bar den 6 januari 2021 är förvisso mer känd på tyska. Men om någon händelsevis skulle råka missuppfatta kompletterades den med en bild på en dödskalle och en t-shirt med hänvisningar till den nazistiska organisationen SS.
Det var dock inte för sitt makabra klädval som Ketih Packer dömdes till 75 dagars fängelse och tre års övervakning, utan för att han deltog i ett försök att störta den amerikanska demokratin.
Förra måndagen benådades han och ett stort antal andra rasister och våldsamma högerextremister av USA:s nya president Donald Trump.
Under stormningen av Kapitolium den 6 januari 2021 figurerade flera slags antisemitiska budskap.
Under stormningen av Kapitolium den 6 januari 2021 figurerade flera slags antisemitiska budskap. Foto: Lev Radin/TT
Vad symboliserar motivet på Keith Packers tröja i dag, 80 år efter befrielsen av historiens mest ryktbara koncentrations- och förintelseläger? Den hånfulla texten – Arbeit macht frei – satt som bekant vid ingången till Auschwitz, men idén kom ursprungligen från nazisternas första koncentrationsläger i Dachau utanför München, som inrättades bara någon månad efter maktövertagandet 1933. SS-officeren Rudolf Höss – som gjorde sina läroår i Dachau mellan 1934 och 1938 – tog med sig inskriptionen när han befordrades.
I dag har orden blivit ett slags symbol för hela Förintelsen – och ”Auschwitz” en standardförkortning för det fullbordade folkmordet på sex miljoner judar. Det är inte fel – men heller inte hela sanningen.
Onsdag den 4 april 1945 är en av de första gångerna Auschwitz omnämns i Dagens Nyheter. Det är historikern Hugo Valentin som i en skarp artikel riktar sig mot svenska tyskvänner och uppmanar dem att erkänna sanningen om vad som hänt i nazisternas ”likfabriker” och ”människoslakterier”. Särskilt framhåller Valentin de många judar som mördats med gas i ett läger utanför staden Oświęzcim i det ockuperade Polen. ”Det nazistiska människoslakteriet”, skriver Valentin, ”förkroppsligar den innersta kärnan i hitlerismens väsen: dess fullständiga emancipation från den västerländska uppfattningen av människovärdet som något heligt.”
Redan i oktober 1942 var han en av de första i Sverige som slog larm om nazisternas massmord, när han i Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning presenterade uppgifter om hur många judar som dittills mördats
Hugo Valentin visste vad han talade om. Redan i oktober 1942 var han en av de första i Sverige som slog larm om nazisternas massmord, när han i Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning presenterade uppgifter om hur många judar som dittills mördats i de massarkebuseringar som de tyska trupperna inlett på östfronten. Också här hade han rätt. Den största delen av dem som mördades i Förintelsen var redan döda när Auschwitz-Birkenau på allvar togs i drift som dödsfabrik åren 1942–1943; det var kulor, inte gas som tog livet av de flesta av Europas judar.
I sin artikel i DN 1945 uppmanar Valentin – som för bara någon månad sedan på oklara grunder fick sitt namn bortretuscherat från ett forskningscentrum i Uppsala – svenska tyskvänner att ompröva sin överslätande attityd mot nazismen och se den fasansfulla sanningen om dess förbrytelser i vitögat.
Den största delen av dem som mördades i Förintelsen var redan döda när Auschwitz-Birkenau på allvar togs i drift som dödsfabrik åren 1942–1943.
Den största delen av dem som mördades i Förintelsen var redan döda när Auschwitz-Birkenau på allvar togs i drift som dödsfabrik åren 1942–1943. Foto: Beatrice Lundborg
Inte heller årets högtidlighållande av Förintelsens minnesdag sker i ett vakuum. I dag krockar de salvelsefulla högtidstalen med en brutal politisk verklighet. ”Revan mellan den officiella minnesdiskursens språk (fylld av patos, etiska ställningstaganden) och den politiska praktiken (ett globalt fenomen!) har nog aldrig varit större”, skriver författaren Daniel Pedersen i sitt storverk ”Natt och aska”, där han lyfter fram litteraturen som kunskapsform om Förintelsen. Pedersen använder begreppet ”Förintelsevördnad” och varnar för riskerna med att minnesdagar förvandlas till tomma ritualer, där vi gemensamt kan begrunda vår godhet och förstummas inför den metafysiska ondskan.
Men ett verkligt minnesarbete om Förintelsen är något annat än detta. Det är att förstå att det som hände inte var resultatet av någon oförklarlig ondska, utan av att människor ungefär som vi själva på nära håll mördade andra människor, också de ungefär som vi själva. Detta har inträffat – och därför kan det inträffa igen.
”Att sakralisera det som hänt är att förflytta det ett steg bortom människan; att förlägga handlingar till territoriet ’ondska’, är att inte ta ansvar för det grundläggande faktumet att Auschwitz – även om det kunde framstå som en annan planet – skapades av människor, men också upprätthölls och styrdes av människor”, skriver Daniel Pedersen.
I dag är Förintelsens sista överlevande på väg att falla ur tiden, och litteraturen blir ett allt viktigare sätt att fortsätta begripa vad de inte längre kommer att kunna berätta
Det är också människor som glömmer, och människor som minns. I dag är Förintelsens sista överlevande på väg att falla ur tiden, och litteraturen blir ett allt viktigare sätt att fortsätta begripa vad de inte längre kommer att kunna berätta. Att i vardagen förstå hur normaliseringens och avhumaniseringens mekanismer fungerar är ett annat. Ett av de mindre kända vittnesmål som Daniel Pedersen tar upp i sin bok är József Debreczenis roman ”Kallt krematorium – ögonvittnesskildring från Landet Auschwitz”, som nu för första gången ges ut på svenska. I boken gestaltar Debreczeni den många gånger upprepade sanningen att de första stegen mot folkmord alltid tas via språket; i lägret observerar han hur människorna rent bokstavligt förlorar sitt människovärde när de berövas kläder, ägodelar, hår och namn. De upphör att vara vad de var, också inför sig själva. ”Jag hette Farkas. Doktor Farkas”, säger en fånge till honom – i förfluten form.
Också i detta fall var Hugo Valentin ovanligt klarsynt. I sin uppläxning av de svenska tyskvännerna i DN 1945 framhåller han att den nazistiska rörelsen var en ”nihilismens revolution” och att dess renodlat animaliska syn på maktkampen mellan folken ledde till en livsfarlig ”frigjordhet från allt ’humanitetspjåsk’”.
”Humanitetspjåsk”. Låter bekant. I dag skulle det väl kallas för woke-virus.
Varje försök att ’använda’ den för att belysa vår egen tid riskerar att trivialisera en historisk erfarenhet som är unik och oerhörd
Att minnas Förintelsen är svårt. Varje försök att ”använda” den för att belysa vår egen tid riskerar att trivialisera en historisk erfarenhet som är unik och oerhörd. Å andra sidan finns det i upptakten till nazisternas folkmord tidlösa mekanismer som omöjliga att blunda för. I dagens USA talar man om människor som ”aliens” och ”skadedjur”, en biskops bön om barmhärtighet möts av hån, hot och krav på deportation. Det är där vi står denna minnesdag – mellan de grovt antisemitiska uttrycken på en benådad högerextremists luvtröja och det guldpläterade allvaret i de offentliga högtidstalen.
”Nu är det en gång så att jag betraktar som kitsch varje skildring som inte underförstått rymmer Auschwitz vittomfattande etiska konsekvenser, enligt vilka MÄNNISKAN – och med henne humanismens idé – intakt och oskadd skulle kunnat gå igenom Auschwitz”, skrev en gång Imre Kertész.
Det som högtidlighålls i dag är inte en avslutad historisk händelse, utan en levande – och alltjämt livsfarlig – erfarenhet.
Nya Sverige akt 6 – Sprängningar
Strömmer: ”En situation som ett anständigt samhälle inte kan acceptera”
Publicerad 2025-01-24
Justitieminister Gunnar Strömmer (M) under en pressträff i Rosenbad strax efter ett möte med polisen angående det ökande antalet sprängningar i Sverige.
24 sprängningar på lika många dagar. Siffrorna för 2025 är mörka.
På fredagen kallade justitieminister Gunnar Strömmer (M) polisen till ett möte.
– Det här är en situation som ett anständigt samhälle inte kan acceptera, säger han.
– Syftet med sprängningarna är enligt polisen att skapa rädsla och att utöva påtryckningar. Uppgörelser mellan kriminella gäng är en del av bilden, en annan är utpressningsvåld av olika slag, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M) strax efter ett möte med polisen. Ett möte Strömmer kallat till på grund av det ökande antalet sprängningar under vintern.
Mötet resulterade inte i något nytt politiskt besked. I stället kunde polisen ge regeringen en lägesbild och presentera vad de gör nu för att stävja den senaste vågen av explosivt våld.
– Det handlar om att mobilisera polisiära resurser och att använda effektiva verktyg, säger Strömmer.
Ett sådant verktyg är hemlig avlyssning i preventivt syfte, men polisen ska också lägga resurser på att försöka stoppa gängens rekrytering i sociala medier.
– När rekryteringen flyttar till digitala miljöer måste polisen följa med.
– Samtidigt så krävs det i mycket högre grad än i dag en självsanering hos de digitala plattformarna, lägger justitieministern till och säger att regeringen inte utesluter ytterligare lagstiftning om inte företagen bakom de sociala medierna gör mer.
Gunnar Strömmer trycker också på vikten att de kriminella nätverken inte får tillgång till explosiva varor.
– Vi har äntligen nu i somras fått ett nationellt tillståndsregister, och vi kommer nu i mars månad med ett förslag på hur kontrollerna och tillsynen kan skärpas.
Farsta är ett av områdena som drabbats allra hårdast av sprängningarna.
Farsta är ett av områdena som drabbats allra hårdast av sprängningarna. Foto: Claudio Bresciani/TT
Enligt polisen används pyroteknik i ungefär hälften av alla explosioner i Sverige. Det vill säga att de som spränger har gjort fyrverkerier eller liknande varor till bomber. Strömmer säger att han vill att andra EU-länder skärper sina regler gällande pyroteknik.
– Problemet är att de kriminella nätverken får tillgång till pyroteknik utanför Sveriges gränser. Så vi måste få till stånd en bättre reglering på EU-nivå.
– Det finns flera länder där vi inte tycker att kontrollen på tekniken är tillräcklig, säger Strömmer som inte vill säga vilka länder han då syftar på.
I snitt en sprängning per dag i år. Ni har kommit mer än halvvägs i er mandatperiod, har ni svikit väljarna?
– Jag har sagt hela tiden att vi har startat en tioårsresa när det gäller att ta kontroll över gängen. Det är den tid vi har tagit i Danmark, New York och andra som har haft motsvarande problem. Vi är nu två år in på den resan.
– Vi ser att nya arbetssätt, nya resurser, nya verktyg börjar bita mot gängen, till exempel genom att dödsskjutningarna har gått ner med 30 procent sedan 2022, att brottsuppklarningen har gått upp högst påtagligt genom de grövsta brotten. Men jag har hela tiden sagt att under ytan så bubblar risken för nya våldsspiraler.
lördag 25 januari 2025
Public Service
Mupparna på Public service är för inkompetenta för att jobba på den fria marknaden. TV- och radiohuset är skyddad verkstad för sinnessvaga. Det hade varit mycket billigare för samhället att sätta dem på gruppboenden. Varför ska vi behöva låtsats att de är ”journalister”?
Nedanstående falska deklaration från SR liknar den från Sveriges Television.
Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Hos SvT är de vänsterskruvade PK-hyenorna legio med Camilla Kvartoft och Anders Holmberg i spetsen.
På SR är de inte lika många men ändå borde rubriken "satir" eller "parodi" stå överst före följande nonsenspladder.
Sveriges Radios journalistik
Uppdaterat onsdag 30 november 2022 kl 09.51 Publicerat fredag 2 juni 2017 kl 10.06
Sveriges Radios uppdrag är att erbjuda oberoende journalistik och kulturupplevelser. Vi finns till för alla Sveriges invånare och vi ska skildra just din vardag och verklighet. På så vis får vi fler röster och starkare berättelser för en större förståelse.
Vårt uppdrag beslutas av riksdagen och ett sändningstillstånd från regeringen sätter ramarna för vad vi ska göra. Det bygger på en bred politisk uppfattning att public service är en kollektiv demokratisk nyttighet som gynnar alla medborgare.
Sveriges Radio är, precis som Sveriges Television och Utbildningsradion, ett public service-företag. Det innebär bland annat att vi arbetar i allmänhetens tjänst och finansieras via en public service-avgift som tas ut via skattsedeln.
Vi ska vara oberoende och opartiska
Sveriges Radios arbete ska präglas av oberoende och bedrivas självständigt i förhållande till såväl staten som politiska, ekonomiska och andra intressesfärer i samhället. Ingen utanför företaget kan påverka vad som ska sändas eller inte sändas.
Att ha tillgång till oberoende radio är ingen självklarhet. På många ställen i världen finns inte oberoende medier över huvud taget och där har man inget annat val än att ta del av det som staten vill förmedla.
I vår journalistik sätter vi trovärdigheten främst. Vi arbetar på olika sätt för att leva upp till publikens förtroende och vi är måna om att ge en så bred, mångsidig och nyanserad bild som möjligt. Vår strävan är att publicera det som är sant och relevant. I ett akut nyhetsskede kan det ibland vara svårt att få alla uppgifter bekräftade av förstahandskällor men vi ska då tydligt berätta vad som är bekräftat och vad som är obekräftat.
Grunden för vår trovärdighet är att vi är opartiska. Vi värnar det demokratiska samhällets grundprinciper och alla människors lika värde men tar i övrigt inte ställning i olika frågor. Varje ämne ska behandlas så allsidigt som möjligt.
Du kan läsa mer om vilka tankar och riktlinjer som ligger till grund för det vi publicerar i Sveriges Radios public service-handbok.
Alla ska kunna känna igen sig i Sveriges Radios program
Mer än hälften av Sveriges Radios talade utbud består av nyheter och samhällsbevakning. Vårt uppdrag är att granska, bevaka och skildra hela samhället. Vi ska också sträva efter att söka upp de nya och oväntade händelserna och rösterna. Alla lyssnare, oavsett bakgrund, ska kunna känna igen sig i våra program och vi ska ha en bredd av medverkande i olika åldrar och med olika etnisk och kulturell bakgrund.
Sveriges Radio har inte bara ett brett programutbud på svenska utan gör också program på fler än tio andra språk – dels på de nationella minoritetsspråken och dels på några av de språk som talas av nyanlända. Här kan du läsa mer om mångfalden av perspektiv i vårt arbete.
Vi finns i hela landet
Sveriges Radio är det medieföretag som har störst heltäckande närvaro i alla delar av landet. Vi sänder radio i 25 lokala kanaler och finns på ett 50-tal platser över hela Sverige.
Vi gör också en särskild satsning på att finnas på plats med tillfälliga redaktioner runtom i landet. Det innebär att reportrar under både kortare och längre perioder arbetar på platser där vi inte har fast stationering. Det kan exempelvis ske i inhyrda lokaler eller via rullande redaktioner som är utrustade både för sändning och som kontor. Här kan du läsa om var vi finns och hur vi är organiserade.
Sveriges Radios journalistik
Uppdaterat onsdag 30 november 2022 kl 09.51 Publicerat fredag 2 juni 2017 kl 10.06
Sveriges Radios uppdrag är att erbjuda oberoende journalistik och kulturupplevelser. Vi finns till för alla Sveriges invånare och vi ska skildra just din vardag och verklighet. På så vis får vi fler röster och starkare berättelser för en större förståelse.
Vårt uppdrag beslutas av riksdagen och ett sändningstillstånd från regeringen sätter ramarna för vad vi ska göra. Det bygger på en bred politisk uppfattning att public service är en kollektiv demokratisk nyttighet som gynnar alla medborgare.
Sveriges Radio är, precis som Sveriges Television och Utbildningsradion, ett public service-företag. Det innebär bland annat att vi arbetar i allmänhetens tjänst och finansieras via en public service-avgift som tas ut via skattsedeln.
Vi ska vara oberoende och opartiska
Sveriges Radios arbete ska präglas av oberoende och bedrivas självständigt i förhållande till såväl staten som politiska, ekonomiska och andra intressesfärer i samhället. Ingen utanför företaget kan påverka vad som ska sändas eller inte sändas.
Att ha tillgång till oberoende radio är ingen självklarhet. På många ställen i världen finns inte oberoende medier över huvud taget och där har man inget annat val än att ta del av det som staten vill förmedla.
I vår journalistik sätter vi trovärdigheten främst. Vi arbetar på olika sätt för att leva upp till publikens förtroende och vi är måna om att ge en så bred, mångsidig och nyanserad bild som möjligt. Vår strävan är att publicera det som är sant och relevant. I ett akut nyhetsskede kan det ibland vara svårt att få alla uppgifter bekräftade av förstahandskällor men vi ska då tydligt berätta vad som är bekräftat och vad som är obekräftat.
Grunden för vår trovärdighet är att vi är opartiska. Vi värnar det demokratiska samhällets grundprinciper och alla människors lika värde men tar i övrigt inte ställning i olika frågor. Varje ämne ska behandlas så allsidigt som möjligt.
Du kan läsa mer om vilka tankar och riktlinjer som ligger till grund för det vi publicerar i Sveriges Radios public service-handbok.
Alla ska kunna känna igen sig i Sveriges Radios program
Mer än hälften av Sveriges Radios talade utbud består av nyheter och samhällsbevakning. Vårt uppdrag är att granska, bevaka och skildra hela samhället. Vi ska också sträva efter att söka upp de nya och oväntade händelserna och rösterna. Alla lyssnare, oavsett bakgrund, ska kunna känna igen sig i våra program och vi ska ha en bredd av medverkande i olika åldrar och med olika etnisk och kulturell bakgrund.
Sveriges Radio har inte bara ett brett programutbud på svenska utan gör också program på fler än tio andra språk – dels på de nationella minoritetsspråken och dels på några av de språk som talas av nyanlända. Här kan du läsa mer om mångfalden av perspektiv i vårt arbete.
Vi finns i hela landet
Sveriges Radio är det medieföretag som har störst heltäckande närvaro i alla delar av landet. Vi sänder radio i 25 lokala kanaler och finns på ett 50-tal platser över hela Sverige.
Vi gör också en särskild satsning på att finnas på plats med tillfälliga redaktioner runtom i landet. Det innebär att reportrar under både kortare och längre perioder arbetar på platser där vi inte har fast stationering. Det kan exempelvis ske i inhyrda lokaler eller via rullande redaktioner som är utrustade både för sändning och som kontor. Här kan du läsa om var vi finns och hur vi är organiserade.
Gustav Vasa – Gustav Eriksson
Allt från Wikipedia:
Gustav Vasa eller Gustav I, ursprungligen Gustav Eriksson, enligt flera källor född 12 maj 1496, död 29 september 1560 på Tre Kronor i Stockholm. var kung av Sverige 1523–1560 och riksföreståndare 1521–1523, under det pågående befrielsekriget. Hans makttillträde, inlett som ett uppror mot unionskungen Kristian II efter Stockholms blodbad, innebar slutet för Kalmarunionen.
Gustav tillhörde Vasaätten, som genom honom blev den första monarkiska dynastin som regerade ett enat svenskt kungadöme som ett arvrike. Hans regering kännetecknas av införandet av ett starkt centralstyre i hela riket med en effektiv byråkrati och en evangelisk statskyrka grundad på Luthers lära.
Gustavs roll i införandet av en svensk arvmonarki ses i dag som grundandet av den moderna nationalstaten Sverige, och det är den 6 juni – datumet då han valdes till kung av riksdagen i Strängnäs 1523 – som är Sveriges nationaldag.
Gustavs roll i införandet av en svensk arvmonarki ses i dag som grundandet av den moderna nationalstaten Sverige, och det är den 6 juni – datumet då han valdes till kung av riksdagen i Strängnäs 1523 – som är Sveriges nationaldag.
Han har senare, särskilt från det sena 1800‐talet, upphöjts till landsfader och har därmed blivit en viktig nationell symbol. I modern historiesyn har Gustav I utsatts för en mer kritisk analys där man poängterat hur han med brutala metoder och intensiv propaganda befäste sin makt och röjde motståndare ur vägen. Historikern Lars‐Olof Larsson har pekat på att Gustav med hänsynslöshet och maktlystnad i kombination med politisk skicklighet i mycket uppträdde i enlighet med den italienske politiske filosofen Niccolò Machiavellis principer för en furstes befästande av sin makt, något som den svenska historieskrivningen ofta uteslutit.
Peder Svarts krönika, skriven omkring 1560, berättar om Gustav Vasas liv, från födelsen till sonen Eriks födelse. Den är skriven av biskopen i Västerås Peder Swart, och är den enda samtida källan till bland annat kungens "öden och äventyr" i Dalarna.
Krönikan är mycket subjektiv till kung Gustavs förmån, men eftersom den är så pass detaljerad, har litterära kvaliteter som saknas i andra krönikor och är det enda som finns tillgängligt för vissa perioder i kungens liv, har den ändå använts flitigt i historieskrivningen.
Det finns två olika teorier om dess tillkomst. Enligt den första är den ett självständigt verk av Peder Svart, nedskrivet under de två åren mellan huvudpersonens död och hans egen, baserat på material från olika håll. Enligt den andra, som bland annat Lars-Olof Larsson håller för troligare, skall krönikan ha påbörjats då Peder var kunglig hovkaplan, och skrivit den mer eller mindre på Kung Gustavs diktamen. Tecken på detta skall vara bland annat att Erik XIV omtalas som kronarvinge, inte kung, och att krönikans språk mer påminner om kung Gustavs än annat som är bevarat av Peder Svart.
Ståndsriksdagen Västerås 1527
Riksdagen 1527, även kallad Västerås riksdag hölls i Västerås 16–18 juni 1527 och är känd som "reformationsriksdagen", eller genom riksdagens beslut Västerås recess, då Gustav Vasa förändrade kyrkans fristående ställning. Banden med påven i Rom ifrågasattes, men kvarstod ännu några år. Den huvudsakliga källan till riksdagen ifråga är den kontroversiella Peder Svarts krönika.
Kallelsen
Beslutet att sammankalla till riksdag föranleddes av oroligheter i Dalarna. Kung Gustav kallade till riksdag Helga trefaldighetssöndag i Västerås. Riksdagen skulle först ha hållits i Söderköping, vilket omöjliggjordes av dalaupproren.
Kallelsen utgick till rikets råd och menige adeln, två män från varje köpstad (en borgmästare och en rådman), fem till sex bönder per lagsaga, samt två eller fler av kapitlens lärdaste vilka utvaldes av rikets råd. Kallelsen till Dalarna hade dock en annorlunda lydelse.
Mötet
Västerås riksdag hölls på slottet och i konventsalen i det dåvarande dominikanerklostret på Munkholmen. Närvarade gjorde 20 medlemmar av riksrådet (där biskoparna och electi ingick), kapitelherrar från bland annat Uppsala och Växjö, 129 friborne frälsemän (42 från Västergötland), åtminstone 34 borgare, 14 bergsmän och över 100 bönder (varav endast två från Dalarna). Av de närvarande kom alla från det egentliga Sverige, ingen kom från Finland. Däremot fanns företrädare från de tyska städerna. Adeln hade väpnat följe och kungen sin härmakt (som Svart kallar gamla hauptmän och fattigkarlar).
Riksdagen inleddes med Gustav Vasas proposition, meddelad av Laurentius Andreæ. Propositionen började med en historisk framställning om relationen mellan kung och folk, och fortsatte med slutsatser om vilka problem som förelåg i riket. Fokus för propositionen är dalkarlarna, den dåliga räntan (statens skatteinkomster), ridderskapets försvagande och kyrkans stora förmögenhet av gods, tullproblem, Kopparbergslagen och Silverbergslagen, borgarnas försvagande på grund av landsköp, samt att svenskarna är lätta på tygeln och lätt låter sig förföras av främmande herrar som önskar skapa tvedräkt. Syftet med propositionen är främst statsrättslig och inte teologisk: Gustav Vasa ville ingå ett samhällskontrakt med folket, om ett statsbygge med tydligare och skarpare gränser mellan kung och folk samt mellan folk och folk (ståndssamhälle).
Efter propositionen inleddes förhandlingar om dess innehåll. Hur dessa förhandlingar gick till är en kontroversiell fråga, eftersom den huvudsakliga källan är Peder Svart vars tillförlitlighet är ifrågasatt och vars krönika därför måste tolkas. I själva riksdagsprotokollen finner man ingenting om förhandlingarnas gång. Man får endast veta att vart stånd för sig haft överläggningar, vilket ledde till att de tre världsliga stånden uppsatte var sitt förslag. Detta förblev länge därefter bruk vid riksmötena. Därefter fick kungen och rådet försöka att ur de olika förslagen få fram ett riksdagsbeslut som kunde underskrivas av alla ständerna.
Enligt Peder Svart var Hans Brask huvudtalare. Prästerskapet ska ha invänt att de var avhängiga påven och att de därför inte fick beblanda sig med andliga frågor utan påvens samtycke, varvid Gustaf Vasa ställde som ultimatum att han i så fall vägrade vara kung och började gråta offentligt. Bönderna och borgarna ska ha fört oväsen för att få behålla sin kung, och ridderskapet från Västergötland, ledda av Ture Jönsson (Tre Rosor), ha varit de sista att vilja ge efter för kraven.
Mötets beslut
Resultatet av riksdagen, Västerås recess, var att kyrkans ekonomiska och militära maktställning bröts, och den väldiga kyrkoreduktionen, som på ett avgörande sätt stärkte kronans resurser, inleddes. Riksdagen kan ses som det egentliga startskottet för reformationen i Sverige, och därmed som lutherdomens införande. Hur Svenska kyrkans teologi skulle utformas fortfor dock vara en stridsfråga långt efter riksdagen, fram till Uppsala möte 1593.
Vid sidan av riksdagsbeslutet utfärdade kungen Västerås ordinantia, en förordning.
fredag 24 januari 2025
Nya Sverige akt 5 – gängvåldet
sverige 2025-01-25
Justitieminister Gunnar Strömmer i möte med polisen efter sprängningar
Året har inletts med historiskt många sprängdåd runtom i landet.
Justitieminister Gunnar Strömmer (M) kallade polisen till möte under fredagseftermiddagen för att diskutera situationen.
– Ingen av oss får vänja oss eller trubbas av, säger Strömmer.
Sedan nyårsdagen har det i snitt skett en sprängning om dagen i Sverige. Gunnar Strömmer (M) ser allvarligt på situationen och blixtinkallade Polismyndigheten till ett möte för att få en lägesbild.
Enligt justitieministern var syftet med samtalet också att få en redogörelse för åtgärder som vidtas på kort och lång sikt.
– Läget är allvarligt, konstaterar Strömmer efter mötet.
”Mobiliserar stora resurser”
Det dödliga skjutvåldet har minskat den senaste tiden, något som SVT Nyheter rapporterade om i veckan. Nu vill Strömmer se liknande framgångarna när det kommer till att stoppa sprängdåd.
– Polisen mobiliserar stora resurser för att bryta spiralen, säger han och pekar på flera åtgärder.
Han lyfter bland annat preventiv avlyssning av kriminella nätverk och att polisen ökat sin närvaro i sociala medier för att stoppa rekryteringen av unga.
Natten mot fredagen larmades polisen med anledning av nya explosioner i Eskilstuna, Malmö och Stockholm – där två personer skadades, varav en allvarligt.
”Integritets- och trygghetsförluster”
Strömmer menar att syftet med sprängningarna oftast är att skapa rädsla eller utöva påtryckningar mot personer med kriminella kopplingar.
– Det innebär det enorma integritets- och trygghetsförluster för helt oskyldiga människor som bor i samma bostadshus eller område.
torsdag 23 januari 2025
J6ers are Trumps army
Trumporder
Trumpevangeliet
Är alltså politiskt våld i Trumps namn okej nu?
Publicerad 21 jan 2025
Politiskt våld verkar vara okej så länge det sker å Donald Trumps vägnar.
Amerikanerna lär inte gilla det budskapet.
Men det är signalen från Trumps omfattande amnesti.
Proud Boys var tillbaka i Washington under måndagen.
Ingen borde ha blivit överraskad att ett av Donald Trumps första beslut var att benåda ”J6ers – det är så de kallas de som var inblandade i stormningen av kongressen den 6 januari 2021.
Han gick till val på det. Under sitt första valmöte i valkampanjen 2024 så spelade han ”J6 Fångarnas kör” som spelat in ”Justice for all”.
Trump hade lånat ut även sin egen röst till inspelningen. Så nej, ingen kan vara förvånad.
Men ändå. Det var trots allt skillnad på vad för slags brott de över 1 600 som åtalats anklagades för. 387 fall handlade om våld mot polis eller media.
Domar fortsatte att utfärdas även efter Trumps valvinst. Den 31-årige Joshua Lee fick sin dom, fyra års fängelse, den 20 december.
Han erkände själv att han tömt pepparsprejbehållare mot poliserna, slagit dem med en stång, kastat metallrör och andra föremål mot dem.
– Ni är skit! Ni förråder ert land! skrek han.
Detta mot poliser. 140 av dem skadades den där dagen. Några begick självmord efteråt.
Det verkar ha varit oklart in i det sista hur omfattande Trumps amnesti skulle bli. Även hans vicepresident JD Vance sa i en intervju för Fox News nyligen.
– Om du begick våldsbrott så ska du givetvis inte bli benådad.
President Donald Trump skriver under ett av sina många presidentbeslut i Ovala rummet i Vita huset.
Men så blev det. Trump gav villkorslös benådning till alla utom 14 personer, och även de fick sina straff förkortade. De 14 tillhörde alla de högerextrema grupperna Proud Boys och Path Keepers.
Proud Boys ledare, Henry ”Enrique” Tarrio hade dömts till 22 års fängelse men släpptes ur fängelset redan under måndagskvällen.
Proud Boys spelade en viktig roll vid stormningen. De hade också marscherat i Washington flera gånger efter Trumps valförlust 2020. De har inte setts till där sedan dess.
Nå, de var tillbaka under måndagen. På installationsdagen. De vädrar förstås morgonluft.
Så länge orden och uppmaningarna kommer från Trump så kan de rimligen under de kommande fyra åren räkna med att slippa rättsliga påföljder. Det släpper i värsta fall loss mörka krafter, även om Trump kanske inte avsett det..
Det verkar också amerikanerna vara medvetna om. För nej, hur populärt detta beslut än är hos de verkligt Trump-trogna så har det inte stöd bland amerikanerna i gemen.
En mätning i december för Monmouth University visade att bara 34 procent var för att benåda personer som dömts för stormningen, medan 61 procent var emot.
Trumpevangeliet
Är alltså politiskt våld i Trumps namn okej nu?
Publicerad 21 jan 2025
Politiskt våld verkar vara okej så länge det sker å Donald Trumps vägnar.
Amerikanerna lär inte gilla det budskapet.
Men det är signalen från Trumps omfattande amnesti.
Proud Boys var tillbaka i Washington under måndagen.
Ingen borde ha blivit överraskad att ett av Donald Trumps första beslut var att benåda ”J6ers – det är så de kallas de som var inblandade i stormningen av kongressen den 6 januari 2021.
Han gick till val på det. Under sitt första valmöte i valkampanjen 2024 så spelade han ”J6 Fångarnas kör” som spelat in ”Justice for all”.
Trump hade lånat ut även sin egen röst till inspelningen. Så nej, ingen kan vara förvånad.
Men ändå. Det var trots allt skillnad på vad för slags brott de över 1 600 som åtalats anklagades för. 387 fall handlade om våld mot polis eller media.
Domar fortsatte att utfärdas även efter Trumps valvinst. Den 31-årige Joshua Lee fick sin dom, fyra års fängelse, den 20 december.
Han erkände själv att han tömt pepparsprejbehållare mot poliserna, slagit dem med en stång, kastat metallrör och andra föremål mot dem.
– Ni är skit! Ni förråder ert land! skrek han.
Detta mot poliser. 140 av dem skadades den där dagen. Några begick självmord efteråt.
Det verkar ha varit oklart in i det sista hur omfattande Trumps amnesti skulle bli. Även hans vicepresident JD Vance sa i en intervju för Fox News nyligen.
– Om du begick våldsbrott så ska du givetvis inte bli benådad.
President Donald Trump skriver under ett av sina många presidentbeslut i Ovala rummet i Vita huset.
Men så blev det. Trump gav villkorslös benådning till alla utom 14 personer, och även de fick sina straff förkortade. De 14 tillhörde alla de högerextrema grupperna Proud Boys och Path Keepers.
Proud Boys ledare, Henry ”Enrique” Tarrio hade dömts till 22 års fängelse men släpptes ur fängelset redan under måndagskvällen.
Proud Boys spelade en viktig roll vid stormningen. De hade också marscherat i Washington flera gånger efter Trumps valförlust 2020. De har inte setts till där sedan dess.
Nå, de var tillbaka under måndagen. På installationsdagen. De vädrar förstås morgonluft.
Så länge orden och uppmaningarna kommer från Trump så kan de rimligen under de kommande fyra åren räkna med att slippa rättsliga påföljder. Det släpper i värsta fall loss mörka krafter, även om Trump kanske inte avsett det..
Det verkar också amerikanerna vara medvetna om. För nej, hur populärt detta beslut än är hos de verkligt Trump-trogna så har det inte stöd bland amerikanerna i gemen.
En mätning i december för Monmouth University visade att bara 34 procent var för att benåda personer som dömts för stormningen, medan 61 procent var emot.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)