SSU

 Det här är framtidens socialdemokratiska riksdagsledamöter i Skåne!

I Malmö har politikerna redan satt prägeln när de med sitt bidrag på nära 6000000000 (sex miljarder) kronor från resten av Sverige bekostar islamiska festivaler med mera.

Intern film visar hur SSU-ordförande skriker tills möte stoppas: ”Så sjukt”

SSU Skånes ordförande Mansour Ahmed säger att han ska ”agera med kraft” för att få bukt med problemen som avslöjats.

Min anmärkning: Mansour Ahmed och några av de övriga SSU-vandalerna tillhör den muslimska församlingen Ahmadiyya som led av muppen Kashif Virk vilken enligt min ringa mening är en charlatan.

Nu visar en intern film från förra årets årskonferens hur han skrek tills mötet fick stoppas.

– De betedde sig väldigt obehagligt, säger ledamoten i regionfullmäktige Klara Twete som bevittnade årsmötet.

SSU Skånes ordförande Mansour Ahmed har nyligen sagt att han ska "agera med kraft", sedan distriktet anklagats för odemokratiska metoder. Men en intern film visar hur han själv stoppat ett årsmöte med skrik.

En mobilfilm från SSU Skånes årskonferens i Lund visar ett av flera tillfällen då mötet spårar ur.

Mansour Ahmed, i dag ordförande, går skrikande fram till presidiet tills mötet måste stoppas och skjutas upp.

I filmen hör man Mansour Ahmed skrika:

– Det står inte i arbetsordningen att man inte får skrika. Begära ordet? Jag begär inte ordet. Jag bara står här och skriker.

Alejandro Caviedes, då ordförande för Kommunal i Umeå, hade bjudits in till mötet och satt i presidiet.

En mobilfilm från SSU Skånes årskonferens i Lund visar ett av flera tillfällen då mötet spårar ur. Mansour Ahmed, i dag ordförande, går skrikande fram till presidiet tills mötet måste stoppas och skjutas upp.

LÄS MER: Uppgifter: SSU-falang om homosexuella: ”Smutsiga”

Avbröt yngre kille vid talarstolen

– I talarstolen stod en yngre kille och höll ett anförande som Mansour avbröt med sina skrik, säger han.

– Den yngre killen argumenterade för ett förslag men fick inte göra det för att Mansour skrek. Vi blev tvungna att ajournera oss.

Klara Twete, som sitter i regionfullmäktige i Skåne, gick till konferensen dagen därpå sedan SSU-medlemmar larmat om att mötet var obehagligt.

– Jag såg flera stycken från gänget stå och skrika runt presidiet samtidigt. Det var obehagligt eftersom de skrek och använde sin kroppshydda, säger hon.

Klara Twete, som sitter i regionfullmäktige i Skåne, gick till konferensen dagen därpå sedan SSU-medlemmar larmat om att mötet var obehagligt.

SSU riskerar mista miljonbidrag

Kvällspostens granskning av Socialdemokraternas viktiga plantskola SSU Skåne har bland annat visat att den styrande falangen använt sig av odemokratiska metoder.

Enligt interna rapporter är Mansour Ahmed en av nyckelfigurerna i en extrem falang som hotar och använder skrämselmetoder internt.

Kvällsposten har avslöjat att SSU Skånes styrande falang agerat odemokratiskt. Vice ordförande Khloe Abdel Wahab praktiserade hos Egyptiska UD, som styrs av en militärregim.

Kvällsposten har avslöjat att SSU Skånes styrande falang agerat odemokratiskt. Förre ordföranden och 11:a på riksdagslistan Rizwan Elahi har talat om "ateismens omoraliska idé" och företrätt en moské vars imam gjort homofobiska uttalanden.

Avslöjandena har lett till en kris inom SSU, som nu riskerar att mista miljonbidrag. 

MUCF, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, som enligt Metro gav förbundet 1,5 miljoner kronor i år, har beslutat att inleda en särskild granskning av SSU:

"MUCF ser allvarligt på uppgifterna och kommer att utreda om detta påverkar SSU:s ansökan om statsbidrag", skriver myndigheten på sin hemsida.

SSU har i sin tur begärt att det skånska distriktet tar fram en handlingsplan.

Skåningarna har tre veckor på sig att få bukt med problemen, annars dras finansieringen in.

Kvällsposten och andra medier har i en vecka försökt nå SSU Skånes ordförande Mansour Ahmed.

Ordförande: ”Ska agera med kraft”

I ett pressmeddelande som skickades till Dagens Nyheter i torsdags skrev han att han personligen ska agera ”med kraft” för att medlemmar ska känna sig inkluderade i organisationen.

Tre ledamöter från distriktsstyrelsen ska nu göra en intern utredning och "gå till botten med de uppgifter som förekommit", har SSU:s distriktssekreterare Elektra Ververidis sagt.

Vilka dessa tre är vill styrelsen inte gå ut med.

– Ingen ska tvivla på att SSU är en organisation som inte bara i ord, utan också i praktisk handling lever upp till de ideal och värderingar som vi kämpar för i samhället. Därför vidtar vi nationella åtgärder för att säkra upp att alla distrikt efterlever våra ideal, säger förbundsordförande Philip Botström i ett pressmeddelande.

Kritiker menar att SSU:s förbundsordförande Philip Botström känt till vidden av problemen inom SSU Skåne, vilket han nekar till.

Mobilfilmen från årskonferensen, som hölls den 11 mars 2017 på Fäladsgården i Lund, visar något som personer med insyn beskriver som ovanligt och allvarligt.

Men som blivit allt vanligare inom SSU Skåne.

Ljudinspelning: ”Det är så sjukt”

På en ljudinspelning hörs flera medlemmars reaktioner.

"Men vad är det som händer?"

"Alltså, klarar de det? [syftar på presidiet]

"Det är ju så jävla fucking sjukt!"

LÄS MER: Utpekad SSU Skåne-ordförande ska själv leda intern utredning

Vittne: ”Gör folk rädda”

Ledamoten i regionfullmäktige Klara Twete besökte konferensens andra dag sedan oroliga medlemmar slagit larm.

– Bråket handlade inte ens om politik utan om arbetsordningen, om vad den säger om ombud och ersättare, om vem som får lov att rösta. Något som brukar ta två minuter att behandla, säger hon.

Klara Twete, fullmäktigeledamot i Region Skåne (S), säger att det som pågår inom SSU Skåne inte är en vanlig politisk konflikt.

– Det här sättet gör folk rädda så att de inte vågar säga sin mening eller till och med slutar komma. Vilket därmed gör det lätt för falangen att bli omvald.

Enligt Klara Twete är detta något helt annat än de politiska konflikter som funnits länge inom SSU Skåne.

– Debatterna kan vara hårda politiskt men då handlar det om argumentation. Man brukar ändå stötta varandra att våga ta plats. Här blir effekten precis tvärtom. 

”Finns individer i partiet jag är genuint rädd för”

Årsmötet blev så hotfullt och bråkigt att SSU-medlemmar ska ha gråtit i korridorerna.

Enligt rapporter som Kvällsposten tagit del av har hot, skrik och skrämsel som maktmetod använts av falangen sedan 2014.

– De uttrycker sig patriarkalt mot kvinnor och män som är homosexuella eller som är feminina snarare än macho. Det finns individer med uppdrag i partiet som jag är genuint rädd för, säger Klara Twete.

Kvinnor särskilt drabbade

Enligt regionfullmäktigeledamoten har kvinnor med utländsk bakgrund som inte tillhört falangen varit särskilt drabbade.

Tidigare har Kvällsposten rapporterat att den styrande falangen bytt Internationalen, som av tradition sjungs i slutet av årskonferenserna, mot en sång på arabiska. Ett språk som mer än hälften av medlemmarna inte förstår.

Via sin Facebook-sida har SSU Skåne svarat:

"Att man inte sjöng Internationalen stämmer. Men bara för att många hade lämnat årsmötet innan avslut. Men att vi skulle ha ersatt Internationalen med en annan sång stämmer inte".

Klara Twete har en annan bild.

– 2014 lämnade de rummet demonstrativt när andra sjöng Internationalen. Sedan ersatte de den. Det är så märkligt.

Kvällsposten söker Mansour Ahmed.

Åska

Från Wikipedia

En blixtkanal kan vara mellan 2 och 20 cm i diameter.

Åska (ålderdomligt även tordön, fornnordiska: þordyn) är elektriska urladdningar i jordens atmosfär som yttrar sig i ett uppflammande av ljus (blixt) och ett skarpt eller mullrande ljud (åskknallar, åskdunder, åskmuller). Dessa elektriska urladdningar alstrar mycket stor värme under bråkdelar av en sekund, vilket gör att luften sätts i rörelse vilket är upphovet till åskmullret.

Åska förekommer i samband med cumulonimbusmoln (bymoln), men kan också förekomma i extremt sällsynta fall i cumulusmoln (vanliga stackmoln) och stratusmoln (dimmoln). Urladdningen i stackmoln blir oftast mycket större än i vanliga bymoln, medan strömstyrkan i blixtarna från dimmoln vanligtvis är lägre än i blixtar från bymoln. Det finns indikationer på att åska i sällsynta fall kan uppstå vid sandstormar, vulkanutbrott och eventuellt laviner.

Luftmasseåskväder uppstår genom lokal uppvärmning på grund av solstrålning, då varm och fuktig luft pressas uppåt. Det kan förekomma i både kalla och varma luftmassor.

Värmeåskväder uppstår i varm och fuktig luftmassa, vilket medför att det blir fortsatt varmt efter åskan. Värmeåskväder är ofta lokala.

Frontåskväder, även frontåska, uppstår i samband med att en kallfront passerar och följs av påtagligt kallare luft. Frontåskväder kan vara mycket ihållande.


Allmänt

Huvudartikel: Cumulonimbusmoln

Urladdningarna beror på kraftig elektrisk uppladdning av molnets olika delar. Den fysikaliska bakgrunden är inte helt klarlagd, men forskarna vet att det finns flera olika mekanismer som leder till molnens elektriska uppladdning. En av dessa bygger på existensen av kosmisk strålning i molnet och en annan sådan mekanism på piezoelektricitet.

Kraftiga vertikalvindar med varm, fuktig luft, underkylda vattendroppar och iskristaller, samt en instabil atmosfär är ofta förekommande. En teori är att lätta positivt laddade ispartiklar stiger med uppvindarna, medan tyngre, negativt laddade is/vatten-droppar (så kallade Graupel-partiklar) och kornsnöpartiklar sjunker neråt av tyngdkraften. När kornsnöpartiklarna kommer i kontakt med vattendroppar i molnets nedre delar, överförs negativ laddning. Genom direkta mätningar har man kunnat konstatera att molnets övre delar i regel blir positivt och de nedre negativt laddade. Eftersom cumulonimbusmoln har stor vertikal utbredning, kan potentialskillnaden efterhand bli mycket stor. När luftens isolerande förmåga överskrids utlöses en urladdning, vanligtvis mellan molnets olika delar eller mellan två närliggande moln, men någon gång också mellan moln och jordytan – blixten ”slår ner”.

En förurladdning joniserar luften stötvis i cirka 50 meter långa steg tills den når omkring 100 meter ovan mark. Då känns attraktionen av från ledande föremål från marken och en fångurladdning uppstår som drar sig uppåt. Denna möter förurladdningen. Kanalen är nu ledande och huvudurladdningen från marken till molnet sker med en hastighet av ungefär hundra miljoner meter per sekund (en tredjedel av ljushastigheten). Normalt sker flera urladdningar inom ett par tiondels sekunder . Några av dessa urladdningar kan ibland utgöras av en pilblixt.

Förloppet är så snabbt att ögat inte hinner särskilja de olika momenten. En blixtkanal, som kan vara 5–10 km lång, bildas. Det åtföljande ljudet uppstår när uppvärmningen (cirka 30 000 °C) av luften längs urladdningsbanan orsakar kraftiga tryckförändringar. En punkt på marken nås inte av ljudet från hela blixtkanalen samtidigt. Det tar ljudet cirka 20 sekunder att utbreda sig längs en sju kilometer lång blixtkanal. Den som är riktigt nära en blixt hör ett intensivt men relativt kortvarigt ljud och kanske även fräsandet från fångurladdningen. Ett moln är elektriskt laddat långt innan det nått stadiet som cumulunimbusmoln och molnets nettoladdning kan avlägsnas genom regn. Mycket intensiva åskväder brukar genereras av en variant av cumulonimbusmoln som kallas supercell. De är ytterst ovanliga i Sverige.

Åskväder förekommer dels i en och samma luftmassa, luftmasseåskväder, dels i gränsen mellan två luftmassor, frontåskväder.

Båda fenomenen skapar starka uppvindar. Små vattendroppar kan finnas i underkyld form, ända ner till -40 grader, men det krävs temperaturer på ner till -20 grader innan de börjar frysa i större omfattning.

I ett åskmoln krävs både ofrysta vattendroppar och snöflingor för att blixtar skall utlösas. Ett åskväder sträcker sig ibland ända till tropopausen, där det avslutas i ett klassiskt städ. De flesta åskväder i Sverige inträffar under sommaren, när tillgången på vattenånga i atmosfären är god. Det förekommer även åska under vintern, men dessa åskväder är mycket svagare än typiska sommaråskväder och begränsade till kustområden i södra Sverige.

Luftmasseåskväder kan uppstå vid kraftig lokal uppvärmning över land – sommarens vanliga värmeåskväder skapas av termik, vanligtvis på eftermiddagarna - och/eller bildas genom vertikala luftrörelser i en instabil luftmassa. Även orografiskt (orsakad av topografin) betingade luftrörelser kan skapa de uppvindar som krävs. Samma sak gäller för stora skogsbränder. Nattetid bildas ibland termik över uppvärmt hav som kan ge upphov till åska. Detta är vanligt bland annat runt Medelhavet.

Frontåskväder uppstår genom vertikala luftrörelser vid frontpassager – vanligast i samband med kallfronter. Kallfrontsåskväder uppstår när den kalla luften pressar upp en varmare luftmassa. En vägg av sammanvuxna åskmoln kan bildas längs hela fronten – sådana åskväder är ofta mycket intensiva men kortvariga eftersom fronten är smal och rör sig snabbt (50–100 km/h). Varmfrontsåskväder är normalt lågintensiva, glesa men mera långvariga och utan tydligt synliga åskmoln.

Åskan är mest intensiv runt ekvatorn. Frekvensen av åskväder är betydligt högre över landområden och allra intensivast i ett område i centrala Afrika strax söder om ekvatorn, samt i ett bergsområde på Borneo som toppar statistiken. En global uppvärmning anses öka antalet åskväder på jorden. Därför är blixtfrekvensen ett av måtten för global uppvärmning. Platsen som får maximalt antal blixtar på jorden är Maracaibosjön i Venezuela.

Ett aktivt åskmoln består av uppvindar och fallvindar och varje par av uppvind-fallvind kallas för en cell.

En analogi är att betrakta cellen som bandet i en Van de Graaff-generator. Åskmolnet kan bestå av flera celler. Man talar om multiceller. Cellen är positiv laddad högst upp och negativ laddad underst med negativ laddningskoncentration (vid cirka -10 °C) 3–5 km upp i atmosfären. Under molnet finns även en liten positiv molnficka, varför denna finns är forskarna oense om.

När molnet dör bort omvandlas cellen till en fallvind med regn. Dessa regndroppar är elektriskt laddade, det kan höras som knäppar när regnet faller på en antenn till en känslig radiomottagare. Fenomenet är välkänt och kallas elektrostatiskt regn.

På en tusen kilometer lång åskfront finns många celler. En kvalificerad gissning är att de är sammanlänkade i atmosfären och i marken. En blixt kan rubba ett tillfälligt jämviktstillstånd av elektriska laddningar, så att en serie urladdningar påbörjas och avslutas utefter hela fronten. Efter ett antal sekunder uppstår nya urladdningar och så vidare. Fenomenet har filmats från en rymdfärja.

Blixten är den kortvariga elektriska urladdning som ger upphov till åskmullret. Den sker inom ett åskmoln, mellan två åskmoln eller mellan åskmoln och mark.[

Blixten genererar såväl radio-, ljus-, UV- och röntgen- som gammastrålning, vilket hjälper till att värma och jonisera blixtkanalen. När väl strömstyrkan börjat öka, ökar den mycket snabbt på några få mikrosekunder.

Blixtens urladdning sker företrädesvis från höga föremål. Höga föremål (även de med ringa ledningsförmåga) omges av positiva joner, då de attraheras av det negativa elektriska fältet från förurladdningen, som går i enskilda steg, så kallade stegurladdningar. En åskledare har en säker skyddskon då den är en högsta punkt i ett litet område, som dock krymper vid blixtar med lägre strömmar. Likaså har höga byggnader mindre skyddskon. En skyskrapa har en åskskyddskon som endast sträcker sig ett 20-tal meter från byggnaden. Man talar om en klotformad skyddskon i sådana fall. När väl en blixtkanal är etablerad så är det ohmska motståndet nästan försumbart.

Molnblixt och markblixt

Det som intresserar vetenskapen idag är markblixten med dess sidurladdningar och andra markfenomen.

Högspänningsledningar har jordledningen överst och vid mastinstallationerna måste det finnas väl fungerande åskavledare.

Blixtens påverkan på högspänningsledningar ute i nätet kan uppfattas som blinkningar eller helt sonika strömavbrott då skyddsutrustningen löser ut, beroende på var nedslaget sker.

Emellertid är inte distributionen av el helt säker. Ibland kan det bli längre elavbrott. Mikroelektroniken är betydligt mer känslig och EMP, elektromagnetisk puls, produceras av alla blixtkanaler.

Elektrisk utrustning är dock mest känslig för de fenomen som marknedslagen orsakar. IT-samhällets krav på fungerande utrustning har gjort att anslagen för åskforskning har mångfaldigats.

Världskarta som visar frekvensen av blixtnedslag, i blixtar per km² och år. Blixtnedslag är vanligast vid östra centralafrika.

Antalet blixtnedslag varierar beroende på väder och markförhållanden. Allra vanligast är blixtnedslagen i östra Centralafrika, bortsett från jordens grannplaneter Venus och Jupiter där ännu våldsammare åskväder rasar. Antalet blixtar är högre vid ekvatorn än vid polerna, men i gengäld är bara ungefär 10 procent markblixtar. Redan vid 60 graders nordlig eller sydlig bredd har andelen ökat till 50 procent.[9][10]


Korona

Koronaurladdning är en osynlig ständigt pågående urladdning under, och i ett åskmoln. Någon gång kan denna ses som Sankt Elmseld. Urladdningen syns särskilt nattetid runt spetsiga föremål, då dessa fylls av positiva joner som attraheras av en negativt laddad molnsida. De svaga elektriska strömmarna kan bilda så kallade fångstarmar eller fångurladdningar. Varför det slår en blixt från en negativ jord till ett negativt moln är inte helt utrett av forskarna. En del forskare menar att den lilla positiva molnfickan här spelar en roll.

K-puls

K-puls, eller pilurladdning, är en urladdning som förekommer i en redan uppkommen blixtkanal. Mekanismen har registrerats med hjälp av höghastighetskamera. Med kameror ser det ut som en pil som går ner från molnet. Pilurladdningen upptäcktes av två japanska åskforskare; Kobayashi och Kitagawa. När en huvudurladdning har skett töms molndelen på elektroner och blir positivt laddad. Sedan pumpas det in nya elektroner med fördröjning i området från kringliggande delar av molnet, vilka fortsätter ner i blixtkanalen igen uppifrån och ner och kallas pilurladdning.

Marknedslag

En tredjedel av jordens blixtar går från moln till mark. Markblixtens mekanismer är mer kända än molnblixtens. Vissa trakter i Sverige är mer åskrika än andra. Det handlar om områden där luftturbulenser, termik, lättare bildas på grund av geologiska förhållanden som olika slags landformationer, till exempel inlandsklimat där luften pressas upp av topografin, och också i områden som har mycket nederbörd. I vissa områden slår åskan oftare ner. SMHI har omfattade statistik på dessa och kan förklara att markens konduktivitet omfattar ytor med jordbruksmark med mera. Ett träd är ett föremål som ofta träffas av blixten och är ett bra exempel på "varma" och "kalla" blixtar.

Blixtnedslag i träd

Gammal skada på träd orsakat av blixtnedslag. Barken är sprängd i en kanal.

De flesta blixtar är kalla och genererar mycket ström under kort tid. Beroende på trädets kondition kan den kalla blixtens skador på trädet se ut på olika sätt. Ibland klarar sig trädet bättre, när blixten har gått på utsidan av regnblöt bark. En vanlig blixtskada är en spiralformad fåra som gått ned i trädet. Trädet överlever, men kan senare angripas av sjukdomar och ändå dö.

Sprängskador kan också förekomma. Fuktig bark kan exempelvis sprängas och barktrasor kan ibland efter nedslaget hänga i grenverket, och trädet dör, på grund av barkskador. Är kärnvirket fuktigt och blixten kraftig klyvs trädet; det kan till och med helt sprängas sönder. Ibland handlar detta om en positivblixt (se nästa avsnitt), som gått från molnets översida ner i marken.

Den varma blixten är långvarig och kan antända virke, inredning och vegetation, och kan också leda till att det börjar pyra i ett träds rotsystem. Slutresultatet av en varm blixt kan bli brand, kanske en skogsbrand.

Kraftiga blixtar plöjer ibland små diken runt det träffade trädet. Alltså medför blixten mycket kraftiga jord-strömmar.

Inte så sällan slår blixten hål på VVS-ledningar nere i marken, nära blixtnedslaget.

Typer av blixtnedslag

När blixten förgrenar sig ovanför målet och synbarligen slår ner i flera mycket nära föremål samtidigt kallas detta för en gaffelblixt.

En positiv blixt är en ovanlig blixt, som slår från molnets positiva ovansida ner i marken. De brukar vara bland de kraftigaste blixtarna och ett vanligt scenario är att åskmolnets övre delar deformeras av vinden, så att blixtens närmaste väg blir till marken. De är vanliga i åskväder under vintern då tropopausen ligger lägre. Man talade mot slutet av 1960-talet om superblixten, alltså mycket kraftiga och ovanliga blixtnedslag. Dessa superblixtar finns bland positiva blixtar. Den positiva blixten har vid något tillfällen uppträtt som "blixt från klar himmel" där åskmolnet varit skymt av bergskanter, den positiva blixten är den farligaste av blixtarna.

Blixtnedslag och människan

Enligt uppgifter från NASA överlever 80–90 procent av dem som träffas av blixten. Strömmen från nedslaget leds framför allt av blodkärlen och den stora frågan är om strömmen ska passera det känsliga hjärtat. Oftast sker detta inte. Hos fyrfota djur är dödsrisken större av just detta skäl, sannolikheten för hjärtpassage är mycket större.

Blixten kan döda människor som söker skydd från regnet genom att stå under träd. De så kallade fångurladdningarna har också dödat människor. Det elektrostatiska fältet kan vara kännbart sekunden innan blixten slår ned. Håret kan resa sig vid torr åska.

Stora spänningsskillnader i marken uppstår vid nedslagsplatsen. Dessa kan skada en människa tillfälligt genom förlamning genom så kallad stegspänning. Det finns exempel på hur en hel grupp av vandrare fallit när blixten slagit ner i närheten. De som stått på en fot eller jämfota har klarat sig bättre. Fyrfota djur dödas ofta av starka markspänningar (stegspänningar) då strömmen passerar hjärttrakten.

Globalt beräknas 6 000–24 000 personer dödas av blixten årligen, beroende på hur statistiken tolkas.

I Sverige dödas i genomsnitt en person av blixten vartannat år. I början av 1900-talet var människor i Sverige ofta ute och arbetade på fälten. Då dödades cirka 30–40 människor av åska varje år. Det har även föreslagits att spillning från boskap kan öka markens konduktivitet.

Sidourladdningar uppstår därför att vanliga föremål såsom skorsten, husvägg etcetera är dåliga åskledare. Därför förgrenar sig blixten när den träffar markföremålet.

Blixten hoppar ibland av från ledande föremål och tar en närmare väg till jord. Blixten är så kortvarig att laddningar koncentreras i spetsiga föremål utefter vägen. Detta ställer krav på åskledarnas konstruktion, som måste ha flera djupa jordspett, ledare med god konduktivitet och mjuka böjda hörn. På samma sätt som stegurladdningar orsakar spänningsskillnader i marken, kan det uppstå spänningar mellan marken och isolerade metallföremål i det ögonblick blixten avleds i form av jordströmmar. Har föremålet hög kapacitans till jord kan strömpulsen bli avsevärd.

Urladdning skapad av induktion

Blixten är ett elektromagnetiskt fenomen, vilket innebär att gnistor kan uppstå genom induktion i ledningar i närheten av ett blixtnedslag utan att direktträff förekommer. När en sådan överföring blir mycket stark kallas denna för EMP. Normalt brukar ett överspänningsskydd skydda IT-utrustning vid lägre spänningspulser, men människor har dödats av sådana spänningar.

De kostsammaste skadorna på elektronisk utrustning sker via induktion.

Skydd mot blixtnedslag

För att skydda sig mot blixtnedslag är det oftast bäst att vara i en byggnad, särskilt om det är en större byggnad. Däremot ska man undvika balkonger och verandor. Man bör dra ut kontakter ur el-, telefon- och antennuttag samt stänga dörrar och fönster. Inte heller stå nära lampor, elektrisk utrustning, vattensystem eller eldstäder. Att prata i mobiltelefon anses i sig inte utgöra någon ökad risk för att bli träffad av blixten, under förutsättning att inte laddningskabeln används. Vissa hus har åskledare som leder blixten ner i marken. Man kan även se till att det finns en jordfelsbrytare och installera överspänningsskydd.

Utomhus ska man särskilt undvika öppna fält, vatten eller att vara under träd när det åskar. Nästan alla som dör av blixtnedslag har sökt skydd undan regnet under ett träd, menar Vernon Cooray, professor vid avdelningen för elektricitetslära och åskforskning vid Uppsala universitet.[källa behövs] Man bör även undvika att hålla i utrustning och redskap som kan öka risken, exempelvis paraply, golfklubba, fiskespö och flygande drake.

Metallstrukturer (en så kallad Faradays bur) ger ett bra skydd. Det kan vara en bil eller en byggnad av armerad betong. Att köra eller åka tåg, bil, fartyg etcetera är säkrare än öppna färdmedel såsom cykel, roddbåt, häst etcetera. Huruvida bilar är säkra mot åskan har väckt diskussion efter att en människa träffats av blixten då den satt i bilen. Forskarna menar att bilen som åskskydd är säkrare än att befinna sig utomhus, men att faktorer som att ha nedvevad fönsterruta och samtidigt luta sig mot bilens väggar eller använda mobilladdare ökar riskerna. Vid ett blixtnedslag i en bil kan också en dåligt konstruerad bensintank fatta eld, bilen kan drabbas av punktering, vindrutan kan spräckas våldsamt och kablar kan bli strömförande. Det är däremot mycket liten risk att omkomma efter ett blixtnedslag i bilen. Moderna bilar kan dock ha så pass tunn plåt att de riskerar att börja brinna vid åsknedslag.

En flygplanskropp fungerar som en Faradys bur. Plåten är förstärkt på de platser en blixt skulle kunna träffa. Det har inträffat olyckor, där skador på bränsletankarna misstänkts ha orsakats av kraftiga blixtar. Haveriexperter har hittat sådana skador på vissa flygplansvrak. En sällsynt kraftig positiv blixt skulle kunna vara en trolig orsak. Ett flygplan utlöser ofta blixten och träffas av intern molnblixt av typ IC, som kan vara upp till 40 gånger kraftigare än en CG-blixt från moln till mark. Större flygplan har väderradar, där man kan se vilken del i ett åskmoln som är farlig att färdas igenom. Flygplanstillverkarna lägger ner mycket kapital på att göra flygplanen så okänsliga som möjligt för blixtens träffar. Blixten i sig är inget större problem, värre är det med den nedisning, turbulens och de stora hagel, som kan förekomma i samband med åskväder.

Skydd av elnätet

På en elektrisk ledare i en kraftledning skapas en strömpuls åt varje håll från punkten där huvudurladdningen når ledaren. Vid kraftledningsstolparna reflekteras de delvis och resten fortsätter. Spänningen beror på kraftledningens impedans. Om huvudurladdningen slår ner i stolpen, kan dess potential öka så mycket att det blir överslag över isolatorerna som håller faslinorna. För att undvika nedslag i faslinorna, har man ofta en eller två jordlinor över faslinorna. För att skydda utrustning har man överspänningsskydd som gnistgap och ventilavledare.

Sifferuppgifter angående blixtnedslag

Blixtlokaliseringsantenner som känner av elektromagnetiska pulser från blixturladdningar finns utplacerade i ett internationellt nät som används för att registrera när och var ett blixtnedslag sker.[23] I genomsnitt pågår det globalt 1800 åskväder vid varje enskilt tillfälle och dessa genererar cirka 45 blixtar i sekunden.[24] En tredjedel av dessa slår mot jordytan och en överväldigande del av nedslagen i jordytan är negativa. Den största förekomsten av åska sker runt ekvatorn, men det kan åska överallt. På norra och södra hemisfären är åskan säsongsmässig. På vissa platser kan åskan gå så intensivt att meteorologerna manar folk att inte gå ut i onödan.

Blixten som fenomen

Strömmen i en blixt är 5 000 - 400 000 ampere, en typisk blixt 30 000 ampere. En blixt som avslutas efter 100µs' kallas för kallblixt. Är det en varmblixt så sjunker strömmen först till 100 A efter cirka 100 µs och avslutas helt efter cirka 1/10 sek. Blixten har då egenskaper som är antändande. Ett sådant blixtnedslag kan vara upp till en sekund.

Det anses att åskan orsakar varannan brand i Sverige.[källa behövs]

Spänningen i en blixt är 10 miljoner - 100 miljoner volt, i snitt 30 miljoner volt (från moln på 1,5 km höjd till mark)

Förurladdningen sker genom steg, stegurladdning är cirka 50 meter, dessa förgrenar sig i sicksack med 50 µs intervaller.

Förurladdningen kan förgrena sig vid dessa punkter och bilda flera spår.

SMHI använder sig av följande för att definiera blixtens styrka:

Stark blixt: 100 miljoner volt, 150 000 ampere, 2 multipla huvudurladdningar.

Normal blixt: 30 miljoner volt, 20 000 ampere, 2 multipla huvudurladdningar.

Svag blixt: 10 miljoner volt, 2 000 ampere, 1 huvudurladdning.

Förurladdning möter fångurladdning

På cirka 100–200 meters höjd möts förurladdningen av en eller flera fångurladdningar, en fångurladdning som inte får kontakt med blixtkanalen kan skada en människa allvarligt då den har en ström på 100–200 A. Förloppet är komplicerat då flera efterföljande blixtar kan gå lite olika vägar i huvudkanalen. Förurladdningen kan även startas från marken under de omständigheter då markföremålet är mycket högt exempelvis en TV-mast. Fenomenet ses ofta som ett grenverk av urladdningar riktade omvänt uppåt. Tiden för huvudurladdningen är att inom 5 µs når en typisk blixt upp till 30 000 A varvid den avtar vid cirka 100 µs. Antal urladdningar i samma kanal är 1–10, i genomsnitt 4. Ett blixtnedslags mål är inte förutbestämt utan förurladdningen söker sig till sin motpol slumpmässigt. Det är först när en fångurladdning når fram som blixtkanalen etableras och blir bestämd.

Den positiva blixten är genomsnittligt sex gånger så stark och varar tio gånger så länge som en negativ blixt. Andelen positiva blixtar är lägre än 5 procent, vinteråskväder har den högsta procenthalten av positiva blixtar. Det är också lägre till åskmolnets topp vintertid. Den positiva blixten har ytterligt sällsynta toppnoteringar som tangerar en halv miljon Ampere.

Luften som isolator

Luftens elektriska hållfasthet är tre miljoner volt per meter. Detta varierar med lufttryck, luftfuktighet, mängden laddade och ledande partiklar i luften, samt regn. Då förurladdningen letar sig fram stötvis mot sin motpol gör dessa små resistansfluktuationer att vi får en krokig blixt. Generellt vid högspänningsöverslag är att elektronerna letar sig fram och bygger upp sin egen elektrisk ledare. Processen självgenererar genom att den ökande strömmen ökar joniseringen i blixtkanalen. Minsta motståndets princip gäller då under en särskild premiss.

Det är att blixtvägen byggs upp stegvis under extremt högohmiga förhållanden. Forskarna menar att snabba elektroner som bildas från kosmisk strålning är spänningsöverslagets första steg. Det är inte bara i luften vi har spänningsöverslag. Fenomenen går en bit ner i marken där fulguriter bildas metallrör punkteras etc. Blixtströmmen nöjer sig inte med markens konduktivitet utan vill jonisera sin väg inne i marken.

Energin övergår till allra största delen till värme i blixtkanalen och nära nedslagspunkten.

Åsksäsongen i Sverige varar från maj till september då cirka 100 000–300 000 blixtar slår ner årligen där. Detta hindrar inte att vi ibland kan höra åska under ett snöoväder.

En åskdag definieras meteorologiskt såsom en dag som vi kan höra åskan.

Hur nära är åskan?

Man lär små barn att man kan ta reda på hur "nära åskan är" genom att räkna antalet sekunder mellan blixt och dunder och dividera med 3 – resultatet är det ungefärliga avståndet i kilometer till blixten. Ett åskväder anses vara farligt nära om dundret hörs mindre än 3 sekunder efter blixten.

Beräkningen grundar sig på att ljusets hastighet i luft är så stor att tiden det tar för ljuset från blixten att nå ögat är helt försumbar (några mikrosekunder) medan ljudets hastighet i luft är cirka 340 meter per sekund, det vill säga drygt en tredjedels kilometer per sekund.

Detta ger dock bara information om avståndet till den senaste urladdningen och då en åskfront utan vidare kan vara hundratals kilometer lång så ger detta ingen som helst ledning om något avstånd till "åskan", eller var nästa urladdning kommer att inträffa.

Åskmolnen har även kraftiga skyfall, fallvindar, kastvindar, hagel och tromber på sin repertoar, hur åskmolnets elektricitet inverkar på just dessa är inte känt.

Forskning om åska

Benjamin Franklins drakförsök var det första forskningsarbetet om åska, det ledde fram till uppfinningen av åskledaren år 1752.

Ett äldre begrepp för studiet av åska är brontologi.

Ett delvis nytt paradigm har börjat växa fram där det hävdas att åskan är nödvändig för atmosfären. Upptäckten av jonosfärurladdningar har belyst denna nya uppfattning. Den positivt laddade jonosfären är i sig en elektrisk krets med jordklotet som minuspol. Drivkraften kommer från solen. Även andra moln är elektriska, exempelvis cumulus congestus är avsevärt elektriskt.

Åskcellens elektriska krets begränsas inte empiriskt till troposfären den återverkar via visslare ända upp i exosfären. Markblixten slutar inte i marken, utan åskfenomenet verkar skapa resonanser där själva jordklotet är en elektrisk kavitet (svängningskrets). Spännande frågeställningar öppnar sig för framtidens åskforskare.

Två grundläggande forskningsmetoder

Artificiell framställning av blixtar i laboratorium, studier på fältet genom infångning av blixten och studier av befintliga åskväder. Det är svårt att forska upp i molnen och det är fråga om mycket snabba förlopp därför är många frågor om åskan obesvarade.

Ett högspänningslaboratorium används för allmän forskning om högspänning, varav åskforskning endast är en del.

Det går inte att framställa så höga spänningar som naturens egen generator, cumulumnimbusmolnet. Tio miljoner volt används för laboratorieförsök.

Det gör att forskning på fältet är nödvändigt. Exempelvis är klotblixten i laboratorium eller under åska ännu ej helt kartlagd.

Simulering av blixtträffar på modeller och annan utrustning ger viktig vägledning om apparaturs tålighet för åskskador. Det är viktigt med mobil utrustning där man kan mäta direkt under riktiga åskväder.

Laborationer på fältet

Redan den amerikanske filosofen Benjamin Franklins drake var ett fältlaboratorium som ledde fram till uppfinningen av åskledaren. Idag vet vi att hans experiment var livsfarligt och senare utövare av hans metoder har förolyckats. Franklins drakmetod sker i dag i åskrika trakter i USA. Raketer skickas upp mot åskvädret. Raketen bär en 500 m lång järnlina som leder blixten till jord. Forskarna sitter i en Faradays bur som är byggd som en bunker och åser åsknedslaget på nära håll. De har också framställt fulguriter på detta sätt. Flygning sker genom åskmoln liksom användning av ballonger. Fältstudier sker även från höga byggnadsverk som ofta träffas av blixten. Det är så blixtens diameter har uppmätts; cirka 2–20 cm.

Åskstudier görs via höghastighetskamera och videokamera, radiopejling-anordningar såsom LLP-systemet. Det finns olika former av radar såsom dopplerradar.

Blixtfrekvenser med mera observeras från vädersatelliter och ger viktig information om åskan.

Forskning i Sverige

I Sverige sker grundforskning om åska vid Ångströmlaboratoriet i Uppsala på Avdelningen för elektricitetslära och åskforskning. Det forskas också om åska vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg, där ett högspänningslaboratorium finns.

Jonosfärblixtar

Luften på marken är en bra isolator men ju högre upp i atmosfären desto bättre ledare är luften. Jonosfären är en god ledare. Jonosfäriska blixtar upptäcktes år 1989 slumpmässigt av John Winkler och hans medarbetare. Gruppen testade en känslig videokamera och använde ett motiv som var ett avlägset åskväder nattetid. De såg då märkliga urladdningar som funnits beskrivna långt innan. Redan 1886 fanns ögonvittnesskildringar om urladdningar i övre atmosfären. Vi vet ej vad bohuslänningar sett när de talat om sillablixtar. Piloter, astronauter har sett jonosfärurladdningar men observationerna har inte lett till insikten om ett nytt fenomen. 1925 föreslog Wilsonkammare uppfinnare att de måste finnas blixtar ovanför åskmolnet.

I nuläget indelas dessa blixtar i Röda älvor (red sprites), Blå jetstrålar (blue jets) och Älvor (elves). Fenomen och mekanismer är delvis okända.

Röda älvor

Så kallade Röda älvor har en manetliknande form med tentakler riktade ned mot åskmolnet. Röda älvor ligger på sju till tio mils höjd.

Kroppen är röd medan tentaklerna går över mot blått.

Tentaklerna är mycket smala, cirka 10–30 meter, och sträcker sig ner till cirka 4 mil, alltså betydligt högre än åskmolnets topp.

Röda älvor syns längre än vanliga urladdningar i den lägre stratosfären, som bara syns i några få millisekunder. Trots att röda älvor saknar beröring med åskmolnet vet man att de utlöses av positiva jordblixtar på upp till 400 000 ampere, en superblixt.

Blå jetstrålar

Blå jetstrålar (engelska Blue jets) börjar på åskmolnets ovansida och expanderar som en jetstråle till en halv mils diameter, de når cirka 8 mils höjd.

De rör sig med cirka 100 km/s och varar i cirka 250 millisekunder.

Älvor

Älvor (engelska Elves) orsakas av att blixten utlöser en kraftig radiovåg. Vågen rör sig upp mot jonosfären som är ledande och inducerar en liten jonosfärström. Den breder ut sig i jonosfärskiktet som en expanderande ring. Konfrontationen mellan radiovågen och jonosfären syns i elektronövergångar i syre och kväve som är lysande, ungefär som ett mycket svagt norrsken. Fenomenet varar i cirka en millisekund.

Andra jonosfärfenomen i samband med åska

Åskan och elektrosfärens läckström

Åskforskarna anser idag att den övre delen av atmosfären kallad elektrosfären skulle ladda ur sig på en halvtimma om inte jordens alla åskväder funnits. Elektrosfären inklusive jonosfären har en positiv spänning av cirka 300 000 till 400 000 volt. Jorden är negativt laddad.

Det innebär att vi har cirka 130 volts spänningsskillnad per höjdmeter här vid jordytan. Men åskvädren verkar kunna fungera som en slags buffert mot detta strömläckage. Det resulterar i att dessa tre fenomen ovanför åskmolnets positiva topp tömmer elektrosfären på elektroner via åskan.

Forskarna har länge antagit att lävågor i samband med åskväder påverkat jonosfären, sporadiska E skikt har satts i samband med åska. Bevisningen är inte fullständig.

Sferics och Visslare

Ett radiofenomen är även Sferics och tweeks som är dess variant. Detta fenomen har samband med blixtens och dess uppbyggnadsprocess i molnet. Sferics hörs i en VLF-mottagare upp till 40 kHz, de fortplantas genom jord-jonsfärens vågledare och kan observeras längre än 200 mil från källan.

Ett egendomligt VLF-(extremlångvåg)radiofenomen induceras också av blixten. Ibland läcker jonosfären blixtens radiopulser (sferics) ut i rymden. Dessa lämnar jonosfären och de följer jordens magnetiska fältlinjer 10 000 km eller mer ovanför markytan, de återvänder till jorden via fältlinjerna på motsatta hemisfären där pulsen hörs som en utdragen vissling, en så kallad visslare. I bland går det att höra flera visslare i ett ping-pong-fenomen från samma ursprungsblixt. Detta är ett plasmafenomen i jonosfären och exosfären. Visslarna har låg frekvens och flyttar sig nedåt i frekvens under några sekunder. Frekvensen är 10 kHz- 0,600 kHz och de låter som vissling i en VLF-radio. Visslarna uppträdde först som hörbara störningar i telefoner som var anslutna till långa luftledningar. Lyssning på alla dessa fenomen rekommenderas under skymning och natt. Dessa fenomen är kända sedan radions barndom.

Schumanresonanser

Jordklotets Schumannresonans orsakas av att jorden och dess atmosfär är en elektrisk svängningskrets, som har frekvensen 7,8 Hz med övertoner på ungefär 14, 20, 26, 33, 39 och 45 Hz

Jordens blixtar fungerar som gnistsändare som får denna svängningskrets i resonans. Resonanserna går att detektera med speciella instrument vilket ger viktig vägledning om åskan.

Andra typer av blixtar

Blixtar kan även uppstå vid vulkanutbrott och sandstormar i öknen. Orsakerna till detta är inte närmare kända. Åska förekom i jordens forntida atmosfär. Forskare har i laboratorieförsök kunnat generera blixtar i gasblandningar som liknat denna. Resultatet är att provrörsblixtarna bildar aminosyror. Den forntida uratmosfären kan ha varit lik planeten Venus nutida atmosfär.

Decimeterlånga gnistor kan uppstå på de långa linor till sportdrakar som flygs i klart väder.[källa behövs]

Åska utanför jorden

Venus har idag åskväder med särskilt intensiva blixtar.

Också planeten Jupiter har åskväder och intensiteten i dessa förhåller sig omvänt till solfläcksaktiviteten. Dessa uppvisar ett liknande orgelspel, ett fenomen som för tankarna till jordklotets Visslare. VLF mottagarna i sonderna Pioneer och Voyager, detekterade även visslarfenomen i planeten Saturnus atmosfär.

Det kan även nämnas att när Jupiters måne Io korsar Jupiters magnetfältlinjer genererar även det en elektrisk ström på planeten Jupiter, som trots att den är liten jämfört med tidvattenuppvärmningen, kan ge en effekt på mer än 1 triljon watt. Denna ström flyter mellan Io och Jupiter. Spänningsskillnader mellan planeter och andra kroppar i solsystemet vet man väldigt lite om, även om Io och Jupiter-exemplet ger antydningar om att sådana måste finnas. Likaså jordmagnetismen och dess orsaker är till stor del okända.

Mytologi

Åskan är en naturkraft som väckt respekt och förhoppningen att kunna blidka blixten har gjort att åskan beskrivit som en gudomlig kraft. I det nordiska stenålderssamhället var åskviggen en föregångare till Tor. Tordön är ett fornnordiskt ord för åska. Tor betyder åska (guden är döpt efter naturfenomenet) och dön betyder dån, buller.

I egyptisk religion hade åskviggen sin motsvarighet i himmelsguden Min. I dessa tidiga religioner med flera gudar, polyteism, som bland annat finns i områden med mycket åska, brukar fenomenet ofta förknippas med en åskgud som Zeus, Jupiter, liksom Tor, Indra, Chac med flera.

Moderna myter

En modern myt är att gummistövlar skyddar mot blixten. Vad man bär på fötterna är av mindre betydelse i sammanhanget. Att ha något på fötterna istället för att gå barfota kan ändå minska risken för högspänning i kroppen om blixten slår ner i närheten.

Mobiltelefon ökar inte risken att träffas av blixten, men metallföremål vid örat kan medföra att blixten koncentreras i huvudet vid en träff.

En annan myt är att blixten aldrig slår ner på samma ställe två gånger. Sannolikheten är förvisso generellt låg även om det är fullt möjligt. Ett experiment har påvisat att ett torn på bergstoppen Säntis i Schweiz träffas hundratals gånger om året av blixten.

Att människor alltid dör när de blir träffade av blixten är en myt. Omkring 80 procent överlever en träff (2021).

Bilan Osman akt 3

Tidigare om Bilan Osman här – här och här

Flashback

X (fd twitter)

Artikeln

Artikeltexten: "Bilan Osman saknar journalistexamen: ljuger öppet i sociala medier

Vid en närmare granskning framkommer det att den islamistkopplade vänsterextremisten Bilan Osman saknar examina i journalistik, något som Osman har ljugit om i flera år på sociala medier...

CHRISTIAN PETERSON

APR 07, 2024

En skola för svagbegåvade

Bilan Osman föddes i Göteborg men är ursprungligen från Somalia. Hon tillbringade tonåren i Linköping och påbörjade år 2012 en tvåårig kurs i "multijournalistik" på Bona Folkhögskola.

Bona Folkhögskola beskriver sig som en plats där studenterna uppges få extra resurshjälp av lärarna. På skolans hemsida står det även att eleverna inte förväntas klara av studierna och studentlivet på egen hand. För de som vill undvika studentlivet samt sociala kontakter med lärare och elever finns det även möjlighet att delta i utbildningarna på distans.

Skolan står inte under någon som helst tillsyn från myndigheter och har heller inga formella antagningskrav och kräver inte, till skillnad från gymnasieskolor, att eleverna uppnått kunskapskraven från grundskolan.

De sökande skriver istället ett personligt brev om varför de vill gå en viss kurs. De kurser som erbjuds är huvudsakligen yoga, socialism, svenska för invandrare (SFI) och grundskolekurser. Kursen i "multijournalistik" lades ned året efter att Osman hade avslutat hennes studier.

“Journalistexamen” från wish

Skälet till nedläggningen var att det var för få sökande till de 18 platser som erbjöds. I ett avskedsbrev beskrev en av lärarna målgruppen för tidningen Journalisten: ”De som haft otillräcklig skola, låga betyg, som brunnit för nåt, haft starka åsikter, hjärtefrågor, varit nya svenskar.”

De sista lärarna uttryckte i sitt avskedsbrev var att det var ytterst få av de som hade avslutat kursen som lyckats etablera sig inom mediebranschen. Istället hade många gått vidare och blivit trädgårdsmästare eller biträden inom äldreomsorgen - yrken som inte kräver någon form av akademisk utbildning eller behörighet.

Som folkhögskola saknar Bona rätten till att utfärda examina i journalistik. De färdiga studenterna fick därför inte någon examen och inte heller några betyg. Detta har dock inte hindrat Bilan Osman från att återkommande hänvisa till hennes påstådda journalistexamen – en "examen" som inte är värd mer än ett körkort från Farfars bilar på Liseberg.

Inspirerades av DDR

Bona Folkhögskola grundades av Vänsterpartiet Kommunisterna (Vänsterpartiet) år 1984 i syfte att skapa en svensk version av den Östtyska diktaturens indoktrineringsläger. DDR:s så kallade “utbildningar” om marxism var under denna tid något som svenska kommunister vallfärdade till.

När Skolöverstyrelsen underkände skolans kvalitet ingrep VPK:s partiledare Lars Werner och lyckades då förmå Utbildningsdepartementet att ändå betala ut statsbidrag till skolan Det var så Sveriges första kommunistiska och skattefinansierade “folkhögskola” kom till.

Kontrolleras av Vänsterpartiet

Skolan kontrolleras än idag av Vänsterpartiet genom att styrelsen till sin majoritet består av personer som är engagerade i partiet. Däribland är den tidigare riksdagsledamoten och numera lokalpolitikern Torbjörn Björlund ordförande för Bona Folkhögskola Ekonomisk Förening (769602-6298).


Christian Peterson"

Hijab

Hijaben symboliserar kvinnoförtryck även om den bärs frivilligt

I en replik, på vår text där vi kritiserar användningen av hijab, anser Dania Amer Chaudhry att det är fel av oss att lägga oss i hur andra klär sig. Vi anser tvärtom att det är jätteviktigt att samtala om och även kritisera kulturella och religiösa normer när det behövs, skriver bland andra Josefin Utas.

Det är så man gör när man vill förändra något i en demokrati med yttrandefrihet: Man lyfter det till debatt och säger vad man tycker.

Så länge hijaben används med de motiv som religionen och kulturen själva anger, är den ett varumärke för kvinnoförtryck och könsdiskriminering. Det är inte vi som har laddat den med dessa värderingar – det har användarna och utövarna själva gjort.

Att enskilda kvinnor försvarar hijaben och dess innebörd gör den inte mer neutral, lagenlig eller önskvärd i Sverige. Hijaben symboliserar kvinnoförtryck oavsett om den bärs frivilligt, är en del av personens identitet, religion, kultur eller politiska ideologi.

Står inte över andra lagar

Eftersom vi i Sverige värderar individens rättigheter högt så har vi lagar och konventioner som reglerar detta, i motsats till religiösa lagar och klaners hederskultur i andra länder. Här behövs således ingen hijab för att vara del av gemenskapen, eller några speciella kläder för att accepteras. Det är också ett budskap som myndigheterna borde vara tydliga med.

Svensk frihet innebär inte en rätt att leva precis som man vill. Lagen om religionsfrihet står inte över andra lagar i Sverige som tillförsäkrar både kvinnor och män lika behandling, frihet från sexuellt tvång inom äktenskapet, frihet att välja vem och vilket kön du vill gifta dig med och när, lika arvsrätt, rätt att umgås över könsgränser, frihet från könsdiskriminering i skolan, på arbetsplatser och i privatlivet. Hijaben symboliserar och utövar begränsningar i dessa rättigheter. Att våra myndigheter inte använder bilder med hijaber i annonser och på sina sajter ser vi som en självklarhet, då de ska följa våra lagar.

Religion är en privatsak i Sverige. Om man har så stark koppling till hijab att man inte kan jobba här om man inte bär den, så stödjer det vår tes, att värderingarna kring hijaben är rigida, patriarkala och krockar med våra lagar. Med ett sådant val är det svårt att försörja sig i Sverige.

De som uppskattar jämställdhet och frihet för kvinnor i Sverige måste förstå vad hijaben symboliserar och innebär för de som bär den, frivilligt eller ofrivilligt och vad det innebär för de små flickor som skolas in i kvinnans underordning.

Vi uppmanar dem som fortfarande har privilegiet att välja, att de väljer bort att stödja eller sprida vidare kvinnoförtryck eller dess symboler. Det är att visa omtanke, om både individer och Sveriges utveckling som helhet.


Josefin Utas, forskarutbildad ingenjör

Islam och våld

Många områden där islam är dominerande kännetecknas av klansystem med klanfejder och klanregler.

Vad som är orsak och verkan må vara outtalat.

Det är därför naturligt att våldet har blivit ett effektivt redskap för konfliktlösning.

Lägg till att islams kultgestalt Muhammed var en krigsherre som dödade under strid så har den våldsbejakande kulturen fått sin förklaring.

Har man en våldsam förebild så ligger alltid våldet nära!

Det är något mycket märkligt med muslimernas dyrkan av sin profet Muhammed!

Enligt historieböckerna var Muhammed en krigsherre som dödade sina motståndare men på detta replikerar muslimer att det handlade om självförsvar!

Muhammeds krigshärar självförsvarade sig alltså genom hela den arabiska halvön, stora delar av Afrika, Asien och Europa!

Den som hävdar det är sannolikt rejält hjärntvättad!

En religiös förebildsgestalt som leder en krigshär är enligt min ringa mening något som påminner om våldsideologi.

Mycket märkligt att ha en sådan våldsam förebild men kanske förklarar det en hel del av det som händer i Europa nu.

Greta Thunberg akt 666C

Video

Först var det en liten förvirrad flicka som, uppbackad av vänsterduon Malena Ernman & Svante Thunberg, satt på gatan med en skylt om klimathotet.

Nu har den lilla flickan blivit en ung kvinna som har fått groteskt mycket uppmärksamhet av medierna trots att hennes enda budskap har varit "lyssna på experterna"!

Den lilla flickan har visats upp med kriminella rappare och fått möta världsledare och någonstans på vägen har det blivit alldeles galet.

Nu har lilla Greta blivit (oavsiktligt eller inte) terrorsupporter när hon härjar med hamasaktivister.

Om Greta 1

Om Greta 2

Greta Thunberg vet vad hon vill – krossa kapitalismen

Märkligt nog verkar det fortfarande finnas en del som undrar vad Greta Thunberg vill. De borde lyssna till vad hon säger och läsa det hon skriver.

6 apr 2024 06:00

Mats Skogkär

Denna lördag befinner sig Greta Thunberg i Haag i Nederländerna där hon tillsammans med andra aktivister ämnar att vid lunchtid blockera motorvägen A2. Det är ett otacksamt jobb att gång på gång bli bortburen av polis, men det är väl så att någon måste göra det. För klimatets skull.

Senast Thunberg släpades iväg av ordningsmakten var, såvitt bekant, när hon blockerade ingången till det svenska riksdagshuset. Att nu bli bortburen av holländska konstaplar känns kanske som en välkommen omväxling?

Aktionen utanför riksdagshuset resulterade i alla fall i att Thunberg blev inbjuden till både Aktuellt i SVT och Efter Fem i TV4. Vad vill Greta Thunberg, frågade sig Aktuelltredaktionen. Vad är klimataktivisternas mål, undrades det i Efter Fem. Att två av landets största mediehus liksom så många andra tycks ha missat det är märkligt. Thunberg har varit väldigt tydlig på den punkten. Och nej, “lyssna på vetenskapen” är fel svar, ett nonsenssvar dessutom, utan konkret innehåll.

Thunberg och hennes aktivistkamrater vill slita upp det nuvarande systemet med rötterna, uproot the system, som deras slagord lyder. De strävar efter en radikal, total systemförändring, i alla fall i Västvärlden, som de ser som – just det – roten till allt ont.

Varför inte lyssna till Thunbergs egna ord, här från det tal hon höll på Southbank Center i London i samband med lanseringen av Klimatboken 2022:

“Det vi kallar normalt är ett extremt system, byggt på exploatering av människor och av planeten. Det är ett system som kännetecknas av kolonialism, imperialism, förtryck och folkmord, utfört av det så kallade globala Nord för att ackumulera rikedom, och som fortfarande formar vår nuvarande världsordning.”

Mer av samma slag följde. Den nuvarande krisen, förklarade Thunberg inför en andäktig åhörarskara i Southbank Centre, har sina rötter i en “rasistisk, förtryckande extraktivism där människor och natur offras för att maximera kortsiktig profit för några få, lyckligt lottade”.

Extraktivism, om någon undrar, är ett fint ord för något som i Thunbergs ögon är extremt fult och förkastligt: att utvinna naturresurser som kol, olja, järn och annat. Kort sagt det som lagt grunden för den industriella revolutionen och den otroliga välståndsökning världen sett de senaste 200 åren eller så.

Apropå de hundra företag i världen som orsakar merparten av alla utsläpp skriver Thunberg i boken: “Jag är helt för att göra oss av med dem och få dem att betala för den obeskrivliga förstörelse de orsakat. Saken är bara den att när de här hundra företagen väl är borta så kommer hundra andra företag att ta deras plats, om vi inte ställer om hela vårt samhälle.”

Läs även: Ahmed: Miljötalibanernas flyghat – Greta Akbar!

Ett centralt tema i Thunbergs aktivism är det hon kallar klimaträttvisa. Det är det Globala Nord – Thunbergs benämning för de västliga demokratierna – som enligt henne orsakat klimatkrisen.

“Det är en kris skapad av orättvisor som sträcker sig tillbaka bortom kolonialismen”, skriver Thunberg i Klimatboken. Sveriges och Västvärldens välstånd har tillkommit genom “oförrätter som stöld, förstörelse, förtryck, plundring och folkmord”, en historisk skuld som nu kräver kompensation. Och det ska, enligt Thunberg, ske genom att Västvärlden på några få år går ner till nollutsläpp, så att resten av världen får möjlighet att hinna ikapp.

Det kräver också att “vi betalar för skador, förluster och reparationer”. Hur det ska gå till och var alla de resurser som skulle krävas för denna kompensation ska komma från när “det Globala Nord” avindustrialiserats och förvandlats till ett fattighus i kaos och anarki – vilket lär bli det ofrånkomliga resultatet av det abrupta och totala systemskifte Thunberg efterlyser – är höljt i dimma.

Vad Thunberg och andra klimataktivister vill är tydligt. De intressanta frågorna som borde ställas är hur och med vilka medel denna totala samhällsomdaning ska genomföras. Hur ser alternativet ut?

Klimatbokens femte och avslutande del, med överrubriken “Vad vi måste göra nu” borde vara rätt plats att leta efter svaret på dessa och liknande frågor.

Lösningen visar sig vara enklare än vad de flesta kanske trott. Det mest effektiva sättet att ta oss ur krisen är att utbilda oss själva och andra, förkunnar Thunberg.

“För när du väl förstår situationen vi befinner oss i och får ett grepp om helheten, kommer du mer eller mindre veta vad du bör göra.”

Ren magi.

Att Thunberg sprutar ur sig plattityder som skulle kunna vara hämtade ur någon populärpsykologisk självhjäpsmanual är inte bråkdelen så förvånande som att så många fortfarande tar henne på så stort allvar.

Ge henne inte mer tid i rampljuset

Under hela sin karriär som barnstjärna i klimatbranschen har hon varit fredad från kritisk granskning. Men nu är Greta Thunberg stor och borde rimligen kunna ge vuxna svar på enkla frågor om vad hon egentligen vill. Det kan hon inte och borde därför inte få mer medietid än vilken annan ungdom som helst.


Så gick kejsaren i processionen under den stiliga tronhimlen, och alla människor på gatan och i fönstren sade: ”Kors vad kejsarens nya kläder är makalöst fina! Vilket härligt släp han har på rocken, och så välsignat den sitter!” Ingen ville erkänna att han inget såg, ty då hade han ju inte dugt till sitt ämbete eller också hade han varit mycket dum.

”Men han har ju ingenting på sig”, sade ett litet barn.

”Men han har ju ingenting på sig!” ropade till sist hela folkskaran. Det kröp i kejsaren, ty han kände på sig att de hade rätt. Men han tänkte som så: ”Nu får jag hålla god min tills processionen är slut.” Och kammarherrarna gick och bar på släpet som inte fanns.

Så avslutas H.C. Andersens världsberömda saga om kejsaren som luras att tro att hans nya kläder är så exklusiva att de är osynliga för den som är dum eller missköter sitt arbete. Därför paraderar han genom staden utan en tråd på kroppen. Men det krävs ett oskyldigt barn för att säga det uppenbara.

Ibn Rushd & S

I Sveriges tre största städer styr S med muslimer
som avgörande röstboskap.

I Sveriges tre största städer göder kommunen
Ibn Rushd med miljonbidrag.

I Sveriges tre största städer frodas antisemitismen.

(S)lutsats?

Om Ibn Rushd

Mera om Ibn Rushd

Hantverkare och klantverkare

Mina hantverkare inom litteraturen är Arto Paasilinna, Douglas Adams, Arthur C Clarke, JR Tolkien och Terry Pratchett.

Klantverkarna är LGW Persson, Jan Guillou, Henning Mankell och Liza Marklund.

Hantverkarna inom musiken är Johann Strauss d.y, Tomaso Albinoni, Johann Sebastian Bach och Leonard Cohen.

Klantverkarna är legio.

Ett hantverk består och kan avnjutas otaliga gånger.

Ett klantverk kan användas några gånger för att sedan gömmas och glömmas.

An der schönen blau Donau

Adagio

Toccata och Fuga

Anthem

Public Service och Hamas

Public service: "Två veckor efter att Israels militär stormade storsjukhuset al-Shifa på Gazaremsan har man nu börjat dra tillbaka sina trupper från platsen, skriver internationella medier. Området har skakats av granater och flygattacker sedan räden inleddes den 18 mars, och vittnen på plats uppger för AP att delar av sjukhuset har satts i brand.

Al Jazeeras reporter Ismail al-Ghoul bekräftar den bilden.

– Det finns inget liv här. Sjukhuset ligger i ruiner, säger han.

Israel har beskrivit räden som ”precisionsoperationer” riktade mot Hamas, och hävdar att man dödat 200 extremister vid al-Shifa. Uppgifterna har dock inte kunnat verifieras av oberoende källor."

Sund skepsis mot rapporter från kriget mellan Hamas och Israel när den ena sidan står bakom uppgifterna.

Samma sunda skepsis saknas dock helt när den andra sidan rapporterar!

Public service klassar alla dödade palestinier som civila medan det sannolikt handlar om en övervägande del hamasterrorister.

Uppgifterna från den palestinska hälsomyndigheten ifrågasätts aldrig av SvT och SR trots den bisarra exaktheten i skadenumerärerna och att rapportörerna sitter långt från händelserna på gazaremsan.

Araberna och Palestina

Gazaremsan är cirka 40x10 km.

Områdets längd motsvarar avståndet mellan Södertälje och Täby.

Varför vill inte arabstaterna ta emot flyktingar från Gazaremsan?

Är de rädda för att få in Hamas?

Why Egypt and other Arab countries refuse to accept Palestinian refugees from Gaza

CAIRO — As desperate Palestinians in sealed-off Gaza try to find refuge from Israel’s relentless bombardment in retaliation for Hamas’ brutal Oct. 7 attack, some ask why neighboring Egypt and Jordan won’t take them in.

The two countries, which flank Israel on opposite sides and share borders with Gaza and the occupied West Bank, respectively, have staunchly refused to accept the refugees. Jordan already has a large Palestinian population.

Egyptian President Abdel Fattah Sisi made his toughest remarks yet Wednesday, saying Israel’s military campaign was not just aimed at fighting Hamas, which rules the Gaza Strip, “but also an attempt to push the civilian inhabitants to ... migrate to Egypt.” He warned that this could wreck peace in the region.

Jordan’s King Abdullah II gave a similar message a day earlier, saying, “No refugees in Jordan, no refugees in Egypt.”

Their refusal is rooted in fear that Israel wants to force a permanent expulsion of Palestinians into their countries and nullify Palestinian demands for statehood. Sisi also said a mass exodus would risk bringing militants into Egypt’s Sinai Peninsula, from where they might launch attacks on Israel, endangering the two countries’ 40-year-old peace treaty.

Here’s a look at what is motivating Egypt’s and Jordan’s stances.

JENIN, OCCUPIED WEST BANK -- OCTOBER 22, 2023: Local residents search the rubble in the aftermath of an Israeli airstrike on the Al Ansar Mosque, where two Palestinians were killed, in the refugee camp in Jenin, Occupied West Bank, Sunday, Oct. 22, 2023. Amid the confrontation between Israel and Hamas, Palestinians rage against another target: Their own rulers, who they see as weak and impotent before Israel's offensive in Gaza and escalating settler violence in the west bank. (MARCUS YAM / LOS ANGELES TIMES)

A history of displacement

Displacement has been a major theme of Palestinian history. In the 1948 war around Israel’s creation, an estimated 700,000 Palestinians were expelled or fled from what is now Israel. Palestinians refer to the event as the Nakba, Arabic for “catastrophe.”

In the 1967 Mideast War, when Israel seized the West Bank and Gaza Strip, 300,000 more Palestinians fled, mostly into Jordan.

TULKAREM, OCCUPIED WEST BANK -- OCTOBER 20, 2023: Mourners carry the body of Ali Khazneh, 15, to his burial in Tulkarem, Occupied West Bank, Friday, Oct. 20, 2023. Ali Khazneh was shot by Israeli forces during an assault on the nearby Nour Shams refugee camp which left at least 13 Palestinians killed. The weeks since Hamas's unprecedented assault on Oct. 7 have seen Israel intensify its crackdown on the occupied West Bank, with dozens of Palestinians killed and hundreds - Palestinian rights groups say more than a thousand - arrested. (MARCUS YAM / LOS ANGELES TIMES)

The refugees and their descendants now number nearly 6 million, most living in camps and communities in the West Bank, Gaza, Lebanon, Syria and Jordan. The diaspora has spread farther, with many refugees building lives in Gulf Arab countries or the West.

After fighting stopped in the 1948 war, Israel refused to allow refugees to return to their homes. Since then, Israel has rejected Palestinian demands for a return of refugees as part of a peace deal, arguing that it would threaten the country’s Jewish majority.

Egypt fears history will repeat itself and a large Palestinian refugee population from Gaza will end up staying for good.

BERKELEY, CA - MAY 21, 2023 - A general aerial view of UC Berkeley and Sather Tower on Sunday, May 21, 2023. (Josh Edelson/for the Times)

No guarantee of return

That’s in part because there’s no clear scenario for how this war will end.

Israel says it intends to destroy Hamas for its bloody rampage in its southern towns. But it has given no indication of what might happen afterward and who would govern Gaza. That has raised concerns that it will reoccupy the territory for a period, fueling further conflict.

The Israeli military said Palestinians who followed its order to flee northern Gaza to the strip’s southern half would be allowed back to their homes after the war ends.

Egypt is not reassured.

Sisi said fighting could last for years if Israel argues it hasn’t sufficiently crushed militants. He proposed that Israel house Palestinians in its Negev Desert, which neighbors the Gaza Strip, until it ends its military operations.

“Israel’s lack of clarity regarding its intentions in Gaza and the evacuation of the population is in itself problematic,” said Riccardo Fabiani, Crisis Group International’s North Africa project director. “This confusion fuels fears in the neighborhood.”

GAZA STRIP, GAZA - OCTOBER 07: Smoke and flame rise after Israeli air forces targeting a shopping center in Gaza Strip, Gaza on October 07, 2023. Israeli airstrikes on Gaza Strip launched after a Hamas offensive has killed at least 232 Palestinians, the territory's Health Ministry said on Saturday. (Photo by Ashraf Amra/Anadolu Agency via Getty Images)

Egypt has pushed for Israel to allow humanitarian aid into Gaza. According to the United Nations, Egypt, which is dealing with a spiraling economic crisis, already hosts some 9 million refugees and migrants, including roughly 300,000 Sudanese who arrived this year after fleeing their country’s war.

But Arab countries and many Palestinians also suspect Israel might use this opportunity to force permanent demographic changes to wreck Palestinian demands for statehood in Gaza, the West Bank and East Jerusalem, which was also captured by Israel in 1967.

Sisi repeated warnings Wednesday that an exodus from Gaza was intended to “eliminate the Palestinian cause … the most important cause of our region.” He argued that if a demilitarized Palestinian state had been created long ago in negotiations, there would not be war now.

“All historical precedent points to the fact that when Palestinians are forced to leave Palestinian territory, they are not allowed to return,” said H.A. Hellyer, a senior associate fellow at the Carnegie Endowment for International Peace. “Egypt doesn’t want to be complicit in ethnic cleansing in Gaza.”

Arab countries’ fears have only been stoked by the rise under Israeli Prime Minister Benjamin Netanyahu of hard-right parties that talk in positive terms about removing Palestinians. Since the Hamas attack, the rhetoric has become even less restrained, with some right-wing politicians and media commentators calling for the military to raze Gaza and drive out its inhabitants. One lawmaker said Israel should carry out a “new Nakba” on Gaza.

Worries over Hamas

At the same time, Egypt says a mass exodus from Gaza would bring Hamas or other Palestinian militants onto its soil. That might be destabilizing in Sinai, where Egypt’s military fought for years against Islamic militants and at one point accused Hamas of backing them.

Egypt has backed Israel’s blockade of Gaza since Hamas took over in the territory in 2007, tightly controlling the entry of materials and the passage of civilians back and forth. It also destroyed the network of tunnels under the border that Hamas and other Palestinians used to smuggle goods into Gaza.

With the Sinai insurgency largely put down, “Cairo does not want to have a new security problem on its hands in this problematic region,” Fabiani said.

Sisi warned of an even more destabilizing scenario: the wrecking of Egypt and Israel’s 1979 peace deal. He said that with the presence of Palestinian militants, Sinai “would become a base for attacks on Israel. Israel would have the right to defend itself ... and would strike Egyptian territory.”

He added: “The peace which we have achieved would vanish from our hands, all for the sake of the idea of eliminating the Palestinian cause.”